{"id":78422,"date":"2018-10-18T16:36:38","date_gmt":"2018-10-18T15:36:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78422"},"modified":"2018-10-20T14:51:36","modified_gmt":"2018-10-20T13:51:36","slug":"nr-77-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/10\/18\/nr-77-2018\/","title":{"rendered":"Nr 77 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tRymdextra 20 oktober:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tBepiColombo lyfter mot Merkurius<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tUppsändningen av BepiColombo med adressat Merkurius gick perfekt, rapporterar ESA i den första pressrelisen. <\/font><\/a><\/span>\n<\/p>\n

\n\tTvå sonder finns med ombord i projektet, där vi européer inom ESA samarbetar med japanska rymdorganisationen JAXA. Två bjässar iniom rymdforskningen, som ger NASA en match där ute i rymden utan att därför uppfinna hjulet  på nytt. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t2025 når rymdfarkosten fram till Merkurius och börjar arbeta och producera vetenskap på allvar.\n<\/p>\n

\n\t\"Decollage<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: 2018 ESA-CNES-Arianespace<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tTrolskt på Ven<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till ASTB:aren Mikael Anderlund,<\/strong> som låter oss återge denna trolska studie från Uranieborg-området på Ven. Tagen härom dan, återgiven på Mikaels facebook-sida.\n<\/p>\n

\n\tJag har ofta undrat om Tycho Brahe <\/strong>spökar på sin gamla ö. Nu är jag övertygad om det!\n<\/p>\n

\n\t\"44168545_1895158460561827_1557216010359013376_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTitanen Hyperion-"proto-superhopen" hittad:<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tStor, större, störst, störstaste…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt forskarlag som leds av astronomen Olga Cucciati <\/strong>vid Instituto Nazionale di Astrofisica (INAF<\/font><\/a>) i Bologna har med hjälp av instrumentet VIMOS<\/font><\/a> på Very Large Telescope<\/font><\/a> (VLT) identifierat en gigantisk proto-superhop<\/font><\/a> av galaxer som bildades när universum var ungt, bara 2,3 miljarder år efter Big Bang.\n<\/p>\n

\n\tDenna struktur, som <\/strong>forskarna har gett smeknamnet Hyperion, är större och innehåller mer massa än någon annan liknande struktur som observerats så kort tid efter att universum bildas. Proto-superhopens enorma massa har beräknats till en miljon miljarder gånger solens massa. Denna kolossala massa kan jämföras med de största strukturerna som vi ser i universum idag, men att hitta en sådan massiv struktur i det unga universum överraskade astronomerna.  \n<\/p>\n

\n\t\"Comparison<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Hyperion jämförd med en "normal" galaxhop. DUBBELKLICKA upp bilden på din skärm! Bildkälla: ESO<\/em>\n<\/p>\n

\n\tOlga Cucciati är förstaförfattaren<\/strong> till forskningsartikeln där upptäckten presenteras.\n<\/p>\n

\n\t– Detta är första gången<\/strong> en så stor struktur har identifierats vid en så hög rödförskjutning, bara något mer än två miljarder år efter big bang. Vanligtvis ser denna typ av strukturer vid lägre rödförskjutningar, det vill säga när universum har haft mycket mer tid att utveckla och bygga sådana stora strukturer. Det var en överraskning att se något såhär välutvecklat redan då universum var relativt ungt, förklarar hon.\n<\/p>\n

\n\tHyperion ligger i stjärnbilden Sextanten<\/font><\/a><\/strong> i en välstuderad fläck på himlen som kallas COSMOS<\/font><\/a>-fältet. Strukturen identifierades genom att analysera enorma mängder mätningar som gjorts inom ramarna för kartläggingsprojektet VIMOS Ultra-Deep Survey. \n<\/p>\n

\n\tKartläggningen, som leds av Olivier Le Fèvre,<\/strong> astronom vid Aix-Marseille Université, CNRS<\/font><\/a>, och CNES<\/font><\/a>, har bland annat skapat en unik 3D-karta över fördelningen av mer än 10 000 galaxer i det avlägsna universum.\n<\/p>\n

