{"id":79446,"date":"2019-01-10T14:45:36","date_gmt":"2019-01-10T13:45:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=79446"},"modified":"2019-01-10T14:45:36","modified_gmt":"2019-01-10T13:45:36","slug":"nr-3-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/01\/10\/nr-3-2019\/","title":{"rendered":"Nr 3 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tVåra astrofotografer triumferar (1):<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tHans synar gömd galax bortom Vintergatan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag är förbluffad över våra astrofotografer och deras prestationer. Först på 1930-talet kunde astronomerna vid Mt Wilson, med världens största teleskop, Hooker-bjässen, avslöja spiralastrukturen hos IC 342.\n<\/p>\n

\n\tNu dokumenterar Hans Hilderfors<\/strong> samma spiralgalax från sin trädgård i Hindby med störande gatlampor och annat elände i blickfånget. Men trägen vinner, efter sammlagt åtta timmars exponeringar blev resultat följande – och Hans tror själv att han nått ner i magntud 20-20.5!!! Ett t v oslagbart Malmörekord tror ju jag.\n<\/p>\n

\n\t\"IC<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHans rapport:<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t"IC 342 är en föga känd<\/strong> galax som även brukar kallas den gömda galaxen. Den ligger i Giraffens stjärnbild, för närvarande nästan i zenit från våra breddgrader. Det som gör den gömd är det faktum att vi ser den i rak siktlinje genom vintergatans galaktiska ekvator och dess skymmande stjärnor samt gas- och partikelmoln. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t <\/strong><\/commented>Avståndet till oss beräknas <\/strong>till cirka 10 miljoner ljusår. Den är sett från oss stor som ungefär halva månen, 15´. Den upptäcktes 1892 av William Denning. Spiralstrukturen upptäcktes dock först 1934 när Edwin Hubble och Milton Humason fotograferade den med 100-tums Hookerteleskopet på Mt Wilson. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tFotografiskt är det ett <\/strong>svårt objekt, ytljusstyrkan är låg varför det krävs ganska långa exponeringstider och helst inga besvärande ljusföroreningar. Den är lite röd-gul till färgen eftersom det blåa ljuset sprids bort i högre grad av partiklarna i Vintergatan. Man ser på min bild en hel del stjärnbildande områden i galaxen, de röda fläckarna från Hα-exponeringen. <\/strong><\/commented>\n<\/p>\n

\n\tBildbearbetningen var <\/strong>tekniskt svår eftersom bruset från Malmös ljusföroreningar låg på nästan samma nivå som signalen från galaxen. Därför krävdes lång exponeringstid."\n<\/p>\n

\n\tFakta om bilden: <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tExponering:  L (luminans)  110 x 2 min,   RGB  12 x 5 min vardera <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tHα   6 x 10 min,   Summa: 7,7 timmar <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tBildfält:  1,1° x 0,8° ,  norr uppåt\n<\/p>\n

\n\tRefraktor  130\/4,5          \n<\/p>\n

\n\tMono CCD-kamera med filterhjul <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tVåra astrofotografer triumferar (2):<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tHåkan synar Krabbnebulosan<\/strong><\/commented>
\n<\/h2>\n

\n\tEn av våra mest ikoniska himlakroppar är supernovaresten M1, Krabbnebulosan. Att just vi inom ASTB känner för "Krabban" är inte så konstigt eftersom vårt sällskaps grundare Knut Lundmark<\/strong> var en av de absolut första att slå fast att Krabban är resultatet av den supernova som briserade 1054 e Kr och som flitigt observerades av de östasiatiska himlaskådarna. De kallade fenomenet "gäststjärna".<\/commented>\n<\/p>\n

\n\tMärkligt: Vikingarna verkade ha haft annat för sig än att rikta blickarna mot skådespelet på himlavalvet. Halleys komet 1066 missade de dock inte.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t<\/commented>\n<\/p>\n

\n\tNu har Håkan Barregård <\/strong>från sitt obsis i Beddingestrand dokumenterat M1 och berättar att han <\/commented>tog bilderna mest för att testa sitt dualbandfilter och jämföra med och utan smalband.\n<\/p>\n

\n\t– 15x2min på den normala (RGB) är alldeles för lite på M1 men det blev rätt hyfsat ändå.\n<\/p>\n

\n\tPå den andra bilden använde Håkan RGB  till ca 80% och la till lite smalband – detta, som han säger,  för att göra strukturen lite tydligare utan någon "psykedelisk effekt".\n<\/p>\n

\n\t\"m1x4\"<\/a>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t– Dualbandfiltret är alltså ett kombinerat Ha och OIII filter som på en färgkamera skickar Ha till röda kanalen och OIII hamnar ung 50\/50 i de gröna o blå kanalerna. Primärt är det tänkt att användas för att bli av med ljusföroreningar men är dessutom smidigare för den som har färgkamera och vill köra smalband då man inte behöver separata exponeringar för Ha respektive OIII.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t\"m1c2\"<\/a>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tHåkan har tidigare ventilerat idéer om hur denna typ av bilder skulle kunna tas ute på TBO med vanliga Canon\/Nikon-systemkameror. Det förutsätter diverse uppgradering av t ex Mead-teleskopet, om jag förstår det rätt, dess tracking är inte vad det borde vara.  Vi får se vad som händer.\n<\/div>\n
\n\tHåkan påpekar f ö att pulsaren i Krabban är den svagare av de bägge ljusprickarna i mitten av nebulosan. KLICKA UPP!!!\n<\/div>\n
\n\tPå Håkans facebook-sida berättar han <\/a>vilken roll Krabban överhuvud taget spelade för hans tidigt uppvaknade astronomiska intresse. Kul!\n<\/div>\n
\n\tDe flesta astronomer har ett förhållande till M1. Det fanns en tid, har det sagts mig, när hälften av världens astronomer sysslade med M1, den andra hälften med resten av universum…\n<\/div>\n
\n

\n\t\tTychos död i överflöd<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tVi har flera medicinare i vårt ASTB-led och Hans Hilderfors<\/strong> har tagit del av rapporten omtalad i förra W-bloggen. Hans summerar:\n\t<\/p>\n

\n\t\tTycho led tydligen av metabolt syndrom som oftast förknippas med vällevnad, främst brist på motion samt övervikt och osund kost. Han hade
\n\t\ttydligen också medfödd skelettsjukdom, DISH.
\n\t\t-Den finala dödsorsaken var tydligen främst njursvikt med urinretention
\n\t\tpå grund av prostataförstoring i kombination med diabeteskoma och alkoholförgiftning.
\n\t\t– De två senare symptom på överdriven vällevnad.\n\t<\/p>\n

\n\t\tHubble spanar in tidig ljus kvasar<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tHST-teamet har offentliggjort en spektakulär bild av den avlägsna (= tidiga) kvasaren J043947.08+163415., som av oss kan observas endast tack vare gravitationslinsning.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"Hubble\u2019s<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tBildkälla: NASA, ESA, X. Fan (University of Arizona)<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Våra astrofotografer triumferar (1): Hans synar gömd galax bortom Vintergatan Jag är förbluffad över våra astrofotografer och deras prestationer. Först på 1930-talet kunde astronomerna vid Mt Wilson, med världens största teleskop, Hooker-bjässen, avslöja spiralastrukturen hos IC 342. Nu dokumenterar Hans Hilderfors samma spiralgalax från sin trädgård i Hindby med störande gatlampor och annat elände i… L\u00e4s mer »Nr 3 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79446"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=79446"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79446\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79477,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79446\/revisions\/79477"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=79446"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=79446"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=79446"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}