{"id":79302,"date":"2018-12-26T13:29:24","date_gmt":"2018-12-26T12:29:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=79302"},"modified":"2018-12-26T13:29:24","modified_gmt":"2018-12-26T12:29:24","slug":"nr-95-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/12\/26\/nr-95-2018\/","title":{"rendered":"Nr 95 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tVinterparadis på Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tESA:s Mars Express har en kamera ombord (High Resolution Stereo Camera, HRSC), som i dagarna gett oss denna fina, sammansatta bild av kratern kallad Korolev <\/a>(efter Sovjets Sputnik-skapare) – klicka upp bilderna:\n<\/p>\n

\n\t\"Plan_view_of_Korolev_crater_article_mob\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Kratern rakt uppifrån. Bildkälla: ESA\/Mars Express\/DLR\/FU Berlin<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"Perspective_view_of_Korolev_crater_large\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Kratern sedd från sidan.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKorolev är 82 km tvärs över och ligger på norra delen av planeten. Kratern är fylld av is. I centrum är detta istäcke 1,8 km djupt året om.\n<\/p>\n

\n\tHär är Mars Express banor över kratern, som möjliggjort mosaikerna ovan:.\n<\/p>\n

\n\t\"Korolev_crater_in_context_article_mob\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tISS sätter köldrekord<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag som fryser bara jag tittar på utetermometern när den står på noll, ryser när jag läser om det ultrakalla experimentet CAL ombord på ISS<\/a>, den internationella rymdstationen. Här utforskar astronauterna temperaturer bara någon tiondel från absoluta nollpunkten, -273 gr C.\n<\/p>\n

\n\tPå labb här nere på jorden har man uppnått liknande rekordkyla men på ISS råder mikrogravitation, vilket är den stora skillnaden.\n<\/p>\n

\n\tIAU firar 100 2019<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn matig sajt om våra internationella proffsvänners 100-årsfirande kommande år 2019 finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMycklet handlar om vår egen specialitet: Outreach!\n<\/p>\n

\n\t\"IAU100_black_CMYK[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTänk att vår egen förenings skapare Knut Lundmark <\/strong>anklagades för sitt populärutlärande.  I dag har kuttingen vänt och outreach ses – bland vissa kloka – som en merit i den akademiska sfären. Applåd!\n<\/p>\n

\n\tGaia avslöjar – galaxrörelser!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed hjälp av nyaste extremnoggranna Gaia DR2-katalogen har astronomer nu kunnat mäta en rad närbelägna (maxavstånd 420 kpc) dvärggalaxers egenrörelser visavi Vintergatan.\n<\/p>\n

\n\tResultat: Att det garanterat finns en rad hittills oupptäckta dvärgar<\/a> runt vår hemmagalax.\n<\/p>\n

\n\t\"prensa1480_3450[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKlicka upp bilden! Bildkälla: © Gaia Data Processing and Analysis Consortium (DPAC)<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPulsaren med längsta perioden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTill en av årets märkligaste upptäckter hör onekligen pulsaren med den längsta perioden, drygt 23 sekunder.\n<\/p>\n

\n\tBakom upptäckten står en doktorand i radioastronomi.\n<\/p>\n

\n\tStoryn här från Jodrell Bank.<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tJultomten lär av Elon Musk<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Christian Vestergaard<\/strong> för detta juliga fynd:\n<\/p>\n

\n\t\"49029649_10212638862476097_3671901913697222656_n[1]\"<\/a>Jeff Burney<\/strong> är kanadensare och finns bl a här på nätet.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vinterparadis på Mars ESA:s Mars Express har en kamera ombord (High Resolution Stereo Camera, HRSC), som i dagarna gett oss denna fina, sammansatta bild av kratern kallad Korolev (efter Sovjets Sputnik-skapare) – klicka upp bilderna: \u200bKratern rakt uppifrån. Bildkälla: ESA\/Mars Express\/DLR\/FU Berlin \u200bKratern sedd från sidan. Korolev är 82 km tvärs över och ligger på… L\u00e4s mer »Nr 95 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79302"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=79302"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79354,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79302\/revisions\/79354"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=79302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=79302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=79302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}