{"id":7861,"date":"2010-10-18T17:17:17","date_gmt":"2010-10-18T16:17:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7861"},"modified":"2010-10-19T18:19:47","modified_gmt":"2010-10-19T17:19:47","slug":"nr-182-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/18\/nr-182-2010\/","title":{"rendered":"Nr 182 2010"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n

Ny superoptik avsl\u00f6jar soln\u00e4ra exoplaneter<\/h2>\n

\"\"<\/a>Tekniken tar verkligen “kvantumspr\u00e5ng” fram\u00e5t inom v\u00e5r vetenskap. Genom en helt ny filter\/maskningsteknik har exoplanet-forskare nu kommit \u00e5t en planet som ligger n\u00e4rmare sin huvudstj\u00e4rna \u00e4n n\u00e5gon annan tidigare uppt\u00e4ckt. Och d\u00e5 \u00e4r det matematik, v\u00e5gfrontsoptik p\u00e5 n\u00e4stan nanoniv\u00e5 och annat l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eligt som ligger bakom.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n

En forskargrupp knutna till Arizona-universitetets\u00a0 Steward Observatory, deras kolleger hemmah\u00f6rande i Schweiz, p\u00e5 ESO, i Holland och Tyskland har med hj\u00e4lp av ESO:s VLT (Very Large Telescope) kn\u00e4ckt g\u00e5tan med att pl\u00e5ta \u03b2 Pictoris b.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Fakta i m\u00e5let f\u00f6r oss resultathungriga:
\n* Planeten har 7-10 ggr st\u00f6rre massa \u00e4n Jupiter.<\/p>\n<\/div>\n

\n

* Stj\u00e4rnan ligger\u00a0 63 ljus\u00e5r ut.<\/p>\n<\/div>\n

\n

* \u03b2 Pictoris b ligger cirka 7 AU fr\u00e5n sin hemmasol (drygt Jupiters i v\u00e5rt planetsystem).<\/p>\n<\/div>\n

\n

Den nya tekniken bygger p\u00e5 koronagrafens och p\u00e5 n\u00e5got som kallas “Apodizing Phase Plate” eller APP och i den s\u00e4tts en extremt liten, v\u00e4l ritsad glaskropp – “halspastill” –\u00a0 in i teleskopets ljusg\u00e5ng.\u00a0 V\u00e5gfrontsfenomen upptr\u00e4der p\u00e5 ena sidan stj\u00e4rnbilden, och\u00a0 resultatet \u00e4r att huvudstj\u00e4rnan maskas och planeten kommer\u00a0 fram. P\u00e5 detta vis kan tidigare Neptunus-avst\u00e5nd nu kraftigt minskas ner, och exo-astronomerna kan nu hitta planeter p\u00e5 betydligt humanare avst\u00e5nd fr\u00e5n sina stj\u00e4rnor \u00e4n tidigare. Bl a diskuteras en attack p\u00e5 n\u00e4rbel\u00e4gna stj\u00e4rnor som \u03b1 Centauri.<\/p>\n<\/div>\n

Forskarrapporten finns h\u00e4r<\/a>, och p\u00e5 n\u00e4tet g\u00f6rs en ganska s\u00e5 kul pedagogisk j\u00e4mf\u00f6relse mellan APP-filtreringen och att dyka under vattnet och titta p\u00e5 solen, molnen och himlavalvet.<\/p>\n

Om apodizing-tekniken kan bl a l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Ljusets hastighet i m\u00f6rk choklad<\/h2>\n

Det finns massor av roliga svenska bloggar, och en av de kuligaste heter Stj\u00e4rnstoft och kugghjul<\/a>. I g\u00e5r utreddes i fall det g\u00e5r att m\u00e4ta ljusets hastighet i choklad i en mikrov\u00e5gn och i s\u00e5 fall hur stort c \u00e4r.<\/p>\n

Som jag tolkar resultatet 343 000 km\/sek handlar det om en mystisk, i kosmos verkande m\u00f6rk choklad, som verkar trissa upp ljushastigheten. Den m\u00f6rka energin kan kasta sig i v\u00e4ggen!<\/p>\n

Hartley 2 snart “h\u00e4r”!<\/h2>\n

Om ett par dagar \u00e4r kometen 103P\/Hartley 2 s\u00e5 n\u00e4ra den kan komma jorden\u00a0 denna g\u00e5ng, och den flyger fram ganska n\u00e4ra Capella p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen. Kometens gr\u00f6na f\u00e4rg har med den utstr\u00f6mmande giftiga gasnatt g\u00f6ra, att den best\u00e5r av f\u00f6reningar som C2 och\u00a0 CN.<\/p>\n

Det har tagits 1000-tals bra bilder den senaste tiden, denna bild – \u00e5tergiven p\u00e5 spaceweather-com:s hemsida <\/a>–\u00a0 togs i g\u00e5r av Filipe Alves i Portalegre, Portugal. Filipe anv\u00e4nde sin 8-tums reflektor kopplad till en CCD-kamera.\"\"<\/a><\/p>\n

Gubbarna sitter kvar – en tid till….<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Urania funderar. Ill: Francesco Cozza (1605-1682)<\/figcaption><\/figure>\n

