{"id":78563,"date":"2018-10-29T20:16:01","date_gmt":"2018-10-29T19:16:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78563"},"modified":"2018-11-01T21:09:48","modified_gmt":"2018-11-01T20:09:48","slug":"nr-79-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/10\/29\/nr-79-2018\/","title":{"rendered":"Nr 79 2018"},"content":{"rendered":"

\n\t IAU-omröstningen klar:<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tHubble–Lemaîtrelagen ett faktum <\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÖver 4000 IAU-medlemmar e-röstade om Hubble-lagen skulle omdöpas till Hubble–Lemaîtrelagen<\/u> (se tidigare W-bloggar) och så blev det också med överväldigande majoritet: 78 procent röstade för, 20 proc emot och 2 proc avstod.\n<\/p>\n

\n\tDetta är faktiskt en snygg gest av yrkesastronomerna, som nu lyfter fram den belgiske kosmologen och abbén George Lemaîtres<\/strong> roll i diskussionen på 1920-talet då universums expansion kom upp på dagordningen. Edwin Hubble<\/strong> hade inget emot att han ensam fick äran, men detta stämmer inte med det rent historiska förhållandet.\n<\/p>\n

\n\tLemaître insåg tidigare än Hubble hur det låg till med universums rätlinjiga expansion, men Hubble kunde bevisa saken med sitt jätteteleskop på Mt Wilson-knallen utanför Los Angeles.\n<\/p>\n

\n\t\"lemaitre-07b-1024x801[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Einstein och abbén – två världskändisar.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tI motsats till Hubble hade Lemaître inga vassa armbågar, och vi tror för vår del att vår egen Knut Lundmark<\/strong> spelade en aktiv roll i att sätta Lemaître i kontakt med  A S Eddington<\/strong>, som insåg fadäsen och lät översätta Lemaîtres franska text 1927 till engelska, dessutom något ändrad av författaren själv 1931. Det tog några år innan abbéns teori blev allmänt känd bland astronomerna.\n<\/p>\n

\n\tFakta om den unika e-omröstningen finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n

\n\t\tSåg aboriginerna att Betelgeuse är en variabel?<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tAboriginerna, Australiens urbefolkning, höll ofta ögonen på stjärnhimlen, och de kan mycket väl ha noterat att Betelgeuse har en ljusstyrka som varierar.<\/font><\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\t \n\t<\/p>\n

\n\t\t\"OrionBetelLoc[1]\"<\/font><\/a><\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\t\u200b<\/font><\/a>Bildkälla: JPL<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\tRadioblixtarna utmanar<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tSenaste nytt om de snabba radioblixtarnas mysterium kan studeras här<\/font><\/a>, en rapport som emanerar från The International Centre for Radio Astronomy Research (ICRAR).\n\t<\/p>\n

\n\t\tFölj BepiColombo här<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tKommande torsdags kväll ägnar vi en del av ASTB-träffen åt ESA:s Merkuriusprojekt. BepiColombo kan följas här på nätet.<\/font><\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tSolsondens världsrekord<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tNASA:s Parker Solar Probe slår nu varje dag nytt världsrekord i hastighet visavi solen, rapporterar webben.<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tFullmåne över Amazonas<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tUnder sin Brasilienresa kunde Hans Hilderfors <\/strong>inte låta bli att dokumentera den uppåtstigande fullmånen vid Rio Negro Bridge, Manaus, Amazonas egen operahuvudstad:\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"Fullm\u00e5ne<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tFoto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

 IAU-omröstningen klar: Hubble–Lemaîtrelagen ett faktum  Över 4000 IAU-medlemmar e-röstade om Hubble-lagen skulle omdöpas till Hubble–Lemaîtrelagen (se tidigare W-bloggar) och så blev det också med överväldigande majoritet: 78 procent röstade för, 20 proc emot och 2 proc avstod. Detta är faktiskt en snygg gest av yrkesastronomerna, som nu lyfter fram den belgiske kosmologen och abbén George Lemaîtres roll i diskussionen… L\u00e4s mer »Nr 79 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78563"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78563"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78563\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78606,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78563\/revisions\/78606"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78563"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78563"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}