{"id":79240,"date":"2018-12-18T17:41:40","date_gmt":"2018-12-18T16:41:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=79240"},"modified":"2018-12-18T20:35:10","modified_gmt":"2018-12-18T19:35:10","slug":"nr-93-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/12\/18\/nr-93-2018\/","title":{"rendered":"Nr 93 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Spektakul&auml;rt halofenomen &ouml;ver Borl&auml;nge<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till v&aring;ra v&auml;nner <strong>Emma Bruus <\/strong>och Taivaanvahti-g&auml;nget p&aring; andra sidan &Ouml;stersj&ouml;n. H&auml;rom dan skickade Emma en fantastisk bild p&aring; ett extremt halofenomen, f&aring;ngat i Borl&auml;nge av <strong>Magnus Edb&auml;ck:<\/strong>\n<\/p>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_d91e7979a8521ced2be00179a13878541.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"79745_d91e7979a8521ced2be00179a1387854[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-79209\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_d91e7979a8521ced2be00179a13878541-300x200.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_d91e7979a8521ced2be00179a13878541-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_d91e7979a8521ced2be00179a13878541-200x133.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_d91e7979a8521ced2be00179a13878541.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: <a href=\"https:\/\/www.taivaanvahti.fi\/observations\/show\/79745\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/www.taivaanvahti.fi\/observations\/show\/79745<\/font><\/a><\/em>\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_35331aaf25327a0fad3a2d28ab1ad6181.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"79745_35331aaf25327a0fad3a2d28ab1ad618[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-79213\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_35331aaf25327a0fad3a2d28ab1ad6181-300x200.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_35331aaf25327a0fad3a2d28ab1ad6181-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_35331aaf25327a0fad3a2d28ab1ad6181-200x133.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/79745_35331aaf25327a0fad3a2d28ab1ad6181.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<p>\n\t&#8211; Magnus Edb&auml;cks observation blev snabbt analyserad av en av de b&auml;sta finska haloexperterna <strong>Marko Riikonen<\/strong>. Det var klart att det finns ett nytt haloform med i bilderna: i b&aring;da sidorna av &#39;upper tangent arc&#39;.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Riikonen h&aring;ller p&aring; att fundera p&aring; hur den nya haloformen ska n&auml;mnas. Det brukar g&aring;&nbsp;till s&aring; att haloformer f&aring;r tv&aring; namn: en som beskriver sj&auml;lva formen och en efter upphittaren. S&aring; den h&auml;r kunde bli &quot;Edb&auml;ck&#39;s arc&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tMagnus Edb&auml;ck syns &auml;ven <a href=\"http:\/\/www.astronet.se\/view_image.php?id=5631&amp;gallery=5\"><font color=\"#0066cc\">flitigt p&aring; svenska astronet.se.<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t(Obs. M&auml;ngder av intressanta <a href=\"https:\/\/www.popularastronomi.se\/2018\/12\/snokanoner-skapade-unika-kristallbagar-over-borlange-i-magnus-bild-syns-helt-nya-ljusfenomen\/\">facts &aring;terfinns&nbsp;p&aring; PopAst-sajten<\/a>.)\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>Upphittat:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>Solsystemets mest avl&auml;gna objekt (hittills&#8230;.)<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Tomas Diez<\/strong> rapporterar om<a href=\"https:\/\/carnegiescience.edu\/news\/discovered-most-distant-solar-system-object-ever-observed\"><font color=\"#0066cc\"> ett rekordfynd:<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tEtt g&auml;ng Carnegie-astronomer har identifierat en himlakropp som ligger &ouml;ver 100 ggr, kanske 120 ggr, &nbsp;l&auml;ngre ut i v&aring;rt eget solsystem &auml;n jordens medelavst&aring;nd till solen.\n<\/p>\n<p>\n\tObjektet kallas 2018 VG18 men&nbsp;d&ouml;ptes fr&aring;n b&ouml;rjan av sina uppt&auml;ckare till&nbsp;&quot;Farout&quot;, ett onekligen passande namn.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_discovery-300x4741.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2018_VG18_discovery-300x474[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-79232\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_discovery-300x4741-189x300.jpg\" width=\"189\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_discovery-300x4741-189x300.jpg 189w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_discovery-300x4741-126x200.jpg 126w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_discovery-300x4741.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 189px) 100vw, 189px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Subarus uppt&auml;ckarbilder fr&aring;n 10 november 2018. En timme mellan bildtagningarna! Bildk&auml;lla:Scott S. Sheppard and David Tholen.<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tBanan &auml;r fortfarande bara rudiment&auml;rt utr&auml;knad men ett varv runt solen tros ta runt 1000 &aring;r.\n<\/p>\n<p>\n\tLjusstyrkan antyder att dv&auml;rgplaneten &auml;r sf&auml;risk, har en&nbsp;diameter runt 500 km och dess r&ouml;daktiga f&auml;rg avsl&ouml;jar, f&ouml;ga &ouml;verraskande, att det finns is p&aring; himlakroppens yta.\n<\/p>\n<p>\n\tTv&aring; av v&auml;rldens st&ouml;rsta teleskop ligger bakom uppt&auml;ckten, dels japanernas Subaru-bj&auml;sse p&aring; Hawaii, dels Carnegies eget Magellan-teleskop i Chile.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x3941.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x394[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-79243\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x3941-300x168.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x3941-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x3941-200x112.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x3941.jpg 700w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2018_VG18_orbit_distance_to_scale-700x3941.jpg\">\u200b<\/a><em>Planetsystemet har pl&ouml;tsligt utvidgats&#8230; KLICKA upp bilden! &nbsp;Ill:&nbsp;&nbsp;Roberto Molar Candanosa&nbsp;och Scott S. Sheppard\/ Carnegie Institution for Science.