{"id":7890,"date":"2010-10-19T20:11:26","date_gmt":"2010-10-19T19:11:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7890"},"modified":"2010-10-20T21:29:13","modified_gmt":"2010-10-20T20:29:13","slug":"nr-183-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/19\/nr-183-2010\/","title":{"rendered":"Nr 183 2010"},"content":{"rendered":"

Svenskbyggd antennteknik utmanar solen!<\/h2>\n
\"\"<\/a>Grattis till tysk\u00e4gd men \u00e4nd\u00e5 svensk (privat!) rymdindustri. Det \u00e4r\u00a0 tyska RUAG i G\u00f6teborg, allts\u00e5 gamla SAAB Space AB, som\u00a0 i kv\u00e4ll fick upp en massa sp\u00e4nnande saker i rymden n\u00e4r en Soyuz-raket lyfte fr\u00e5n Baikonur\u00a0 i Kazakstan.<\/div>\n
Sex mobiltelefonsatelliter placerades i bana i en “satellite cluster”, och i detta unika rymdskott fanns 24 antenner ombord, alla byggda och utt\u00e4nkta p\u00e5 RUAG Space i G\u00f6teborg.<\/div>\n
Allt utvecklades efter planerna – i direkts\u00e4ndning p\u00e5 n\u00e4tet! (Vad blir “Wow!” p\u00e5 ryska? “Wowsky”?)<\/div>\n
Christian Vestergaard tipsade W-bloggen om uppskjutningen, och till rymdkanalen Rymdkanalen sa f\u00f6retagets Jan Zackrisson tidigare:<\/a><\/div>\n
– Det h\u00e4r \u00e4r en unik uppskjutning med sex satelliter p\u00e5 en g\u00e5ng. Varje satellit har fyra antenner f\u00f6r uppl\u00e4nk, Telemetri och Telekommando fr\u00e5n oss. Tjugofyra antenner i en och samma uppskjutning m\u00e5ste vara n\u00e5got slags rekord.<\/div>\n
– Vi \u00e4r v\u00e4ldigt n\u00f6jda med att ha f\u00e5tt bidra till den h\u00e4r nya generationen av Globalstar-satelliter med v\u00e5rt gedigna antennkunnande s\u00e4ger Jan Zackrisson.
\nGlobalstar \u00e4r ett system som t\u00e4cker hela jorden med tj\u00e4nster f\u00f6r mobil telefoni och mobil data\u00f6verf\u00f6ring direkt via satellit. Den f\u00f6rsta generationen av Globalstarsystemet har drabbats av viss funktionsf\u00f6rlust, troligtvis p\u00e5 grund av str\u00e5lningsskador. Men detta har minimerats i de nya satelliterna, vars f\u00f6rsta stora str\u00e5lningsutmaning blir det kommande solaktivitetsmaximuet.<\/div>\n
G\u00e5 g\u00e4rna in och surfa runt p\u00e5 RUAG:s spacesida<\/a>. Detta \u00e4r ett f\u00f6retag som sp\u00e4nner musklerna och \u00e4r en akt\u00f6r p\u00e5 en mycket framtidsinriktad rymdmarknad. I somras blev det t ex k\u00e4nt att RUAG Space ska vara med ombord p\u00e5 det europeiska\u00a0 satellitnavigationssystemet GALILEO.<\/div>\n

