{"id":77877,"date":"2018-09-05T18:10:42","date_gmt":"2018-09-05T17:10:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=77877"},"modified":"2018-09-06T15:15:53","modified_gmt":"2018-09-06T14:15:53","slug":"nr-64-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/09\/05\/nr-64-2018\/","title":{"rendered":"Nr 64 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tSkånska mannar på månen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNej, Edvard Persson <\/strong>har inte fått någon månkrater uppkallad efter sig, men tre andra äkta skåningar finns. Innan du läser vidare får du gissa vem.\n<\/p>\n

\n\tRätt svar:  Tycho Brahe<\/strong>, det är klart, Tycho är den stora kratern med det gigantiska strålsystemet och har kanske 100 miljoner år på nacken. Tidens dinosaurer bör med en förströdd ödleblick ha noterat nedslaget på vår drabant, särskilt om det skedde på månens mörklagda sida.\n<\/p>\n

\n\tTvå andra skåningar:\n<\/p>\n

\n\tNils Dunér<\/strong>, legendarisk astronomiproferssor född i Billeberga, och så Allvar Gullstrand,<\/strong> Landskrona. Gullstrand blev nobelpristagare 1911  för sina upptäckter i fysiologisk optik. Jag tror att alla de av oss som bär glasögon i dag har en hel del att tacka honom för, detta förstår jag efter den info jag fått av prof em Berndt Ehinger,<\/strong> ögonläkare och kännare av "Fallet Gullstrand".\n<\/p>\n

\n\t\"Nils_Dun\u00e9r_H8D_1909[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNils Dunér, 1839-1914<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEhinger berättar att Gullstrand inte var ensam om att ha tänkt igenom hur glasögon bör slipas, men han var klart bättre än de andra fysiologiska optikerna. Han utvecklade sina egna matematiska metoder för att nå målen för sitt arbete, och det var en anmärkningsvärd bedrift av en ensamvarg som Gullstrand.\n<\/p>\n

\n\t– Bättre metoder har utvecklats, men Gullstrands egna resultat står sig den dag som är.\n<\/p>\n

\n\tAv det Ehinger berättar förstår vi att Gullstrand var ovanligt självsäker, enveten och istadig som ingen annan. Han styrde den medicinska fakulteten i Uppsala, dit hans akademiska karriär bar honom,  med järnhand, och han kunde avsluta en föresläsning eller ett inlägg med orden:\n<\/p>\n

\n\t"När jag har yttrat mig är är fortsatt diskussion överflödig."\n<\/p>\n

\n\tFrågan är om han skulle ha accepterat att få en krater på månens – BAKSIDA!?!\n<\/p>\n

\n\t\"Allvar_Gullstrand[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAllvar Gullstrand, 1862-1930<\/em>\n<\/p>\n

\n\tTill historien hör att Allvar Gullstrand kom att motarbeta Albert Einstein <\/strong>och dennes relativitetsteori, vilket W-bloggen ska återkomma till. Till sist fick i alla fall Gullstrand ge med sig och Einstein tilldelades nobelpriset i fysik 1922, dock för en helt annan sak, den fotoelektriska effekten, än relativitetsteorin. Vilket inte hindrade Einstein från att i sin nobelföreläsning (Liseberg, Göteborg), när han väl kom till Sverige,  prata om just sin berömda teori och inte nämnde den fotoelektriska effekten med ett ord.\n<\/p>\n

\n\tMånkratern Gullstrand ser ut så här:\n<\/p>\n

\n\t\"Gullstrand_crater_LROC[2]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGullstrand-kratern fick sitt namn 1970 av IAU, har en diameter på 45 km och är en typisk nedslagskrater. 2006 namnades en närliggande mindre krater "Gullstrand C".\n<\/p>\n

\n\tFakta om kratern återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKult-kåken Futuro jubilerar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tThe Guardian Weekly <\/em>erinrar <\/a>om att den finske sf-arkitekten Matti Suuronens <\/strong>husskapelse Futuro 50-årsjubilerar och att det inte finns många original-ex kvar. Av det 100-tal som byggdes har möjligen 68,5 bevarats.\n<\/p>\n

