{"id":7778,"date":"2010-10-16T19:30:32","date_gmt":"2010-10-16T18:30:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7778"},"modified":"2010-10-16T20:25:12","modified_gmt":"2010-10-16T19:25:12","slug":"nr-180-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/16\/nr-180-2010\/","title":{"rendered":"Nr 180 2010"},"content":{"rendered":"
\n

Ny tungviktsv\u00e4rldsm\u00e4stare!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
I bilden som kablades ut h\u00e4rom dan \u00e4r dagens motsvarighet till gamla elliptiska galaxer inritade i gult, yngre spiralgalaxer i bl\u00e5tt. Foto: Infrared Image: NASA\/JPL-Caltech\/M. Brodwin (Harvard-Smithsonian CfA) Optical Image: CTIO\/J. Mohr (LMU Munich)<\/figcaption><\/figure>\n

En champ \u00e4r alltid en champ… men nu \u00e4r ett tronskifte p\u00e5 g\u00e5ng. H\u00e4rom dan kom nyheten att astronomer vid det\u00a0 av n\u00e5gra tunga amerikanska universitet gemensamt\u00e4gda\/styrda\u00a0 SPT i Antarktis (“South Pole Telerscope”) har uppt\u00e4ckt den hittills massivaste\u00a0 galaxhopen, med katalogbeteckningen SPT-CL J0546-5345.\u00a0 100-tals galaxer ing\u00e5r i hopen, som anses “v\u00e4ga” motsvarande 800 000 000 000 000 solar. Det \u00e4r ganska h\u00e4ftigt. Hopens avst\u00e5nd ber\u00e4knas till cirka 7 miljarder ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. Och tillbaka i tiden… i ett universum som f\u00f6ddes f\u00f6r 13,7 miljarder \u00e5r sen och vars lilla sol i v\u00e5rt solsystem kom till v\u00e4rlden f\u00f6r 5 miljarder \u00e5r sen.<\/p>\n

SPT-galaxerna\u00a0 ligger i stj\u00e4rnbilden Pictor (M\u00e5laren) och dess r\u00f6df\u00f6rskjutning z=1.07.<\/p>\n

Om vi kunde se galaxhopen som den ser ut “idag”, skulle den ha vuxit till sig ytterligare och vara en av de absolut maffigaste hoparna i v\u00e5rt universum. Hopen bildades under universums f\u00f6rsta tv\u00e5 miljarder \u00e5r, en era d\u00e5\u00a0 universum var mindre och mera kompakt \u00e4n i dag och gravitationen spelade st\u00f6rre roll. I takt med universums accelererande expansion kom den m\u00f6rka energin att ta \u00f6ver, och det \u00e4r denna mystifika m\u00f6rka energi som SPT har till en uppgift att jaga.<\/p>\n

Sedan SPT hittat galaxhopen, har ocks\u00e5 det rymdbaserade instrumentet Spitzer Space Telescope kopplats in med dess infrar\u00f6dk\u00e4nsliga kamera liksom de stora\u00a0 amerikanska Magellan-teleskopen i Chile. Bilden ovan \u00e4r en sorts komposit av alla dessa observationer. 4×4 b\u00e5gminuter \u00e4r storleken, om jag inte l\u00e4st fel.<\/p>\n

SPT-teleskopet med diametern 10 m och dess “mission”, presenteras f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 egen hemsida<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

Kulturkrockarna uppm\u00e4rksammas<\/h2>\n

S\u00e5 kul att v\u00e5rt kommande ASTB-m\u00f6te 28 oktober p\u00e5 Lunds stadsbibliotek\u00a0 uppm\u00e4rksammas lite h\u00e4r och var i cyberrymden. Tidningen Kulturen, <\/a>t ex, har en notis redan ute om m\u00f6tet, under rubriken “Kulturkrockar i Lund”.<\/p>\n

Dr\u00f6mkakan f\u00f6r Clintan!<\/h2>\n

Med j\u00e4mna mellanrum jagar jag bilder p\u00e5 temat astronomi, gastronomi och kakmonster, och i dag har jag fastnat f\u00f6r detta kuliga “objekt” p\u00e5 n\u00e4tet: Jag tror det handlar om ett pepparkaks- och marsipanbygge. Men visst \u00e4r det fint! Hoppas amat\u00f6rastronomen\u00a0 Clint var n\u00f6jd.\"\"<\/a><\/p>\n