Tychos Cassiopeia-teckning<\/h2>\n
Tycho Brahes teckning i Stella Nova<\/em>-boken \u00f6ver Cassiopeia, v\u00e5r favoritstj\u00e4rnbild (“Sk\u00e5nes stj\u00e4rnbild”, kolla Nationalenceklypodin) ser ut s\u00e5 h\u00e4r.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/p>\n
Tycho anv\u00e4nde ju sitt eget stj\u00e4rnnamnande, men om vi kollar hans bild kan vi v\u00e4l vara \u00f6verens om f\u00f6ljande vid en ytlig okular besiktning:<\/div>\n
* Novan I \u00e4r ljusstarkast.<\/div>\n
* Ljusstarkast d\u00e4rp\u00e5 i Cassiopeia \u00e4r stj\u00e4rnan som Tycho kallar B, v\u00e5r tids Alfa Cas. Denna stj\u00e4rna har i dag magnituden 2,24.<\/div>\n
* Tychos tv\u00e5a \u00e4r D, som \u00e4r n\u00e5got litet ljusare \u00e4n G (och definitivt ljusare \u00e4n F). D motsvarar i dag Gamma Cas (2.15) och G \u00e4r Beta Cas (2,27).\u00a0 Gamma \u00e4r variabel.<\/div>\n
* Tychos A \u00e4r\u00a0 n\u00e5got ljusstarkare \u00e4n C men n\u00e4stan lika ljusstark som F. A C F har i dag app magn 3,69, 3,46, 3,35,<\/div>\n
* E (Delta Cas) f\u00f6refaller ljusare \u00e4n F (Epsilon Cas).<\/div>\n
* H \u00e4r ljussvagast av alla. Detta \u00e4r dagens Kappa Cas med magnituden 4,17.<\/div>\n
Ser jag r\u00e4tt? Kolla, ni har som goda \u00f6gon.<\/div>\n
Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att r\u00e4kna p\u00e5 “piggarna”! p\u00e5 bilden, men de betyder inget.<\/div>\n
Stj\u00e4rnors magnituder varierar enligt vilka kataloger vi anv\u00e4nder, men jag k\u00f6r f\u00f6r enkelhetens skull med SIMBAD som \u00e4r Wikipedias huvudk\u00e4lla.<\/div>\n
Misstankarna att\u00a0 Alfa Cas \u00e4r variabel och kan dyka ner till 2,8 \u00e4r gamla och aldrig riktigt bevisade,\u00a0 i n\u00e5t minimum var stj\u00e4rnan i alla fall inte denna g\u00e5ng 1572.<\/div>\n
Lite exercis med Tychos stj\u00e4rnbeteckningar j\u00e4mf\u00f6rda med SIMBADS m\u00e4tningar:<\/div>\n
Stj\u00e4rnorna B – A = 2,2 – 3,7 = – 1,5<\/div>\n
D – G = 2,2 – 2,3 = – 0,1<\/div>\n
A – F = 3,7 – 3,4 = 0,3<\/div>\n
E – F = 2,7 – 3,3 = – 0,6<\/div>\n
Utan att f\u00f6regripa en finanalys (t ex noggrann m\u00e4tning av Tychos stj\u00e4rnstorlekar p\u00e5 papperet, det \u00e4r bara att bl\u00e5sa upp en bild, och sen med hj\u00e4lp av en mm-noggrann linjal m\u00e4ta), s\u00e5 var han ju en formidabel stj\u00e4rnobservat\u00f6r. Hans visuella noggrannhet kan ha legat runt 1\/10-dels magnitud i dagens skala.<\/div>\n
Det skulle vara kul att ta sig ut till Herrestads kloster en novemberkv\u00e4ll och spana in Tychos stj\u00e4rnbild. \u00c4r det ens en 4 magn-stj\u00e4rnhimmel d\u00e4r i dag? Det kan vara s\u00e5.<\/div>\n<\/div>\n

\u00d6pik fick inget erk\u00e4nnande<\/h2>\n
Varf\u00f6r fick Ernst \u00d6pik, den estl\u00e4ndske astronomen som ocks\u00e5 gjorde karri\u00e4r p\u00e5 Irland, aldrig n\u00e5got erk\u00e4nnande f\u00f6r sin teori om kometmoln utanf\u00f6r solsystemet? \u00d6pik var inne p\u00e5 teorin redan 1932.<\/div>\n
1950 f\u00f6reslog holl\u00e4ndaren Jan Oort samma sak.<\/div>\n
Sen dess kallas fenomenet Oorts kometmoln.<\/div>\n