\n\t\"futuro_steevithak_flickr[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEtt vanligt öde för många Futuro-hus, här ett i USA. Bildkälla: https:\/\/www.mcmdaily.com\/the-futuro-house\/\u200b<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tJag har för mig att Simon Spies<\/strong>, den danske resekungen, hade en Futuro-kåk i Sverige.\n<\/p>\n

\n\tLundmark med i bilden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDainis Dravins, <\/strong>vår lundaprofessor och ASTB-medlem, berättar att han briefat Nationalkommittén för astronomi om IAU-förslaget att döpa om Hubble-lagen till – Hubble-Lemaîtrelagen. Scrolla ner till tidigare W-bloggar.\n<\/p>\n

\n\tNoterbart är Dainis iakttagelse att om denna modifiering går igenom – IAU-medlemmarna ska e-rösta om förslaget under hösten – så kan det vara som att öppna en Pandoas ask med andra förslag på omdefinitioner – och är inte i så fall även andra personer förbigångna? \u200bTill exempel vår egen guru Knut Lundmark?<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tLundmark "var minst lika tidig som Hubble för att inse sambandet mellan galaxers ljusstyrka (eller avstånd) och rödförskjutning; dock tolkade han detta inom ramen för en statisk världsbild och hade inte insikt om det expanderande Universum som Lemaître och Hubble diskuterade", påpekar Dainis. \n<\/p>\n

\n\tESO stödjer ny teknik<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAstronomins "nytta" är ofta tapeten när vi möter allmänheten. Argument för vår vetenskap ges i myckenhet i ett dagsfärskt mess från ESO<\/a>, där satsningar på ny mätteknik och bildbehandling diskuteras. Ett Schlaraffenland väntar bortom kröken.\n<\/p>\n

\n\tKarl Schwarzschild-medaljen 2018<\/strong>
\n<\/h2>\n
\n

\n\t\tAstronomische Gesellschaft har till den polske astronomen  Andrzej Udalski <\/strong>utdelat sin finaste medalj: Karl Schwarzschild<\/strong>-medaljen.\n\t<\/p>\n

\n\t\tUdalski har arbetat mycket med gravitionella linser.\n\t<\/p>\n

\n\t\tFakta om pristagaren här.<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tSvart hål uppslukade människa<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör drygt tjugo år sedan ställde Mumbai-födde Anish Kapoor <\/strong>ut i Malmö konsthall och visade redan då sin förtrogenhet med det senaste inom svarta hål-kunskapen. En av hans betonginstallationer såg ut så här:\n<\/p>\n

\n\t\"evHBi1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNu ställer han ut på moderna museet Serralves i Porto,<\/a> Portugals andra stad, och vad tror ni hände med hans installation Descent into Limbo<\/em>? Jo, en 60-årig italiensk museibesökare utmanade ödet,  trampade snett och föll in i hålet, som är 2,5 meter djupt. Hålet är verkligen svart, ett optiskt illusionstrix Kapoor är ganska ensam om:\n<\/p>\n

\n\t\"https---hypebeast.com-image-2018-08-anish-kapoor-descent-into-limbo-serralves-museum-man-falls-accident-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMin konstnärskusin Nils-Ingwar Nilson <\/strong>lärde mig en gång att det finns hur många "svart" som helst på paletten, det svarta Kapoor blandat till är unikt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skånska mannar på månen Nej, Edvard Persson har inte fått någon månkrater uppkallad efter sig, men tre andra äkta skåningar finns. Innan du läser vidare får du gissa vem. Rätt svar:  Tycho Brahe, det är klart, Tycho är den stora kratern med det gigantiska strålsystemet och har kanske 100 miljoner år på nacken. Tidens dinosaurer… L\u00e4s mer »Nr 64 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77877"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77877"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77877\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77912,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77877\/revisions\/77912"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77877"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77877"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77877"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}