{"id":78287,"date":"2018-10-06T21:44:39","date_gmt":"2018-10-06T20:44:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78287"},"modified":"2018-10-07T10:08:03","modified_gmt":"2018-10-07T09:08:03","slug":"nr-73-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/10\/06\/nr-73-2018\/","title":{"rendered":"Nr 73 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Exom&aring;nen runt Kepler-1625 b<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDen vetenskapliga rapporten,som st&ouml;der id&eacute;n med en exom&aring;ne runt exoplaneten Kepler-1625 b, <a href=\"http:\/\/advances.sciencemag.org\/content\/4\/10\/eaav1784\">&aring;terfinns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tIll med dipparna efter m&aring;nen i sl&auml;pt&aring;g efter planeten b&nbsp;i ljuskurvan ser ut s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"file\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-78303\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file-236x300.png\" width=\"236\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file-236x300.png 236w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file-157x200.png 157w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file.png 488w\" sizes=\"(max-width: 236px) 100vw, 236px\" \/>\u200b<\/a>Och s&aring; h&auml;r tror vi det ser ut i verkligheten:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"file\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-78304\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file-300x168.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file-200x112.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/file.jpg 640w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\tHubble-teleskopet har st&aring;tt f&ouml;r den optiska sidan av identifikationen av exom&aring;nen, som &auml;r fler ggr st&ouml;rre &auml;n Neptunus. Exoplaneten Kepler-1625 b anses vara ett antal ggr st&ouml;rre &auml;n Jupiter.\n<\/p>\n<h2 style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t&nbsp;<br \/>\n<\/h2>\n<h2 style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t<strong>Guldgruva fr&aring;n r&ouml;ntgen till radio<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><span style=\"vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">365 galaxhopar och 26 000 aktiva galaxer ing&aring;r i en rekordstor kartl&auml;ggning som utf&ouml;rts av det europeiska XMM-Newton, ESA:s mest l&aring;nglivade rymdteleskop, av vad som lyser i r&ouml;ntgenstr&aring;lning p&aring; himlen. <\/span><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<span style=\"font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">Det stora internationella forskarlaget presenterar nu sina resultat fr&aring;n XXL-projektet i hela 20 nya forskningsartiklar. Galaxernas och galaxhoparnas f&ouml;rdelning i rymden ber&auml;ttar om hur v&aring;rt kosmos &auml;r uppbyggt, och bekr&auml;ftar bilden av ett universum som expanderar allt fortare. <\/span>\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-78291\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/XMM-Newton_CFHT_Galaxy_cluster_XLSSC006_625.jpg 625w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><em><span style=\"vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">Het gas mellan galaxerna som ing&aring;r i galaxhopen XLSSC006, flera miljarder ljus&aring;r bort, lyser i r&ouml;ntgenstr&aring;lning (som visas i lila). <\/span><span style=\"vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">Bild: ESA\/XMM-Newton (r&ouml;ntgenstr&aring;lning); CFHT (synligt ljus); XXL Survey<\/span><\/em><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><span style=\"vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">Chalmersastronomen <strong>Cathy Horellou<\/strong> har spelat en nyckelroll i det stora internationella forskarlaget, och &auml;r medf&ouml;rfattare p&aring; flera av artiklarna.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><span style=\"vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">&ndash; XXL &auml;r ett stort multiv&aring;gl&auml;ngdsprojekt, fr&aring;n r&ouml;ntgen till radio, som hj&auml;lper oss att se universum med nya &ouml;gon. Det &auml;r en guldgruva av fina data och bland alla dessa m&auml;tningar av galaxer och galaxhopar finns s&aring; mycket som &auml;r nytt och sp&auml;nnande, s&auml;ger Cathy Horellou.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><a href=\"http:\/\/sci.esa.int\/xmm-newton\/60686-tracing-the-universe-x-ray-survey-supports-standard-cosmological-model\/\"><span style=\"vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap; background-color: transparent;\">Pressmeddelandet hos ESA finns h&auml;r.<\/span><\/a><\/span>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Goblin p&aring; plats<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSnaran kring den sannolikt f&ouml;rekommande Planet X\/Planet 9 dras ytterligare &aring;t&#8230; Ty: Carnegie-astronomen <strong>Scott Sheppard <\/strong>och hans team har med hj&auml;lp av Subaru-giganten p&aring; Hawaii&nbsp;och andra storteleskop <a href=\"https:\/\/carnegiescience.edu\/news\/new-extremely-distant-solar-system-object-found-during-hunt-planet-x\">identifierat en ny dv&auml;rgplanet, kallad The Goblin. <\/a>Den utvidgar i ett slag v&aring;rt planetsystem. Himlakroppen ligger som v&auml;rst, i aphelium, p&aring; 2300 AU:s avst&aring;nd och tar 40 000 &aring;r p&aring; sig att g&ouml;ra ett varv.