{"id":77320,"date":"2018-07-19T18:10:03","date_gmt":"2018-07-19T17:10:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=77320"},"modified":"2018-07-19T21:22:45","modified_gmt":"2018-07-19T20:22:45","slug":"nr-52-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/07\/19\/nr-52-2018\/","title":{"rendered":"Nr 52 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tTBO öppnar upp för månförmörkelsen 27 juli<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn total månförmörkelse erbjuder på en hel del överraskningar. Ockultationer t ex, men bara detta att kunna se den djupröda fullmånen röra sig över stjärnorna, som i vanliga fall är osynliga pga månljuset, inbjuder till reflektion. Framför allt: Det är vackert!\n<\/p>\n

\n\t27 juli inträffar en total<\/strong> månförmörkelse, dvs jordens skugga faller över månen och förmörkar den. <\/span>Helt mörk blir den dock inte eftersom en del ljus från solen, framförallt det röda ljuset, bryts av jordatmosfären och svagt belyser månen även under den totala fasen. Det innebär att månen då får en djupröd färg. Månen kommer att stiga upp förmörkad vid 21.15 tiden. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"recon_pproc_IMG_0288-285_backoff_flats_bias_PS--curves-despecle\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Spektakulär syn: En förmörkad fullmåne vaggar fram bland synliga stjärnor. Bildkälla: NASA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAlla intresserade är <\/strong>välkomna att se skådespelet från Tycho Brahe-observatoriet!  Vi öppnar kl 20 och innan det mörknar ges det tillfälle att få veta lite mer om vad en månförmörkelse innebär och vi kommer att visa och berätta om observatoriet. <\/span> Vi räknar även med att kunna ställa in teleskopen mot planeterna Saturnus, Jupiter och Mars.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tMånförmörkelsen denna gång <\/strong>är inte särskilt lättobserverad då månen kommer att stå lågt över horisonten under hela förloppet. Den går upp förmörkad ca kl 21.15 ungefär samtidigt som solen går ner, dvs himlen är då fortfarande ljus.  Mellan kl 22 och 23 är det möjligt att se den totalförmörkade månen i riktning sydöst, ca 5 grader över horisonten. Man behöver alltså i stort sett fri sikt mot horisonten för att kunna se något. Efter kl 23 pågår den partiella fasen till kl 1, då månen successivt rör sig ur jordens skugga.\n<\/p>\n

\n\tYtterlighare info på vår förnämliga TBO-sajt.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDussinet nya Jupiter-månar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet har länge varit tyst på fronten vad gäller nya månar i planetsystemet. Men i dagarna  kom beskedet från Carnegie-folket:<\/a>\n<\/p>\n

\n\t12 nya pyttesmå Jupiter-månar har håvats in och identifierats med hjälp av en kombo av stora teleskop, elva månar rör sig normalt, en måne som i ytterfilen rör sig i riktning mot alla andra, en riktig "oddball" (motvalls käring?).  Som en vilsen norrman rör den sig på fel sida av motorvägen just här ute.\n<\/p>\n

\n\tI och med denna upptäckt har antalet Jupiter-månar stigit till 79.\n<\/p>\n

\n\t\"4m64TSxA\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKlicka upp bilden så ser du  hur de yttre månbanorna löper runt Jupiter.<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"unnamed[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tValetudo kallas den obstinata 1 km-stora Jupitersatelliten, här dokumenterad av det stora Magellan-teleskopet i maj 2018.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tCeres vita saltfläckar i närbild<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNyhetsintresset är inte så stort att det stör när det gäller en del utforskning av vårt planetsystem, t ex Dawn, Juno, men ibland dyker det upp bilder<\/a> från dessa sonder som är aptitretare för en astronörd. Som de vita fläckarna, sannolikt saltrika depositioner av natriumkarbonater, i Occator-kratern på Ceres. Här är två närbilder att grunna över (KLICKA UPP DEM):\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21924_modest[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/UCLA\/MPS\/DLR\/IDA\/PSI\u200b<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21925_modest[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFläckarnas geografiska förhållande till varandra inuti kratern, ter sig så här:\n<\/p>\n

\n\t\"pia21913-16[1]\"
\n<\/h2>\n

\n\tFlyktingar från<\/u> Vintergatan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHypersnabba stjärnor i Vintergatan är en vetenskaplig utmaning. De har ofta en flykthastighet, som är så stor att de svingar sig ut från Vintergatan (ca 300 km\/s) – och frågan är var denna "kraft" kommer ifrån.\n<\/p>\n

\n\tEn rapport<\/a>, som rör ett binärt par, diskuterar både slungeffekter av supernovor, de mörka materian från halon runt Vintergatan, resultat av tidigare dvärggalaxkollisiioner m m.\n<\/p>\n

\n\tFantastisk bild av Neptunus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÄnnu mer från gasdjättarnas rike: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har uppnått första ljus med ett nytt adaptivt optisktsystem som kallas lasertomografi och som har tagit märktbart skarpare testbilder av planeten Neptunus, en stjärnhop och andra objekt. Från jorden!\n<\/p>\n

\n\t\"Neptune<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Bildkälla: ESO<\/em>\n<\/p>\n

\n\tHela pressmesset här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSnogerödar´n hyllas på flygmuseum<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär vi för några år sedan ställde ut astronomiskt relaterad bildkonst och annan konst på Åkersberg i Höör med dåvarande lundabiskopen Antje Jackelén<\/strong> närvarande, i Frihetens kapell, var även "hundmålaren" Karl-Erik Olsson<\/strong> med på ett hörn. Postumt. Han var inte främmande för astronomiska motiv, men gjorde dem på sitt ytterst personliga vis.\n<\/p>\n

\n\t"Snogerödar´n" är synnerligen väl förknippad med Ljungbyheds flygflottilj F5, där han arbetade en gång i tiden. Cheferna bland de högre officerarna insåg hans konstnärliga ådra och Karl-Erik skapade bl a flygflottiljens och flygskolans emblem: En örn (läraren) som skyddar en mindre örn (eleven). Sublimt.\n<\/p>\n

\n\tSedan drygt en vecka har flygmuseet på Ljungbyhed öppnat en vägg med bilder av Karl-Erik och en liten infotavla om honom. Tillsammans med W-bloggens flitige medarbetare Lars Olefeldt<\/strong> hade jag härom dan tillfälle att besöka museet och vi gladdes över intresset för konstnären, som var en god vän till mig.\n<\/p>\n

\n\t\"bty\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"bty\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Lars Olefeldt<\/em>\n<\/p>\n

\n\tLars Olefeldts morfar, förresten, var en av flygpionjären Enoch Thulins<\/strong> viktigaste medarbetare. Om detta har skrivits tidigare i W-bloggen.\n<\/p>\n

\n\tThulin störtade 1919 i Landskrona, så ett 100-årsihågkom är i vardande.\n<\/p>\n

\n\tThulin läste astronomi i Lund, bl a.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

TBO öppnar upp för månförmörkelsen 27 juli En total månförmörkelse erbjuder på en hel del överraskningar. Ockultationer t ex, men bara detta att kunna se den djupröda fullmånen röra sig över stjärnorna, som i vanliga fall är osynliga pga månljuset, inbjuder till reflektion. Framför allt: Det är vackert! 27 juli inträffar en total månförmörkelse, dvs jordens… L\u00e4s mer »Nr 52 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77320"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77320"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77320\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77364,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77320\/revisions\/77364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}