Vad menade Edith?<\/h2>\n

Jag gillar poesi, och jag gillar alldeles speciellt de gamla finlandssvenska poeterna – Rabbe Enckell, Gunnar Bj\u00f6rling m fl\u00a0\u00a0 m\u00a0 fl.\u00a0 OCH naturligtvis Edith S\u00f6dergran!<\/p>\n

Stj\u00e4rnenatten <\/span>heter denna dikt av Edith (be mig inte tolka den!)<\/p>\n

On\u00f6digt lidande,
\non\u00f6dig v\u00e4ntan,
\nv\u00e4rlden \u00e4r tom som ditt skratt.
\nStj\u00e4rnorna falla –
\nkalla och h\u00e4rliga natt.
\nK\u00e4rleken ler under s\u00f6mnen,
\nk\u00e4rleken dr\u00f6mmer om evighet…
\nOn\u00f6dig fruktan, on\u00f6dig sm\u00e4rta,
\nv\u00e4rlden \u00e4r mindre \u00e4n ingenting,
\nned i djupet glider fr\u00e5n k\u00e4rlekens hand
\nevighetens ring.<\/strong><\/span><\/p>\n

Tonie Roos st\u00e4ller ut just nu i Malm\u00f6, p\u00e5 Galleri Persson p\u00e5 Gamla V\u00e4ster.\u00a0 Hon har bl a portr\u00e4tterat Edith S\u00f6dergran. S\u00e5 h\u00e4r ser den bilden ut (154×130 cm):\"\"<\/a><\/p>\n

Shoemakers aska<\/strong> <\/strong><\/span><\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4nnu mer poesi! Jovisst st\u00e4mmer det, legendariske planet\/m\u00e5n\/komet-utforskaren Eugene M Shoemakers aska finns p\u00e5 m\u00e5nen, ditf\u00f6rd i en liten kapsel av Lunar Prospector 1999. Tv\u00e5 \u00e5r tidigare omkom Gene i en bilolycka.<\/p>\n

Med kapseln f\u00f6rdes ocks\u00e5 en dikt, en strof ur Wm Shakespeares Romeo och Julia<\/em>:<\/p>\n

and, when he shall die, <\/span><\/p>\n

Take him and cut him out in little starres, <\/span><\/p>\n

And he will make the Face of heaven so fine, <\/span><\/p>\n

That all the world will be in Love with night, <\/span><\/p>\n

And pay no worship to the garish sun.<\/span><\/p>\n

I min gamle Arbetet-v\u00e4n, latinaren, Strindberg-k\u00e4nnaren, Moli\u00e9re\/Shakespeare-\u00f6vers\u00e4ttaren m m\u00a0 Allan Bergstrands \u00f6vers\u00e4ttning blev det till n\u00e5got n\u00e4stan lika fint p\u00e5 svenska:<\/p>\n

“Och n\u00e4r han ska d\u00f6, \/ s\u00e5 dela honom, natt, i sm\u00e5 sm\u00e5 stj\u00e4rnor \/ som ska f\u00f6rsk\u00f6na himlens anlet s\u00e5, \/ att alla ska f\u00f6r\u00e4lska sig i natten \/ och inte hylla solens glitter mer.”<\/span><\/p>\n


\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny tungviktsv\u00e4rldsm\u00e4stare! En champ \u00e4r alltid en champ… men nu \u00e4r ett tronskifte p\u00e5 g\u00e5ng. H\u00e4rom dan kom nyheten att astronomer vid det\u00a0 av n\u00e5gra tunga amerikanska universitet gemensamt\u00e4gda\/styrda\u00a0 SPT i Antarktis (“South Pole Telerscope”) har uppt\u00e4ckt den hittills massivaste\u00a0 galaxhopen, med katalogbeteckningen SPT-CL J0546-5345.\u00a0 100-tals galaxer ing\u00e5r i hopen, som anses “v\u00e4ga” motsvarande 800… L\u00e4s mer »Nr 180 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7778"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7778"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7778\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7821,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7778\/revisions\/7821"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7778"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7778"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7778"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}