{"id":77270,"date":"2018-07-12T20:26:23","date_gmt":"2018-07-12T19:26:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=77270"},"modified":"2018-07-13T08:25:34","modified_gmt":"2018-07-13T07:25:34","slug":"nr-49-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/07\/12\/nr-49-2018\/","title":{"rendered":"Nr 49 2018"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<span style=\"color:#FF0000;\"><u><strong>Nyhetsflash:<\/strong><\/u><\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>F&ouml;rsta neutrinon&nbsp;fr&aring;n en&nbsp;blazar hittad!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&Auml;ntligen har det lyckats forskarna att exakt identifiera en&nbsp;v&auml;ldefinieread k&auml;lla till&nbsp; en neutrino i det tidiga universum&nbsp;som f&aring;ngats upp p&aring; jorden: Blazaren TXS 0506+056.\n<\/p>\n<p>\n\tTidigare har neutriner setts komma fr&aring;n solen och supernovan SN 1987A, men nu har &quot;katalogen&quot; ut&ouml;kats p&aring; ett synnerligen sp&auml;nnande vis,&nbsp;&nbsp;erinrar W-bloggens tipsare <strong>Anders Nyholm, <\/strong>sj&auml;lv supernovaforskare.\n<\/p>\n<p>\n\tNyheten &auml;r het och &nbsp;presenterades i dag med stort buller och b&aring;ng av amerikanska NSF (National Science Foundation), och i <a href=\"https:\/\/www.nsf.gov\/news\/news_summ.jsp?cntn_id=295955\">det matiga pressmesset <\/a>p&aring;pekas hur det sofistikerade IceCUBE-maskineriet i Antarktis djup, det rymdbaserade Fermi-teleskopet och ett 20-tal andra rymd.- och jordbundna instrument med kanske 1000 forskare och tekniker involverade, lyckats med bedriften. Neutrinon, en skapelse av svart h&aring;l i en aktiv galaxk&auml;rna flera miljarder ljus&aring;r bort, visade sig sammanfalla i tid och riktning med gammah&aring;rd str&aring;lning fr&aring;n blazaren, som ligger i Orions stj&auml;rnbild.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/wire-3623444-1531407668-670_634x7911.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Orion Constellation (ground-based image)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-77277\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/wire-3623444-1531407668-670_634x7911-240x300.jpg\" width=\"240\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/wire-3623444-1531407668-670_634x7911-240x300.jpg 240w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/wire-3623444-1531407668-670_634x7911-160x200.jpg 160w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/wire-3623444-1531407668-670_634x7911.jpg 634w\" sizes=\"(max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Daily Mail\/Press Association<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tI motsats till annan kosmisk str&aring;lning struntar neutrinon i universums magnetf&auml;lt utan drar p&aring; i all evighet i samma riktning efter skapelsen, och d&auml;rf&ouml;r kunde man denna g&aring;ng, d&aring; neutrinon tr&auml;ffade en molekyl i IceCUBE-detektorerna i september i fjor, &nbsp;h&auml;rleda den exakta platsen p&aring; himlavalvet.\n<\/p>\n<p>\n\tPressmesset ovan inneh&aring;ller &auml;ven ett par f&ouml;rn&auml;mliga videofilmer, som visar hur uppt&auml;ckten g&aring;tt till. Tittande rekommenderas!\n<\/p>\n<p>\n\tUppt&auml;ckten avrapporteras&nbsp;i <em>Science<\/em>-numret 13 juli.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/science-cover-3501.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"science-cover-350[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-77276\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/science-cover-3501-235x300.jpg\" width=\"235\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/science-cover-3501-235x300.jpg 235w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/science-cover-3501-157x200.jpg 157w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/science-cover-3501.jpg 350w\" sizes=\"(max-width: 235px) 100vw, 235px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nyhetsflash: F&ouml;rsta neutrinon&nbsp;fr&aring;n en&nbsp;blazar hittad! &Auml;ntligen har det lyckats forskarna att exakt identifiera en&nbsp;v&auml;ldefinieread k&auml;lla till&nbsp; en neutrino i det tidiga universum&nbsp;som f&aring;ngats upp p&aring; jorden: Blazaren TXS 0506+056. Tidigare har neutriner setts komma fr&aring;n solen och supernovan SN 1987A, men nu har &quot;katalogen&quot; ut&ouml;kats p&aring; ett synnerligen sp&auml;nnande vis,&nbsp;&nbsp;erinrar W-bloggens tipsare Anders Nyholm, sj&auml;lv&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/07\/12\/nr-49-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 49 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77270"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77270"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77270\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77287,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77270\/revisions\/77287"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77270"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77270"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77270"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}