{"id":7823,"date":"2010-10-17T17:34:14","date_gmt":"2010-10-17T16:34:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7823"},"modified":"2010-10-17T18:37:06","modified_gmt":"2010-10-17T17:37:06","slug":"nr-181-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/17\/nr-181-2010\/","title":{"rendered":"Nr 181 2010"},"content":{"rendered":"<h2>Malm\u00f6-boken med TBO snart h\u00e4r<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/9789171261724.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-7832\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/9789171261724.jpg\" alt=\"\" width=\"280\" height=\"398\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/9789171261724.jpg 280w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/9789171261724-211x300.jpg 211w\" sizes=\"(max-width: 280px) 100vw, 280px\" \/><\/a>Nestorn bland m\u00e4sterfotografer Torbj\u00f6rn Andersson (Arbetet, AB, Kv\u00e4llsposten\/Expressen) sl\u00e4pper nu p\u00e5 tisdag sitt magnum opus\u00a0 &#8211; <em>Dokument Malm\u00f6. Staden i tusen bilder.<\/em> Och v\u00e5rt obsis \u00e4r med!<em><br \/>\n<\/em><\/p>\n<p>Boken inneh\u00e5ller inte bara 1000 bilder, den \u00e4r p\u00e5\u00a0 500 sidor med\u00a0 korta texter av min gamle kulturkollega Per Svensson och ges ut av Bokf\u00f6rlaget Max Str\u00f6m.<\/p>\n<p>Torbj\u00f6rn har haft 40 000 bilder att v\u00e4lja och vraka ur.<\/p>\n<p>N\u00e5got liknande verk om Malm\u00f6 har aldrig tidigare producerats. Vi \u00e4r med andra ord historiska!!!<\/p>\n<p>Torbj\u00f6rn bes\u00f6kte oss i v\u00e5ras tillsammans med en delegation sydsvenska veteranjournalister och tycke uppstod.<\/p>\n<h2>Galilei som tecknare<\/h2>\n<p>Och aprop\u00e5 historia&#8230; 400 \u00e5r efter Galileo Galiles <em>Sidereus Nuncius<\/em>-bok, d\u00e4r han bl a dokumenterar m\u00e5nkratrarnas existens, har <a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v467\/n7314\/full\/467398a.html\" target=\"_self\">vetenskapshistorikern John L Heilbron i Nature<\/a> synat m\u00e5nteckningarna p\u00e5 nytt och noterar som ett s\u00e4rskilt\u00a0 plus f\u00f6r Galilei hans k\u00e4nsla f\u00f6r djup, perspektiv och skuggor inuti kratrarna. Italienarens m\u00e5nbilder \u00e4r enast\u00e5ende\u00a0 dokument.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Galileo_MoonEngravings.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-7825\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Galileo_MoonEngravings.jpg\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Galileo_MoonEngravings.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Galileo_MoonEngravings-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Galileo_MoonEngravings-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Den samtide engelsmannen Thomas Harriot. som ocks\u00e5 &#8220;kom p\u00e5&#8221; teleskopet, gjorde betydligt primitivare m\u00e5nteckningar (kolla p\u00e5 n\u00e4tet), men kanske var han rentav f\u00f6re Galileo med sina m\u00e5nobservationer? Harriots f\u00f6rsta dokumenterade\u00a0 m\u00e5nteckning \u00e4r daterad 26 juli 1609, kikaren hade 6 ggrs f\u00f6rstoring tror vi, och med \u00e5ren blev hans teckningar\u00a0 b\u00e4ttre och b\u00e4ttre. Sp\u00e4nnande \u00e4r det!<\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">Martin Gardner hyllas<\/h2>\n<figure id=\"attachment_7844\" aria-describedby=\"caption-attachment-7844\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/md-200604-gardner.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7844\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/md-200604-gardner-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7844\" class=\"wp-caption-text\">Foto:Gilbert Jain Photography\/AMS<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Bortg\u00e5ngne fritidsmatematikern, trollkarlen och forskningsfuskavsl\u00f6jaren Martin Gardner (1914-2010)\u00a0 hyllas i nyaste numret av <em>Sceptical Inquirer<\/em>, som han medarbetade i och hj\u00e4lpte under m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Martin Gardner tillh\u00f6rde \u00e4ven teamet bakom<em> Scientific American<\/em>, d\u00e4r hans spalt med matematiska g\u00e5tor n\u00e5dde en v\u00e4rldspublik.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">N\u00e5gra av Martin Gardners b\u00f6cker finns \u00e4ven p\u00e5 svenska. T ex <em>Rolig matematik<\/em> i diverse upplagor. Om hur <a href=\"http:\/\/ncm.gu.se\/media\/namnaren\/npn\/2010_3\/gardner.pdf\" target=\"_self\">en l\u00e4supplevelse av den boken\u00a0 kunde forma en ung svensk, ber\u00e4ttar t ex Chalmers-matematikern\u00a0 Ulf Persson i en nekrolog \u00f6ver Gardner f\u00f6r Normat (Nordisk Matematisk Tidskift)\u00a0 p\u00e5 n\u00e4tet<\/a>.