{"id":7966,"date":"2010-10-21T17:48:54","date_gmt":"2010-10-21T16:48:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7966"},"modified":"2010-10-21T19:17:40","modified_gmt":"2010-10-21T18:17:40","slug":"nr-185-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/21\/nr-185-2010\/","title":{"rendered":"Nr 185 2010"},"content":{"rendered":"

Slutet \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6r “Kamikaze-Ikaros”!<\/h2>\n

Jag kallar den f\u00f6r “Kamikaze-Ikaros”, men den har naturligtvis helt andra beteckningar i professionella sammanhang. Se nedan. Hur m\u00e5nga timmar har den solst\u00f6rtande kometen p\u00e5 sig? Inte m\u00e5nga. I morse kom denna livesekvens fr\u00e5n SOHO via spaceweather.com,<\/a> och kometen h\u00e5ller ju, tycker jag,\u00a0 en n\u00e4stan\u00a0 rak, m\u00f6jligen “snuddande n\u00e4ra”\u00a0 kollisionskurs mot solen.\"\"<\/a><\/p>\n

Kometen tros vara ett fragment ur en st\u00f6rre komet, som “gick itu” f\u00f6r runt 2000 \u00e5r sen och vars\u00a0 rester i denna kometfamilj\u00a0 har\u00a0 namnats efter den tyske 1800-talsastronomen Heinrich Kreutz.\u00a0 De kallas “Kreutz sungrazers”,\u00a0 Kreutz solstrykare, f\u00f6r de snuddar vid solen, men det har h\u00e4nt f\u00f6rr att “kreutzarna”\u00a0 brakat rakt in i solatmosf\u00e4ren.<\/p>\n

En av de senaste bilderna fr\u00e5n kometen \u00e4r den nedan, upplockad p\u00e5 en\u00a0 twitter-sajt \u00e4gnad kometen som kallas SOHO 1932<\/a>.<\/p>\n

SOHO jagar f\u00f6r \u00f6vrigt sin 2000:e uppt\u00e4ckta komet!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

P\u00e5 twitter-sajten ber\u00e4ttas\u00a0 ocks\u00e5 senare i kv\u00e4ll att kometen kommit solen s\u00e5 n\u00e4ra som\u00a0 ~0.005AU (~750,000Km), en str\u00e4cka som \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n solens radie. Att den skulle ha \u00f6verlevt m\u00f6tet \u00e4r om\u00f6jligt. I morgon vet vi definitivt.<\/p>\n

S\u00e4rskilt tack i detta sammanhang till Hans Bengtsson f\u00f6r hans tips om den kinesiske fabriksjobbaren och amat\u00f6rastronomen Bo Zhou., som pulat med SOHO-bilderna och som hittat denna\u00a0 den senaste\u00a0 kometkraschen. Se Hans tips i kommentarspalten.<\/p>\n

I NASA\/SOHO-arkivet finns denna f\u00f6rn\u00e4mliga stillbild av en tidigare kometolycka:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Hartley 2…<\/h2>\n

.. f\u00e5r just nu v\u00e4nta tills vi veta de sista v\u00e4rt att veta om SOHO 1932. \u00c5terkommer!<\/p>\n

Tack ocks\u00e5 till Johan!<\/h2>\n

Jag ska snoka igenom de rudolfinska tabellerna p\u00e5 n\u00e4tet\u00a0 som Johan K\u00e4rnfelt tipsar om i kommentarerna.\u00a0 Fp! (“Forskning p\u00e5g\u00e5r”!), h\u00e4r \u00e4r jag den glade amat\u00f6ren. Under vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar gjorde Tycho sin Cassiopeia-teckning 1572? Jag f\u00e5r g\u00e5 till k\u00e4llan, hans bok – tyv\u00e4rr kan jag inte medeltidslatin (min stora brist n\u00e4r jag studerade id\u00e9- och l\u00e4rdomshistoria p\u00e5 allvar i Lund) men det finns\u00a0 \u00f6vers\u00e4ttningar b\u00e5de p\u00e5 danska och engelska.<\/p>\n

Mt Palomar inte p\u00e5 pallen l\u00e4ngre<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag jagade info om\u00a0 v\u00e4rldens st\u00f6rsta amat\u00f6rteleskop – Christian Vestergaard har tipsat mig om en bamse – och d\u00e5 glider man ju per automatik in p\u00e5 \u00e4mnet stora, jordbundna teleskop \u00f6verhuvud taget.<\/p>\n

N\u00e4r jag v\u00e4xte upp var Hale-teleskopets 5.metersspegel p\u00e5 Mt Palomar OUTSTANDING i v\u00e4rlden och jag f\u00f6ljde alla nyheter d\u00e4rifr\u00e5n som gick att f\u00e5. Detta var l\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5ngt f\u00f6re Internettiden. Senare, n\u00e4r jag verkligen var i Californien, tyckte jag att det var roligare att bes\u00f6ka Mt Wilson, d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga svenskar gjorde\u00a0 s\u00e5\u00a0 bra ifr\u00e5n sig under 20- och 30-talen under\u00a0 f\u00f6rra seklet.<\/p>\n

Mt Palomar i dag?
\nOm jag f\u00f6rst\u00e5tt det r\u00e4tt av diverse listor, s\u00e5\u00a0 intar Hale-teleskopet i dag plats nr 19 i ligan. Nr 19! 18 andra teleskop p\u00e5 jorden har st\u00f6rre spegeldiametrar, om de \u00e4r konstruerade i ett stycke eller i mindre samverkande delar struntar jag i.<\/p>\n

Adaptiv optik har placerat\u00a0 Hale-teleskopet i framkanten av dagens forskning av exoplaneter m m.<\/a> S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut h\u00e4rom \u00e5ret n\u00e4r teleskopet f\u00e5ngade Neptunus p\u00e5 bilder, \u00e5tergivna genom\u00a0 olika filter och med speedad hastighet. Det som far f\u00f6rbi \u00e4r en Neptunusm\u00e5ne:\"\"<\/a><\/p>\n

Orioniderna…<\/h2>\n

… \u00e4r \u00f6ver oss. Det \u00e4r en sp\u00e4nnande liten meteorsv\u00e4rm, knuten till spill fr\u00e5n komet Halley. St\u00e4ndigt dessa kometer!!!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Slutet \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6r “Kamikaze-Ikaros”! Jag kallar den f\u00f6r “Kamikaze-Ikaros”, men den har naturligtvis helt andra beteckningar i professionella sammanhang. Se nedan. Hur m\u00e5nga timmar har den solst\u00f6rtande kometen p\u00e5 sig? Inte m\u00e5nga. I morse kom denna livesekvens fr\u00e5n SOHO via spaceweather.com, och kometen h\u00e5ller ju, tycker jag,\u00a0 en n\u00e4stan\u00a0 rak, m\u00f6jligen “snuddande n\u00e4ra”\u00a0 kollisionskurs… L\u00e4s mer »Nr 185 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7966"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7966"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7966\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7988,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7966\/revisions\/7988"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7966"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7966"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7966"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}