Repris av “Den stora debatten” i miniformat efterlyses<\/h2>\n

\"\"<\/a>The Great Debate<\/span> p\u00e5 1920-talets b\u00f6rjan, den om de d\u00e5varande spiralnebulosornas, sedermera de bekr\u00e4ftade galaxernas, natur, tillh\u00f6r den moderna vetenskapshistoriens STORA \u00f6gonblick.<\/p>\n

Det skulle vara oerh\u00f6rt intressant att f\u00e5 vara med om en MINIupplaga av den debatten om Gliese 581 g<\/span>:s natur, mellan planetuppt\u00e4ckaren Steven Vogt och hans 1:e kritiker, Franceso Pepe i Gen\u00e9ve. \u00c4ven om de b\u00e4gge talar kordialt om varandra, \u00e4r de inte mer \u00e4n m\u00e4nniskor och borde i medialjuset\u00a0 kunna\u00a0 stressas till\u00a0 att tappa beh\u00e4rskningen. Om inte den astronomiska samfundet sj\u00e4lv fixar en s\u00e5n diskussion \u00e4r “risken” stor att David Letterman tar hand om showen.<\/p>\n

Om ett par \u00e5r l\u00e4r vi ha f\u00e5tt det definitiva svaret om Giesle 581g \u00e4r f\u00e5gel, fisk eller mittemellan. Ett fr\u00e5getecken – det ser ut s\u00e5 h\u00e4r ?<\/strong> – finns numera kring planeten i Extrasolar Planets Encyclopedia<\/a>. Ur katalogen d\u00e4r framg\u00e5r att tills i dag har 493 exoplaneter slagits fast. Men att det ocks\u00e5 finns en imponerande l\u00e5ng lista p\u00e5 planetuppt\u00e4ckter som tagits tillbaka, som \u00e4r kontroversiella eller som \u00e4r obekr\u00e4ftade.<\/p>\n

Elementary, my dear Watson…<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jod\u00e5, det forskas visst i hur m\u00e5nga universa det kan finnas i “v\u00e5rt” multiversum. Mellan tummen och pekfingret ligger ett av svaren p\u00e5 denna sifferm\u00e4ngd:<\/p>\n

10 upph\u00f6jt till 500.<\/h3>\n

En nullitet….<\/p>\n

F\u00f6r att ge dig in och diskutera saken b\u00f6r du ha vissa element\u00e4ra insikter i str\u00e4ngteorin, supergravitationen, hur superkonform symmetri ser ut, hur kaotisk inflation gestaltas, lite kunskap om de Sitters regler om entropi \u00e4r aldrig fel, lite matte a l a Friedman (naturligtvis!), den kosmologiska konstanten och en smula annat sm\u00e5tt och gott som de\u00a0 adiabatiska perturbationerna i ett ekpyrotiskt sammanhang, varefter slutsatsen ger sig sj\u00e4lvt:<\/p>\n

Att antalet universa \u00e4r exponentiellt st\u00f6rre \u00e4n antalet vakuma\u00a0 (ett vakum, flera vakuma?) i ett lokalt rymdlandskap.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svenskbyggd antennteknik utmanar solen! Grattis till tysk\u00e4gd men \u00e4nd\u00e5 svensk (privat!) rymdindustri. Det \u00e4r\u00a0 tyska RUAG i G\u00f6teborg, allts\u00e5 gamla SAAB Space AB, som\u00a0 i kv\u00e4ll fick upp en massa sp\u00e4nnande saker i rymden n\u00e4r en Soyuz-raket lyfte fr\u00e5n Baikonur\u00a0 i Kazakstan. Sex mobiltelefonsatelliter placerades i bana i en “satellite cluster”, och i detta unika… L\u00e4s mer »Nr 183 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7890"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7890"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7965,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7890\/revisions\/7965"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}