{"id":78176,"date":"2018-09-28T19:17:34","date_gmt":"2018-09-28T18:17:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78176"},"modified":"2018-09-29T10:22:32","modified_gmt":"2018-09-29T09:22:32","slug":"nr-70-2018-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/09\/28\/nr-70-2018-2\/","title":{"rendered":"Nr 71 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tNedräkningen fortsätter inför årets nobelpris i fysik<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNy teknik <\/em>har sammanställt några av förhandstipsen inför årets nobelpris i fysik<\/a>, som offentliggörs kommande tisdag 2 oktober (scrolla ner till förra W-bloggen). Notabelt är att två kvinnor faktiskt förekommer  bland alla gubbsen i spekulationerrna:\n<\/p>\n

\n\t* Astronomen och astrofysikern Sandra M Faber<\/strong> har utvecklat ”banbrytande metoder för att avgöra galaxers ålder, storlek och avstånd”. Hon har även gjort andra viktiga bidrag till kosmologin, med sitt arbete med supermassiva svarta hål i galaxers centrum.\n<\/p>\n

\n\t\"2011<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHär tilldelas Sandra M Faber the National Medal of Science 2013 av dåvarande US-presidenten Barack Obama. Bildkälla: <\/span>Ryan K Morris\/National Science & Technology Medals Foundation)<\/em>\n<\/div>\n

\n\t* Den danska forskaren Lene Hau, <\/strong>utstuderad i Århus, <\/strong>och hennes forskargrupp vid Harvard kunde 1999 sänka ljusets hastighet till  drygt 60 kilometer i timmen genom att skicka ljuset genom en gas som hade kylts ner till  nästintill absoluta nollpunkt. För fem år sedan lyckades tyska forskare stoppa ljuset inuti en kristall i en hel minut. Det här arbetet tros bland annat kunna leda till bättre datorer och nätverk.\n<\/p>\n

\n\t
\n\t\"Professor_Lene_Hau_in_her_laboratory_at_Harvard\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Lene Hau i labbet. Bildkälla: Wikipedia<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn trendbrott i fysikprisens lååånga genusfiasko vore en välgärning för respekten för nobelpriset och nobelkommittén bakom, men vi får göra som Putte Kock<\/strong> i tv-tipset: Helgardera.\n<\/p>\n

\n\tGaia öppnar upp för – amatörerna!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet var ett nöje att lyssna till vår ASTB-medlem, prof em Lennart Lindegren <\/strong>och hans genomgång i torsdags kväll (27.9) av några av Gaia-resultaten i den senaste katalogen på 1,4 miljarder stjärnor i Vintergatan. Det kommer säkert ett välformulerat referat på ASTB:s hemsida. Vi vanliga dödliga satt mest och gapade när Lennart berättade om märkliga stjärnspiralrörelser i solens närhet, en 500 miljoner år gammal dvärggalax och dess krock med Vintergatan och ett mystiskt gap i  HR-diagrammet som skulle kunna kallas "The Lindegren gap" – om han själv varit  på alerten 100-procentigt. Han hade materialet men för grova verktyg.\n<\/p>\n

\n\t\"lennart_lindegren._foto_gunnar_menander\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Foto: Gunnar Menander\/Lunds Universitet<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPositivt för oss i amatörcommunityn: Lennart berättade om alla de möjligheter som nu öppnas för amatörer med hygglig optik att mäta ockultationer när små asteroider i vårt planetsystem släcker ner de bortomliggande  stjärnljusen. Låt oss återkomma till projektet!\n<\/p>\n

\n\tESS på gång!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIdag lyssnade jag in en annan föreläsning, ett Rotaryföredrag med  Skanskas Lennart Stenman<\/strong> som leder bygget av ESS i Lund.  Notabelt är att 2023 ska bygget vara färdigt och forskningen påbörjas på allvar. Astrofysiken ingår som en del i forskningsprojekten förstår jag av en power point-bild som visades.\n<\/p>\n

\n\tJapanska asteroidlandningen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHayabusa 2:s asteroidlandning på Ryugu uppmärksammades av Tomas Diez<\/strong> på vårt senaste stormöte på astronomiska institutionen i Lund. Lars Olefeldt <\/strong>tipsar om unika bildsekvenser här.<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tAstronomi för nyfödda nästa projekt?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVi är outstanding på astronomi för de yngsta och tonåriga generationerrna ute på Tycho Brahe-observatoriet tack vare våra astropedagoger Peter Hemborg<\/strong> och Olle Frykstram<\/strong>. Är det dags för nästa steg? Jag bara undrar.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"41983119_617152792012372_1219018555916288000_n[1]\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedräkningen fortsätter inför årets nobelpris i fysik Ny teknik har sammanställt några av förhandstipsen inför årets nobelpris i fysik, som offentliggörs kommande tisdag 2 oktober (scrolla ner till förra W-bloggen). Notabelt är att två kvinnor faktiskt förekommer  bland alla gubbsen i spekulationerrna: * Astronomen och astrofysikern Sandra M Faber har utvecklat ”banbrytande metoder för att avgöra galaxers… L\u00e4s mer »Nr 71 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78176"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78176"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78201,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78176\/revisions\/78201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}