{"id":78938,"date":"2018-12-01T10:37:52","date_gmt":"2018-12-01T09:37:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=78938"},"modified":"2018-12-03T15:15:55","modified_gmt":"2018-12-03T14:15:55","slug":"nr-88-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/12\/01\/nr-88-2018\/","title":{"rendered":"Nr 88 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tTesla såg ljuset<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDenna notis stod publicerad i SöderhamnsTidningen <\/em>1896, erinrar Lars Olefeldt:<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"47005460_524756344705479_1169092863930138624_n<\/a>\n<\/p>\n

\n\tWirtanen på väg mot civiliserade trakter<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKometen 46P\/Wirtanen börjar nu också bli synlig från europeiska latituder. Vår medlem, yrkessastronomen Staffan Söderhjelm<\/strong> kunde redan 27 november dokumentera kometen 46P\/Wirtanen från sitt småländska viste. Bilden är återgiven på Staffans egen hemsida<\/a> men också på astronet.se<\/a>. KLICKA upp bilden på din skärm!\n<\/p>\n

\n\t\"Picture<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t\u200bFoto: Staffan Söderhjelm<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"Full_view[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Kometens väg till oss. KLICKA upp kartan från http:\/\/wirtanen.astro.umd.edu\/46P\/46P_finder_charts.shtml\u200b<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\t"Lillen" M76 dokumenterad från Mt Hindby<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHantelnebulosan M27 fotograferade Hans Hilderfors <\/strong>tidigare i år (se W-bloggen nr 69 2018), och nu tycker han att det inte är mer än rätt att även "Lillen", Lilla hantelnebulosan, får lite uppmärksamhet.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\tM76 är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Perseus. Den upptäcktes år 1780 av franske astronomen Pierre Méchain<\/strong> och blev klassad som planetarisk nebulosa 1918 av amerikanske astronomen  Heber D Curtis.<\/strong> Avstånd från oss ca 2500 ljusår.\n<\/p>\n

\n\t\"M76<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n

\n\t– Det är en av de ljussvagaste och minsta av Messierobjekten, därför ganska svårobserverad visuellt. Den har fått sitt namn eftersom den till viss del liknar Hantelnebulosan M27. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tHans <\/commented>foto blev närmast en test på upplösningsgränsen för hans utrustning. M76 är som alla planetariska nebulosor ganska liten sett från oss. Den mäter bara ca 2,7´ x 1,8´.\n<\/p>\n

\n\t– Upplösningen för min utrustning är teoretiskt ca 2\u02ba\/pixel. Till detta kommer dålig seeing i Malmö, oftast en bit över 2\u02ba, ibland ännu sämre på grund av turbulens när man fotograferar över hustak som avger värme. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Bilden blev trots detta i mitt tycke ganska bra, den skäms inte för sig med tanke på omständigheterna.\n<\/p>\n

\n\tFakta om bilden.   Datum: 2018-11-27 <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tExponering:  8 x 15 min för vardera Hα- och OIII-filter <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tFärgsättning: HOO  ( Röd = Hα, Grön = OIII,  Blå = OIII ) <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tBildfält:  0,47° x 0,35°  Norr uppåt <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t<\/commented>\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/u>
\n<\/h2>\n

\n\tPåpassligt nog diskuterar Björn Stenholm <\/strong>M76 i kommande nummer av Populär Astronomi<\/em>. Stenholm har målet att beta av varje Messierobjekt, drygt hundra, ett per nummer. Och nu har han nått nr 76!\n<\/p>\n

\n\tLabbtester även inom astronomin<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHur går det till när interstellära pyttesmå dammpartiklar klibbar ihop till större enheter för att så småningom utgöra byggmaterial till planeter? Det forskas intensivt i ämnet, även på lundensiska  latituder, och nu har en ny japansk-tysk rapport<\/a> synat saken genom laboratorietester där dammoln i vakuum beskjutits med olika sorters partiklar.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t \"PhysRevLett.121[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t Bildkälla: H. Katsuragi and J. Blum, Phys. Rev. Lett. (2018)   <\/em>\n<\/p>\n

\n\tTychos näsa i Skånska Dagbladet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTycho Brahes näsa<\/strong> står i fokus i Skånska Dagbladets<\/em> lördagskrönika 1.12 av yours truly.\n<\/p>\n

\n\tKlothopar i den intergalaktiska rymden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn ny survey har visat <\/a>att i Coma-galaxhopen (över 1000 galaxer ingår, 300 miljoner ljusårs avstånd) – i utrymmet mellan galaxerna – finns minst 22 426 klotformiga stjärnhopar.\n<\/p>\n

\n\tKlothoparna har identifierats tack vare Hubble Space Telescope och de har stötts ut från sina hemgalaxer tack vare växelverkan mellan galaxhopens medlemmar.\n<\/p>\n

\n\tRymden investerarparadis?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPengar som ligger och skräpar i byrålådan? Tomas Diez <\/strong>har fått korn på en nyhetsartikel<\/a> om att 2019 blir rymdinvesterarnas år.\n<\/p>\n

\n\tMycket är på gång i USA när det gäller att ffg sedan 2011 skicka upp astronauter från amerikansk mark.\n<\/p>\n

\n\tDopplereffekten beskriven<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till W-bloggens minions som hittat denna pedagogiska förklaring av Doppler-effekten, med dess astronomiska blå- och rödförskjutning:\n<\/p>\n

\n\t\"44595021_10212301971454032_3786467975884701696_n[1]<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKolla längden på bilistens näsa!\n<\/p>\n

\n\tDe som inte tror att tyskar har humor, rekommenderas skaparen Martin Persheids<\/strong> underhållande webb-forum:\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/www.martin-perscheid.de\/<\/a>       <\/em>                  <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tesla såg ljuset Denna notis stod publicerad i SöderhamnsTidningen 1896, erinrar Lars Olefeldt: Wirtanen på väg mot civiliserade trakter Kometen 46P\/Wirtanen börjar nu också bli synlig från europeiska latituder. Vår medlem, yrkessastronomen Staffan Söderhjelm kunde redan 27 november dokumentera kometen 46P\/Wirtanen från sitt småländska viste. Bilden är återgiven på Staffans egen hemsida men också på… L\u00e4s mer »Nr 88 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78938"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78938"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78938\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78986,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78938\/revisions\/78986"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78938"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78938"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78938"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}