<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tUppt&auml;ckten dementerar inte, vad vi f&ouml;rst&aring;r, att det kan finnas en massiv Planet X d&auml;r ute i solsystemets permanenta vinterm&ouml;rker.\n<\/p>\n<p>\n\tBakom uppt&auml;ckten st&aring;r Carnegies <strong><a href=\"https:\/\/dtm.carnegiescience.edu\/people\/scott-s-sheppard\"><font color=\"#0066cc\">Scott S. Sheppard<\/font><\/a><\/strong>, University of Hawaiis <strong>David Tholen<\/strong> och astronomen <strong>Chad Trujillo<\/strong> vid Northern Arizona University.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>F&ouml;rsenat grattis till Stockholms-astronomerna&nbsp;&nbsp;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tKnut&nbsp;och &nbsp;Alice Wallenberg-stiftelsen tilldelade tidigare i h&ouml;st projektet <u>Understanding the Dynamic Universe <\/u>drygt 37,8 &nbsp;miljoner kr i fem &aring;r. S&auml;rskilt grattis till den huvuds&ouml;kande, prof <strong>Hiranya Peiris<\/strong>, vars astronomiska sidekicks i form av <strong>Ariel Goobar, Matthew Hayes, Jens Jasche <\/strong>och<strong> Jesper Sollerman <\/strong>inte &auml;r mindre glada.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/DSC_0093mod-768x5091.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DSC_0093mod-768x509[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-79222\" height=\"198\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/DSC_0093mod-768x5091-300x198.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/DSC_0093mod-768x5091-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/DSC_0093mod-768x5091-200x132.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/DSC_0093mod-768x5091.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/DSC_0093mod-768x5091.jpg\"><font color=\"#0066cc\">\u200b<\/font><\/a><em>Foto: SU<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.su.se\/institutioner\/centra-inom-institutioner\/fem-stora-forskningsanslag-fr%C3%A5n-wallenbergstiftelse-1.403946\"><font color=\"#0066cc\">Bakgrunden till det sp&auml;nnande projektet:<\/font><\/a>\n<\/p>\n<div class=\"field field--name-body field--type-text-with-summary field--label-hidden field--item\">\n<p>\n\t\t<strong>*** Under de senaste tv&aring; decennierna<\/strong> har forskare f&aring;tt fram en helt ny bild av universum. Dess massa domineras till stor del av m&ouml;rk materia som vare sig emitterar eller absorberar ljus. Dessutom r&ouml;r sig galaxerna allt snabbare ifr&aring;n varandra, p&aring;drivna av m&ouml;rk energi. Trots att m&ouml;rk materia och m&ouml;rk energi utg&ouml;r ungef&auml;r 95 procent av hela universums &rdquo;energi-budget&rdquo; har de hittills inte kunnat studeras direkt och sammans&auml;ttningen av dem &auml;r fortsatt ett mysterium.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>*** Forskningsprojektet Understanding the Dynamic Universe<\/strong> baseras p&aring; insamling av data fr&aring;n ett av det kommande decenniets st&ouml;rsta astronomiska projekt, the Large Synoptic Survey Telescope, LSST, som just nu &auml;r under uppbyggnad i Chile. LSST kommer att kunna avbilda stora delar av himlen med n&aring;gra dagars mellanrum, och d&auml;rmed producera en film &ouml;ver v&aring;rt universum.\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"info-box\">\n<div class=\"info-box__content\">\n<div class=\"info-box__text\">\n<div class=\"field field--name-field-puff-body field--type-text-long field--label-hidden field--item\">\n<h2>\n\t\t\t\t\t<strong>En h&auml;lsning inf&ouml;r julen<\/strong><br \/>\n\t\t\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t\t\tKompisen <strong>Gunnar Bernstrup<\/strong>, &quot;oldtimer som entertainer&quot;, har snart 10-&aring;rsjubileum som bloggare: <a href=\"https:\/\/gunnarbernstrup.wordpress.com\/\"><font color=\"#0066cc\">&quot;H&auml;rifr&aring;n sett&quot;, dvs Limhamn, kan l&auml;sas h&auml;r.<\/font><\/a>\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\tJag l&aring;nar d&auml;rifr&aring;n Gunnars senaste tomtevits:\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/tomten1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"tomten[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-79238\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/tomten1-274x300.jpg\" width=\"274\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/tomten1-274x300.jpg 274w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/tomten1-937x1024.jpg 937w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/tomten1-183x200.jpg 183w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/tomten1.jpg 1002w\" sizes=\"(max-width: 274px) 100vw, 274px\" \/><\/a>\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t&nbsp;\n\t\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<p>\n\t\t\t\t&nbsp;\n\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<p>\n\t\t\t&nbsp;\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Spektakul&auml;rt halofenomen &ouml;ver Borl&auml;nge Tack till v&aring;ra v&auml;nner Emma Bruus och Taivaanvahti-g&auml;nget p&aring; andra sidan &Ouml;stersj&ouml;n. H&auml;rom dan skickade Emma en fantastisk bild p&aring; ett extremt halofenomen, f&aring;ngat i Borl&auml;nge av Magnus Edb&auml;ck: &nbsp; Bildk&auml;lla: https:\/\/www.taivaanvahti.fi\/observations\/show\/79745 &nbsp; &#8211; Magnus Edb&auml;cks observation blev snabbt analyserad av en av de b&auml;sta finska haloexperterna Marko Riikonen. Det var&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/12\/18\/nr-93-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 93 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79240"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=79240"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79240\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79251,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79240\/revisions\/79251"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=79240"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=79240"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=79240"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}