{"id":79566,"date":"2019-01-24T14:57:28","date_gmt":"2019-01-24T13:57:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=79566"},"modified":"2019-01-25T04:15:37","modified_gmt":"2019-01-25T03:15:37","slug":"nr-6-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/01\/24\/nr-6-2019\/","title":{"rendered":"Nr 6 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tMeteoritnedslag mitt under "Blodmånen"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDetta var en av de  allra märkligaste händelserna under måndagsmorgonens så kallade blodmåne: I Österrike tog amatörastronomen Robert Eder<\/strong> över 800 bilder och på "plåt" nr 298 fick han in en fullträff – ett meteoritnedslag på månen.\n<\/p>\n

\n\t\"UlWGu8TLh4oT_1824x0_wmhqkGbg[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Klicka upp bilden, lyder som alltid W-bloggen tittips.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tExponeringstiden var 4 sekunder och mellan varje bild pausade kameran i 6 sekunder, så det var verkligen mer tur än skicklighet som låg bakom.\n<\/p>\n

\n\tAlla fakta om bilden finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTack till Hans Hilderfors<\/strong> för tipset.\n<\/p>\n

\n\tMed jämna och ojämna mellanrum noterar framför allt idoga amatörastronomer denna sortens nedslag. Meteoriterna brinner inte upp i nån månatmosfär, det vi ser är att det blixtrar till vid stenblockets häftiga krock mot månytan.\n<\/p>\n

\n\tTill ovanstående ska också noteras att den ljusa kratern uppe t v är den sällsynt vita Aristarchos-kratern.\n<\/p>\n

\n\tEtt praktfullt nedslag på Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNån gång mellan juli och september 2018 kraschade en stor meteorit rakt genom det tunna istäcket på Mars sydpol.<\/a> Resultatet: Smällen sprätte ut sand från Marsytan i alla riktningar. Marsvinden har hjälpt till att sprida ut materialet ytterligare.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA23019_modest[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/University of Arizona<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn översiktsbild har också publicerats av NASA (KLICKA upp!):\n<\/p>\n

\n\t\"PIA23019_fig1[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKan månar själva ha månar?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMer om månar! "Submoons" kallas de i en ny rapport<\/a>, det tänkbara fenomenet med planeters månar, som i sin tur omkretsas av  mindre månar.\n<\/p>\n

\n\tIngen har sett dessa submoons ännu men det går att räkna ut ungefär hur det fungerar, bara månens massa är fillräckligt stor och dess bana runt planeten tillräckligt vidsträckt. Avgörande är dragkampen mellan planeten och dess inblandade månar.\n<\/p>\n

\n\tTänkbara värdar i vårt eget planetsystem är Saturnusmånarna Titan och Iapetus, Jupitermånen Callisto och vår egen måne runt jorden. Även exomånen  Kepler-1625b-I diskuteras.\n<\/p>\n

\n\tJodå, även "subsubmoons" diskuteras.\n<\/p>\n

\n\tPlutosken på Charon<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tYtterligare annan måne: En rikedom av bilder flimrar hela tiden förbi på nätet. Denna New Horizons-dokumentation av Plutosken på Charon som togs 2015 har jag lyckats missa, men här är den iaf:\n<\/p>\n

\n\t\"nh-charon-by-plutoshine[2]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JHUAPL\/SwRI<\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Meteoritnedslag mitt under "Blodmånen" Detta var en av de  allra märkligaste händelserna under måndagsmorgonens så kallade blodmåne: I Österrike tog amatörastronomen Robert Eder över 800 bilder och på "plåt" nr 298 fick han in en fullträff – ett meteoritnedslag på månen. \u200bKlicka upp bilden, lyder som alltid W-bloggen tittips. Exponeringstiden var 4 sekunder och mellan varje bild pausade… L\u00e4s mer »Nr 6 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79566"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=79566"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79566\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79590,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79566\/revisions\/79590"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=79566"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=79566"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=79566"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}