{"id":77738,"date":"2018-08-25T14:17:17","date_gmt":"2018-08-25T13:17:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=77738"},"modified":"2018-08-26T21:41:36","modified_gmt":"2018-08-26T20:41:36","slug":"nr-61-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/08\/25\/nr-61-2018\/","title":{"rendered":"Nr 61 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tRegnbågar inte bara på jorden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tStimulerad av en fin bild, som min observanta och goda släkting Åse Larsson <\/strong>nyligen tog av en dubbel regnbåge, funderade jag på fenomenet regnbågar i vårt planetsystem.\n<\/p>\n

\n\t\"39948187_10214355691745121_1343521995605671936_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Åse Larsson<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMen först en kort utredning av SMHI-kompisen, vår skicklige amatörastronom  Hans Bengtsson,<\/strong> om hur dubbla regnbågar skapas:\n<\/p>\n

\n\t– Den korta förklaringen är att enkel reflektion mot vattendroppens baksida skapar den primära bågen, och dubbel reflektion skapar den sekundära bågen.\n<\/p>\n

\n\t– Den längre förklaringen under Explanations på engelska Wikipedia::\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/en.m.wikipedia.org\/wiki\/Rainbow<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tFinns regnbågar på Mars? Nej, av det enkla skälet att det inte regnar på planeten. Däremot finns det förvillande isbågar (kolsyresnö) och en sorts nattlysande rörliga moln på planeten, vilket denna Pathfinder-dokumentation visar:<\/a>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t\"dn9869-1_450\"<\/a>\n<\/div>\n

\n\tBildkälla: NASA\/Mars Pathfinder<\/em>\n<\/p>\n

\n\tOch på Venus, där det regnar svavel? Några regnbågar i vår mening har inte dokumenterats men väl fenomenet "glory", gloria, med kompakta, cirkulära bågar . Venus Express har gett oss detta  bildbevis:<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"Venus_glory_large-550x580\"<\/a>\n<\/div>\n
\n
\n
\n

\n\t\t\t\tBildkälla: ESA\/Venus Express<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tGloria är ett optiskt fenomen som kan observeras när man befinner sig över ett molntäcke och tittar i riktning mot sin skugga. Det bildas i vattendroppar och påminner om helgonsken, står det på SMHI:s sajt som också berättar att fenomenet oftast iakttas från flygplan på vår hemplanet.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"IMG_0722\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tGloria observerad från flygplan 3 juni 2012 över Sverige.  Foto Weine Josefsson\/SMHI<\/span><\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tIAU närmar sig hundra<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tPeter Linde,<\/strong> vår ordförande, är vårt öga och öra i Wien, där han med 3000 andra yrkesastronomer deltar på IAU:s kongress.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tPeter kommer hem till vårt stormöte kommande torsdag full av intryck. Mycket fokus blir det på astronomins outreach, det tror jag jag kan garantera.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"IMG_20180824_144225\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tKommande dubbeljubileum. Foto från Wien: Peter Linde<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tNästa år är det 100-årsjubileum för IAU, men inte bara det. Det är 100 år sen "Einstein-förmörkelsen", som bevisade rymdkrökningen, det är även hundra år sedan Svenska Astronomiska Sällskapet bildades med bl a Hjalmar Branting<\/strong> bland "uppropsmakarna" – och det är femtio år sen den första månlandningen med astronauter.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tHur ska vi orka med allt?\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tStockholm kan, Göteborg kan inte….<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tGamla obsis på Observatoriekullen i huvudstan återuppstår efter en tid i malpåse. Detta är glädjande nyheter för oss inom den astronomiska "outreachen". Hallå, Göteborg!?!\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tSuccéstoryn från Stockholm återfinns t ex här.<\/font><\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tTack till Jesper Sollerman <\/strong>för tipset. Jesper var med vid smyginvigningen härom dan. På allvar slår observatoriet upp portarna i början av nästa år.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"338px-Observatoriet-2003-05-05\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tBildkälla: Engelska Wikipedia<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tVetenskapens hus (ett Science Education Centre inom naturvetenskap, teknik och matematik) ansvarar för Observatoriemuséet. Skolfastigheter i Stockholm AB äger, förvaltar och förädlar fastigheten. Verksamheten i Observatoriet samordnas av Stockholms stads utbildningsförvaltning.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tHubble-konstanten<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tHurusom neutronstjärnors sammangående till svarta hål kan brukas för att fastställa Hubble-konstanten, diskuteras här.<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"tumblr_inline_oxx3hmQBgF1tzhl5u_540[1]\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tGK Per aktiv – igen!<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n<\/p><\/div>\n

\n\t\t\tÅterigen ljusnar den gamla novan från 1901, GK Persei. Rapporterar AAVSO.<\/a>\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Regnbågar inte bara på jorden Stimulerad av en fin bild, som min observanta och goda släkting Åse Larsson nyligen tog av en dubbel regnbåge, funderade jag på fenomenet regnbågar i vårt planetsystem. Foto: Åse Larsson Men först en kort utredning av SMHI-kompisen, vår skicklige amatörastronom  Hans Bengtsson, om hur dubbla regnbågar skapas: – Den korta… L\u00e4s mer »Nr 61 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77738"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77738"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77738\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77780,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77738\/revisions\/77780"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77738"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77738"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77738"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}