{"id":77311,"date":"2018-07-17T09:43:33","date_gmt":"2018-07-17T08:43:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=77311"},"modified":"2018-07-22T00:17:20","modified_gmt":"2018-07-21T23:17:20","slug":"nr-51-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/07\/17\/nr-51-2018\/","title":{"rendered":"Nr 51 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t&nbsp;<br \/>\n<\/h2>\n<h2>\n\t<strong>Superteleskop ger oss en &quot;superlins&quot;&nbsp;&agrave; la Einstein<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSommartorka &auml;r inget som k&auml;nnetecknar den astronomiska nyhetsf&ouml;rmedlingen. Kompisen <strong>Robert Cumming<\/strong>, knuten som kommunikat&ouml;r vid Onsala rymdobservatorium (en del av Chalmers,) ber&auml;ttar&nbsp;om en rekordskarp bild p&aring; en spektakul&auml;r kosmisk lins&nbsp; i en avl&auml;gsen klunga galaxer.\n<\/p>\n<p>\n\tOrdet til Mr Cumming:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>H&auml;r syns ett av rymdens<\/strong> m&auml;rkligaste fenomen &#8211; en gravitationslins. Den nya bilden har skapats av ett &quot;superteleskop&quot; som best&aring;r av ett v&auml;rldsomsp&auml;nnande n&auml;tverk av radioteleskop, d&auml;r det ikoniska 25-metersteleskopet i Onsala ing&aring;r som en del av European VLBI Network.\n<\/p>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/poster1new1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"poster1new[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-77316\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/poster1new1-212x300.jpg\" width=\"212\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/poster1new1-212x300.jpg 212w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/poster1new1-724x1024.jpg 724w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/poster1new1-141x200.jpg 141w\" sizes=\"(max-width: 212px) 100vw, 212px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<p>\n\t<strong>P&aring; radioteleskopens bild<\/strong> syns en n&auml;stan kusligt rund b&aring;ge. Formen &auml;r egentligen en bild av en galaxk&auml;rna p&aring; drygt 11 miljarder ljus&aring;rs avst&aring;nd, som t&auml;njts ut och f&ouml;rvr&auml;ngts av massan som ligger precis i v&auml;gen &#8211; en j&auml;ttelik galaxhop &#8211; 3,9 miljarder ljus&aring;r bort &#8211; som till st&ouml;rsta del best&aring;r av m&ouml;rk materia.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Och &#8211; kanske allra mest<\/strong> sp&auml;nnande &#8211; b&aring;gens form avsl&ouml;jar oj&auml;mnheter i hopens m&ouml;rka materia, p&aring; en detaljniv&aring; som aldrig tidigare uppn&aring;tts.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Mer att l&auml;sa<\/strong> finns hos Joint Institute for VLBI ERIC:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/jive.nl\/new-images-super-telescope-bring-astronomers-step-closer-understanding-dark-matter\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/jive.nl\/new-images-super-telescope-bring-astronomers-step-closer-understanding-dark-matter<\/font><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Superteleskop ger oss en &quot;superlins&quot;&nbsp;&agrave; la Einstein Sommartorka &auml;r inget som k&auml;nnetecknar den astronomiska nyhetsf&ouml;rmedlingen. Kompisen Robert Cumming, knuten som kommunikat&ouml;r vid Onsala rymdobservatorium (en del av Chalmers,) ber&auml;ttar&nbsp;om en rekordskarp bild p&aring; en spektakul&auml;r kosmisk lins&nbsp; i en avl&auml;gsen klunga galaxer. Ordet til Mr Cumming: H&auml;r syns ett av rymdens m&auml;rkligaste fenomen &#8211;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/07\/17\/nr-51-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 51 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77311"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77311"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77311\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77368,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77311\/revisions\/77368"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77311"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77311"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}