\n<\/p>\n<p>\n\t99 procent av resan runt solen kan INTE observeras av v&aring;ra jordbaserade teleskop p&aring; grund av avst&aring;nd och litenhet.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/COMBINED_2015TG387biga_b2arrow__1__0-300x474.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"COMBINED_2015TG387biga_b2arrow__1__0-300x474\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-78313\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/COMBINED_2015TG387biga_b2arrow__1__0-300x474-189x300.jpg\" width=\"189\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/COMBINED_2015TG387biga_b2arrow__1__0-300x474-189x300.jpg 189w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/COMBINED_2015TG387biga_b2arrow__1__0-300x474-126x200.jpg 126w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/COMBINED_2015TG387biga_b2arrow__1__0-300x474.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 189px) 100vw, 189px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Uppt&auml;cktsbilderna fr&aring;n 2015, tagna med tre timmars mellanrum med 8-meters Subaruteleskopet. Bildk&auml;lla: Scott Sheppard<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-78314\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title-300x168.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title-200x112.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/New_Extreme_Dwarf_Planet__2015_TG387_orbits_title.jpg 1120w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<i>V&aring;rt nya planetsystem.Ill: <\/i><em>Roberto Molar Candanosa and Scott Sheppard\/Carnegie Institution for Science<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Lundmark hos damerna<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<span style=\"font-family:tahoma,geneva,sans-serif;\">H&auml;rom kv&auml;llen h&ouml;ll jag f&ouml;redrag f&ouml;r damerna i Malm&ouml; Kvinnliga Klubb och L&auml;ses&auml;llskap, MKKL, som funnits sedan &#8211; 1909.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-family:tahoma,geneva,sans-serif;\">Vem tror ni har g&auml;stat denna klubb en g&aring;ng i tiden? R&auml;tt: <strong>Knut Lundmark.<\/strong><\/span>\n<\/p>\n<h2 style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t<strong>Patrick Moores bil<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\tW-vicen <strong>Christian Vestergaard <\/strong>har&nbsp;fyndat detta bildbevis p&aring; <strong>Patrick Moore <\/strong>med sin bil, en Ford&nbsp;Prefect&nbsp;-53.&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"line-height: 1.38;margin-top: 0.0pt;margin-bottom: 0.0pt;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/42850103_1503802126431663_7462464741466701824_n1-e1538857951530.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"42850103_1503802126431663_7462464741466701824_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-78296\" height=\"206\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/42850103_1503802126431663_7462464741466701824_n1-e1538857951530-300x206.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/42850103_1503802126431663_7462464741466701824_n1-e1538857951530-300x206.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/42850103_1503802126431663_7462464741466701824_n1-e1538857951530-200x137.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/42850103_1503802126431663_7462464741466701824_n1-e1538857951530.jpg 499w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tVem tror ni har &aring;kt i den, tillsammans&nbsp;med kompisen <strong>Carsten Nilsson<\/strong>? Patrick h&auml;mtade oss vid en t&aring;gstation och k&ouml;rde i full galopp mot hemmet, d&auml;r matens v&auml;ntade. En liten idyllisk ort passerades p&aring;&nbsp;fem sekunder, och Patrick sa:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Now we are hastily&nbsp;passing the down town city centre&#8230;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Exom&aring;nen runt Kepler-1625 b Den vetenskapliga rapporten,som st&ouml;der id&eacute;n med en exom&aring;ne runt exoplaneten Kepler-1625 b, &aring;terfinns h&auml;r. Ill med dipparna efter m&aring;nen i sl&auml;pt&aring;g efter planeten b&nbsp;i ljuskurvan ser ut s&aring; h&auml;r: \u200bOch s&aring; h&auml;r tror vi det ser ut i verkligheten: Hubble-teleskopet har st&aring;tt f&ouml;r den optiska sidan av identifikationen av exom&aring;nen, som&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/10\/06\/nr-73-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 73 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78287"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78287"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78287\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78319,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78287\/revisions\/78319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78287"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78287"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78287"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}