\n\t\"Olga_Cucciati\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Olga med kolleger har kommit nåt stort på spåren. Bildkälla: Bologna University<\/em>\n<\/p>\n

\n\tForskarlaget upptäckte <\/strong>att Hyperion har en väldigt komplex struktur som innehåller åtminstone sju väldigt tätpackade områden som är sammankopplade genom galaxfilament<\/font><\/a>. Storleksmässigt liknar den mer närliggande superhopar, men dess struktur är väldigt annorlunda.\n<\/p>\n

\n\tBrian Lemaux, astronom vid<\/strong> University of California i Davis och Aix-Marseille Université, är medlem i forskarlaget bakom resultaten.\n<\/p>\n

\n\t– Superhopar närmare jorden <\/strong>tenderar att visa upp strukturer med mycket mer koncentrerad massfördelning och tydliga särdrag. Men i Hyperion är massan mycket mer jämt fördelad i en rad sammanhängande men lösa samlingar av galaxer, förklarar han.\n<\/p>\n

\n\tKontrasten med superhopar<\/strong> i dagens universum beror sannolikt på att närliggande superhopar har haft miljarder år för tyngdkraften att samla in materia i tätare områden. I den mycket yngre Hyperion har denna process inte alls hunnit så långt.\n<\/p>\n

\n\tMed tanke på att den <\/strong>redan tidigt i universums historia är så stor väntas Hyperion utvecklas till något som liknar de enorma strukturerna som utgörs av galaxerna i vår del av universum. Exempel inkluderar de superhopar som utgör Sloan Great Wall<\/font><\/a> eller Virgo-superhopen<\/font><\/a>, som även innehåller vår egen galax Vintergatan. De är bland de största beståndsdelar i dagens universum.\n<\/p>\n

\n\t– Att förstå Hyperion och<\/strong> hur den kan jämföras med liknande strukturer närmare nutid kan ge insikter i hur universum utvecklats tidigare och hur det kommer att utvecklas i framtiden. Det ger oss också möjlighet att utmana vissa modeller för hur superhopar bildas. Genon att gräva fram denna kosmiska titan hjälper vi också till att avslöja dessa storskaliga strukturers historia, avslutar Olga Cucciati.\n<\/p>\n

\n\tPressmesset<\/strong> från ESO hittar du här på svenska.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMars geologi tema för nästa storföredrag<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tASTB-ordf Peter Linde<\/strong> meddelar att  nästa stormöte\/månadsmöte i sällskapet blir den 1 nov – inte den 25 oktober som först planerat.\n<\/p>\n

\n\t– Vi kommer att få höra Sanna Alwmark<\/strong> prata om geologin på Mars. Mer information kommer via kallelsen!\n<\/p>\n

\n\tFamiljen Alwmark har vi lärt uppskatta som synnerligen trevliga föreläsare och gajdare.\n<\/p>\n

\n\tFrans G:s astronomi och sf<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFörfattaren Frans G Bengtsson<\/strong> (Röde Orm,<\/em> flera berömda essäsamlingar m m) var väl hemmastadd i tidens astronomi, bevisat av essän "En dröm om människan" från 1933. Ingår i samlingen De långhåriga merovingerna.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBl a synar Frans G sf-författaren Olaf Stapledon.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tCassiopeia-vitsigt (från Uddevalla)<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200b<\/strong>W-bloggsredaktionen undanber sig kommentarer apropå kvaliteten från "vits håll":\n<\/p>\n

\n\t– Vad gillar du min teckning av Cassiopeia?
\n\t– Femstjärnig!!\n<\/p>\n

\n\t\"cassiopeia_2_lg\u200b<\/a>Ansvarig vitsmakare: Christian Vestergaard.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rymdextra 20 oktober: BepiColombo lyfter mot Merkurius Uppsändningen av BepiColombo med adressat Merkurius gick perfekt, rapporterar ESA i den första pressrelisen. Två sonder finns med ombord i projektet, där vi européer inom ESA samarbetar med japanska rymdorganisationen JAXA. Två bjässar iniom rymdforskningen, som ger NASA en match där ute i rymden utan att därför uppfinna… L\u00e4s mer »Nr 77 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78422"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78422"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78466,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78422\/revisions\/78466"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}