{"id":78107,"date":"2018-09-25T10:48:30","date_gmt":"2018-09-25T09:48:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78107"},"modified":"2018-09-25T22:17:53","modified_gmt":"2018-09-25T21:17:53","slug":"nr-70-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/09\/25\/nr-70-2018\/","title":{"rendered":"Nr 70 2018"},"content":{"rendered":"

\n\t2 oktober blir det känt:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tVem får årets nobelpris i fysik?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKommande tisdag 2 oktober 2018 får vi veta vem som fått årets Nobelpris i fysik och varför. Blir det ännu en gång ett pris med astrofysisk tyngd? Det återstår att se.\n<\/p>\n

\n\tNotabelt är att inte sedan 1963 har en kvinna  tilldelats fysikpriset!\n<\/p>\n

\n\tDet har alltså gått långt över ett halvt sekel sedan sist, och i längden kan inte nobelkommittén bortse från den absurt sneda genusfördelningen.\n<\/p>\n

\n\tTill historien hör också att några av de tidigare kvinnliga kandidaterna bortdömts. Hur ska vi annars förklara missarna med t ex Lise Meitner <\/strong>(fissionen) och Vera Rubin<\/strong> (mörk materia)? Eller Jocelyn Bell Burnell, <\/strong>pulsarernas egentliga upptäckare?\n<\/p>\n

\n\t\"Nobel\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Åtråvärd medalj<\/em>\n<\/p>\n

\n\tJag håller precis på att läsa Brian Keatings<\/strong> debattglada bok Losing the Nobel Prize: A story of cosmology, ambition, and the perils of science´s highest honor <\/em>(W W Norton and Co, 2018), en bok som naturligtvis är välkänd för den sittande nobelkommittén. Keating, skapare av det omdebatterade BICEP\/BICEP2-instrumentet, har en rad förslag för förbättring av fysikpriset. Att priset borde kunna utdelas postumt. Att priset kan gå till forskarlag. Och att det inte är för sent ännu att prisa pulsarupptäckten; Jocelyn Bell Burnell är ju bara 75 år. \n<\/p>\n

\n\tKruxet är att priset till Jocelyn Bell Burnell i dag skulle ses som en markering mot den tidigare fysikjuryn, och det vågar inte de höga bestämmarna.\n<\/p>\n

\n\tDen senaste kvinnliga fysikpristagaren (delat pris) lystrade till namnet Maria Goeppert-Mayer<\/font><\/a>. När priset blev känt skrev en dagstidning i San Diego, där hon bodde:<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t"Hemmafru får nobelpriset".<\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\u200bDen ultimata oförskämdheten!<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tFörsta bilderna från NASA:s koronasond<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDe första "first light"-bilderna har börjat tankas ner från NASA:s spektakulära Parker Solar Probe, och allt visar sig fungera ombord. Så här såg first light-bilderna ut:<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"aHR0cDovL3d3dy5zcGFjZS5jb20vaW1hZ2VzL2kvMDAwLzA3OS82MDIvb3JpZ2luYWwvMDFfV0lTUFItY3JvcC5qcGVn[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200bHögerbilden visar instrumentet WISPR:s inre teleskop med en 40-gradig vy, med den högra randen 58,5 grader från solens centrum. Vänsterbilden visar en 58-gradig vy, ungefär 160 grader från solen. Bildkälla: NASA\/Naval Research Laboratory\/Parker Solar Probe<\/em>\n<\/p>\n

\n\tGalilei fortsätter spöka<\/strong>
\n<\/h2>\n
\n
\n

\n\t\t\tEtt sjusidigt brev till Benedetto Castelli<\/strong> har kommit i dagen i London, författat 1613, i vilket Galileo Galilei<\/strong> försöker tona ner sina upptäckter vad gäller jorden eller solen i världens centrum. Allt för att dämpa reaktionen inom den katolska kyrkan, tror vi idag. I en artikel i Nature <\/a>talas om brevsignaturen G.G.:s försök till "damage control".\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tHela historien väcker funderingar om den största skandalen i vår vetenskaps historia, där katolska kyrkans fundamentalister gjorde bort sig för tid och evighet.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\"d41586-018-06769-4_16139256[1]\"<\/a>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\u200b<\/a>Brevet med överstrykningar, korrigeringar m m. Språkforskare menar att det faktiskt är Galilei som gjort ändringarna .<\/em>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tTvå likartade brev till matematikern Castelli existerar. Ett som kom i inkvisitionens händer, ett brev som sändes i kopior till olika mottagare, ett annat i vilket Galilei själv med hjälp av omskrivningar, överstrykningar m m dämpade sina anspråk. Varför denna ändrade version, som sannolikt är den äkta versionen,  inte kom till de kyrkliga myndigheternas kännedom i stället för den andra, låt oss kalla det utkastet, the first draft etc, är en gåta. Det andra brevet, det som nådde fram, misstänks ha fifflats med, kanske av präster som ville sätta dit Galilei för kätteri.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tBrevet kom i dagen så sent som i början av augusti då en italiensk  PhD-forskare grävde i Royal Societys samlingar, där brevet legat i åtminstone 250 år.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tGaia jagar ´Oumuamuas hemstjärna<\/strong>
\n\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\tKometresten ´Oumuamuas interstellära ursprung har nu tack vare den nya Gaia-katalogen (ämnet för prof em Lennart Lindegrens<\/strong> ASTB-föredrag torsdag kväll på institutionen i Lund) skalats ner till fyra kandidater. Rapport här.<\/a>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tRyugu får snart besök – vad händer då?<\/strong>
\n\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\tEn förstudie av den japanska  Hayabusa 2-sondens mjuklandning på asteroiden Ryugu finns här.<\/a>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tProjektets genomförande, dess väl och ve, beror mycket på asteroidytans beskaffenhet och om landaren MASCOTS hastighet vid landningen, vilken uppskattas till 19 cm\/sek. Skillnaden mellan en krasch och en rebound ut i planetvärlden är inte att leka med för teknikerna. Vad består regoliten på ytan av?\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tSenaste JAXA-news <\/a>här med unika bilder.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tKatla på gång?<\/strong>
\n\t\t<\/h2>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n\tDet händer något just nu i den legendomspunna isländska vulkanen Katla, som för hundra år sedan hörde av sig senast. Nu finns tecken på ett större kommande utbrott.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSkulle Katla smälla nu med 600 m glaciär över sig som ett lock, lär effekterna bli förödande för norra Europa. Så här såg det ut 1918:\n<\/p>\n

\n\t\"katla1918_74[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVacker regnbåge över vacker bro<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHärom dan trodde inte gamle hockeykompisen Pehr Malmström <\/strong>sina ögon: Världens vackraste regnbåge syntes vid Öresundsbron.\n<\/p>\n

\n\tPehrs foto talar för sig själv:\n<\/p>\n

\n\t\"42390247_1828030187233246_1811104055645175808_n[1]\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2 oktober blir det känt: Vem får årets nobelpris i fysik? Kommande tisdag 2 oktober 2018 får vi veta vem som fått årets Nobelpris i fysik och varför. Blir det ännu en gång ett pris med astrofysisk tyngd? Det återstår att se. Notabelt är att inte sedan 1963 har en kvinna  tilldelats fysikpriset! Det har… L\u00e4s mer »Nr 70 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78107"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78107"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78165,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78107\/revisions\/78165"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}