<\/p>\n<p>&#8220;Old mathematicians never die; they just lose some of their functions.&#8221;<\/p>\n<h2>Galaxton\u00e5ringar br\u00e5kar och har sig<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/vla_panorama_lo-270.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-7856\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/vla_panorama_lo-270-150x113.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"113\" \/><\/a>Danska astronomer <a href=\"http:\/\/www.nbi.ku.dk\/Nyheder\/nyheder_10\/vilde_teenagegalakser_boomer_med_stjerne-foedsler\/\" target=\"_self\">knutna till Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn g\u00e5r nu ut och ber\u00e4ttar<\/a> att de utforskat allm\u00e4nt st\u00f6kiga, extremt stj\u00e4rnskapande (&gt;1000\/\u00e5r)\u00a0 och aktiva galaxer som \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt borta att de skapades bara 3 miljarder \u00e5r efter &#8220;BB&#8221; (Big Bang).<\/p>\n<p>&#8211; De er n\u00e6rmest helt teenage-agtige og ustyrlige, p\u00e5pekar Thomas R Greve, knuten till NBI:s Dark Cosmology Centre.<\/p>\n<p>Med kolleger fr\u00e5n Royal Observatory, Edinburgh, och Durham Universuty, England, har Greve studerat dessa b\u00e5ngstyriga galaxer och deras CO-halter med\u00a0 hj\u00e4lp av radioastronomins interferenssamarbetande\u00a0 <span style=\"text-decoration: underline;\">Expanded Very Large Array-<\/span>instrumentering i New Mexico, USA (27 parabolantenner, varje instrument med\u00a0 diameterna 25 m).<\/p>\n<h2>En sk\u00f6n sj\u00e4ls bek\u00e4nnelse<\/h2>\n<figure id=\"attachment_7845\" aria-describedby=\"caption-attachment-7845\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/bild.jpeg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7845\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/bild-150x131.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"131\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7845\" class=\"wp-caption-text\">Foto: UU<\/figcaption><\/figure>\n<p>Intervjun i <em>Forskning &amp; Framsteg <\/em>med Bengt Gustavsson, nypensionerad astronomiprofessor i Uppsala, har klart l\u00e4sv\u00e4rde. Han ber\u00e4ttar g\u00e4rna om sin religi\u00f6sa bakgrund (kv\u00e4kare) och om drivkrafterna bakom den astronomiska utforskningen. Han provocerar ofta sina kollegor med att anklaga dem f\u00f6r att idyllisera vetenskapen:<\/p>\n<p>&#8211; Den verkliga drivkraften bakom v\u00e5ra\u00a0 f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rst\u00e5 hur universum \u00e4r beskaffat \u00e4r d\u00f6dsf\u00f6rskr\u00e4ckelse. F\u00f6rundran finns d\u00e4r ocks\u00e5, liksom behovet att h\u00f6ja sig \u00f6ver och betvinga naturen.<\/p>\n<p>Bengt Gustavsson erk\u00e4nner\u00a0 att han haft en sorts &#8220;hatk\u00e4rlek&#8221; till astronomin under sin karri\u00e4r.<\/p>\n<p>&#8211; Jag tycker att det \u00e4r lite f\u00f6r kul, lite f\u00f6r ansvarsl\u00f6st och lite f\u00f6r tjusigt. Det \u00e4r n\u00e5gon slags puritansk \u00e5dra hos mig, antar jag.<\/p>\n<p>Prof em Gustavsson ser astronomin som ungef\u00e4r lika &#8220;nyttig&#8221; som opera och konst.<\/p>\n<p>Personligen\u00a0 v\u00e4ntar jag p\u00e5 en memoarbok, d\u00e4r dessa h\u00e4diska tankar f\u00e5r \u00e4nnu mer m\u00e4rg och inneh\u00e5ll.<\/p>\n<h2 style=\"text-align: left;\">&#8220;\u00c5rets bok&#8221; handlar om haven<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">Stefan Edmans bok <em>Planeten Havet <\/em>har utsetts till \u00c5rets Bok av Naturskyddsf\u00f6reningen.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/9171261664.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-7829\" title=\"9171261664\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/9171261664.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"266\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Malm\u00f6-boken med TBO snart h\u00e4r Nestorn bland m\u00e4sterfotografer Torbj\u00f6rn Andersson (Arbetet, AB, Kv\u00e4llsposten\/Expressen) sl\u00e4pper nu p\u00e5 tisdag sitt magnum opus\u00a0 &#8211; Dokument Malm\u00f6. Staden i tusen bilder. Och v\u00e5rt obsis \u00e4r med! Boken inneh\u00e5ller inte bara 1000 bilder, den \u00e4r p\u00e5\u00a0 500 sidor med\u00a0 korta texter av min gamle kulturkollega Per Svensson och ges ut&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/17\/nr-181-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 181 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7823"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7823"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7855,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7823\/revisions\/7855"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}