Borde Urania, v\u00e5r astronomiska musa, ryta till? Hon f\u00f6ljer genusaspekten mycket noga, och hon konstaterar att astronomin kanske inte \u00e4r den gubbavetenskap den en g\u00e5ng var, men det mesta \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra f\u00f6r att ekvationen ska utj\u00e4mnas. Det \u00e4r bara att se sig om i v\u00e4rlden!<\/p>\n

Den\u00a0 som vill l\u00e4sa p\u00e5 hur de kvinnliga astronomerna har det i astronominationen nr 1,\u00a0 USA,\u00a0 kan t ex ta del av American Astronomical Society och hur denna viktiga paraplyorganisations\u00a0 Committe on the Status of Women <\/a> f\u00f6ljer utvecklingen. Inom vetenskapen har antagits en k\u00f6nsj\u00e4mlikhetsplan, och dess s\u00e5 kallade Pasadena-rekommendationer (lite n\u00f6dv\u00e4ndigt sn\u00f6mos typ “Women and men are equally talented and deserve equal opportunity”, “Full participation of men and women will maximize excellence in the field” etc). har bl a skrivits under av flera tunga universitet och dess fysik- och astronomiinstitutioner.<\/p>\n

Listan av undertecknare omfattar \u00e4ven The Observatories of the Carnegie Institution of Washington, Gemini Observatory, MIT som i Massachusetts Institute of Technology, Department of Physics, National Optical Astronomy Observatory,\u00a0 National Solar Observatory,\u00a0 Space Telescope Science Institute.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 \u00e4r bilden den\u00a0 att n\u00e4stan allt \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra. Genomf\u00f6rs den strategiska planen framlagd 2009, l\u00e4r till och med den siste\u00a0 talibanen vid Harvard tvingas\u00a0 kasta in handduken. F\u00f6r i den planen ing\u00e5r b\u00e5de flextider och barndagis p\u00e5 obsis!<\/p>\n

Sl\u00e5 vakt om skolmuseerna<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Rara instrument. Foto: Malm\u00f6 skolmuseum<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns skolmuseer lite runt omkring i provinsen, och de som vill se hur fysiklektioner bedrevs f\u00f6rr\u00a0 och astronomi en g\u00e5ng l\u00e4rdes ut rekommenderas t ex skolmuseet i Malm\u00f6. Eller motsvarande lilla naggande goda museum i H\u00f6\u00f6r!<\/p>\n

V\u00e5r gamle medlem\u00a0 Harry Lindholm, lektor p\u00e5 Latinskolan,\u00a0 r\u00e4ddade vad som r\u00e4ddades kunde och p\u00e5 museets hemsida ber\u00e4ttar han bl a om sin f\u00f6reg\u00e5ngare<\/a> p\u00e5 1800-talet Ludvig Stenberg, som hade ett brinnande\u00a0 astronomiintresse. P\u00e5 Latinskolans tak hade han en plattform, d\u00e4r eleverna kunde studera stj\u00e4rnor, m\u00e5ne och planeter – “utan n\u00e5gon st\u00f6rre tanke p\u00e5 s\u00e4kerhet”. Jag\u00a0 h\u00e5ller med, f\u00f6r jag har sj\u00e4lv st\u00e5tt d\u00e4r och jagat variabler tillsammans med Bertil Pettersson. Fast det \u00e4r bara femtio \u00e5r sen…
\nEn del av Ludvig Stenbergs utrustning finns i dag i skolmuseets utst\u00e4llning, men hans stor refraktor har vi ute p\u00e5 TBO.<\/p>\n

Det var denne lektor\u00a0 Stenberg som \u00e4gnades ett par kostliga panegyriska pekoraldikter av A U Isberg, stadens en g\u00e5ng ledande stadsarkivarie. Och fritidspoet! Vi (= jag sj\u00e4lv, f\u00f6rfattaren Jean Bolinder och Bo Axelsson) bildade till och med en g\u00e5ng ett A U Isberg-samfund, men det \u00f6verlevde knappt f\u00f6rsta m\u00f6tet. Vi var i alla fall och t\u00e4nde ett levande ljus utanf\u00f6r den gamla rostiga skrotgrind som fortfarande stod utanf\u00f6r hans gamla hus i Bj\u00e4rred, d\u00e4r han bott.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny superoptik avsl\u00f6jar soln\u00e4ra exoplaneter Tekniken tar verkligen “kvantumspr\u00e5ng” fram\u00e5t inom v\u00e5r vetenskap. Genom en helt ny filter\/maskningsteknik har exoplanet-forskare nu kommit \u00e5t en planet som ligger n\u00e4rmare sin huvudstj\u00e4rna \u00e4n n\u00e5gon annan tidigare uppt\u00e4ckt. Och d\u00e5 \u00e4r det matematik, v\u00e5gfrontsoptik p\u00e5 n\u00e4stan nanoniv\u00e5 och annat l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eligt som ligger bakom. En forskargrupp knutna till Arizona-universitetets\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 182 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7861"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7861"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7861\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7889,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7861\/revisions\/7889"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7861"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7861"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7861"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}