{"id":78773,"date":"2018-11-20T10:26:56","date_gmt":"2018-11-20T09:26:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78773"},"modified":"2018-12-01T11:27:12","modified_gmt":"2018-12-01T10:27:12","slug":"nr-84-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/11\/20\/nr-84-2018\/","title":{"rendered":"Nr 84 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tThank Heavens för OIII-filtret<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200b<\/strong>Alla som läst  Donald E Osterbrocks <\/strong>biografi Walter Baade: A Life in Astrophysics<\/em> vet vilken roll det gröna OIII-filtret betydde för Baade när han med hjälp av plåtarna till 200-tummaren på Palomar Mountains plus en blinkkomparator identifierade en handfull planetariska nebulosor i M31, Andromedagalaxen. En prestation!<\/a>
\n\tEn generation senare, minst, och med betydligt mindre instrumentering, spelar OIII-filtret en stor roll när t ex Hans Hilderfors<\/strong> ("CEO, Founder & Owner Mt Hindby") mitt i Malmö, med gatlampor, måne, dis och dimma, med sitt Mt Hindby-teleskop attackerar nebulosor.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tVi bad Hans reda ut teori och praktik bakom HST-paletten\/SHO-mappning. Rapport här:<\/span>\n<\/p>\n

\n\t"Hubble Space Telescope-paletten eller HST-paletten är en färgkombination som blev populär för drygt 20 år sedan på grund av det rymdbaserade teleskopet med samma namn. Det mest kända fotografiet och första exemplet på HST-palett är Skapelsens Pelare (Pillars of Creation) fotograferad av Hubble år 1995 https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Pillars_of_Creation<\/font><\/a><\/span>\n<\/p>\n

\n\tVid normal så kallad RGB bild tar man exponeringar ( med monokamera ) genom ett rött-, grönt- och blått filter som sedan kombineras för att ge en färgbild på ungefär samma sätt som ögat ser omvärlden. Vid HST-paletten användes istället tre smalbandsfilter SII, Hα samt OIII. Bilden nedan visar på skillnaden mellan RGB-filter och de smalbandsfilter som är vanligast förekommande för amatörastronomer.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t\n<\/p>\n

\n\tSII och Hα ligger i det röda området på 672 nm respektive 656 nm och OIII i blågrönt på 501 nm. För att kombinera dessa smalbandsexponeringar till en bild som vi förstår lägger man dessa vid bildredigeringen i en röd-, grön- , respektive blå-kanal för att få en RGB-bild. .<\/span>\n<\/p>\n

\n\tVid HST-palett mappar man SII = R<\/b><\/font>öd-, Hα = G<\/b><\/font>rön- och OIII = B<\/b><\/font>lå-färgkanal (SHO-mappning). Oftast dominerar Hα signalen varför bilden till stora delar blir grön. Man viktar därför kanalerna olika för att få en för ögat mer tilltagande färgsättning.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tDet finns flera andra sätt att kombinera t ex HOS-mappning som bland annat användes av Canada France, Hawaii Telescope."<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"Astronomik-Filtro-OIII-6-nm-CCD-senza-montatura-27-mm\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFör en tid sedan omarbetade Hans <\/commented>färgsättningen på Nordamerika-. och Pelikannebulosan från 2018-10-11, W-bloggen nr 75,  för att bli mer trogen färgsättningen i en HST (Hubble Space Telescope)-palett. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Jag ökade även kontrasten i de intressanta områdena runt ”bergen” ( Cygnus Wall) samt nacken på pelikanen för att få lite 3-D effekt. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Jag tar gärna emot kritik och förslag till förbättringar!\n<\/p>\n

\n\t\u200bNoteras bör att vid "Pelikanens" nacke ses ett klassiskt Herbig-Haroobjekt´(HH555),  där stjärnbildning pågår.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t\"Nordamerika<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto och bruk av HST-palett: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tHur proffsastronomerna senast med hjälp av emissionen från syrejonen OIII kartlagt nya planetariska nebulosor i M33-systemet beskrivs här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRymdindustrinytt 1<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tThomas Diez,<\/strong> som följer Elon Musk<\/strong> och hans raketföretag SpaceX mycket noga, berättar att raketen Falcon 9 nu har uppgraderats till NASA:s högsta nivå, <\/a>vilket betyder att Falcon 9 får ombesörja NASA:s "highest-value science missions". <\/a>\n<\/p>\n

\n\tRymdindustrinytt 2<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt<\/strong> erinrar om projekten att kunna tanka satelliter <\/a>som fått "soppatorsk" i rymden.\n<\/p>\n

\n\tDen perfekta julklappen än en gång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tChristian Vestergaard<\/strong> fortsätter jakten på den perfekta julklappen för oss stjärnnördar.\n<\/p>\n

\n\tNär jag  ska ekipera mig numera går jag mindre och mindre till Dressman, där man t ex bara har enfärgade herrbyxor. Jag gillar byxor med mönster, gärna rutigt, och det är svårt att hitta i dussinbutikerna.\n<\/p>\n

\n\tFram för ett glatt herrmode – precis som kvinnorna har det!\n<\/p>\n

\n\t\"Blossom<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Thank Heavens för OIII-filtret \u200bAlla som läst  Donald E Osterbrocks biografi Walter Baade: A Life in Astrophysics vet vilken roll det gröna OIII-filtret betydde för Baade när han med hjälp av plåtarna till 200-tummaren på Palomar Mountains plus en blinkkomparator identifierade en handfull planetariska nebulosor i M31, Andromedagalaxen. En prestation! En generation senare, minst, och… L\u00e4s mer »Nr 84 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78773"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78773"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78773\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78971,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78773\/revisions\/78971"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78773"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78773"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78773"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}