{"id":80034,"date":"2019-03-14T13:29:38","date_gmt":"2019-03-14T12:29:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80034"},"modified":"2019-03-14T13:29:38","modified_gmt":"2019-03-14T12:29:38","slug":"nr-17-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/03\/14\/nr-17-2019\/","title":{"rendered":"Nr 17 2019"},"content":{"rendered":"

\n\t \n<\/p>\n

\n\tStort steg mot SKA:s förverkligande<\/strong>
\n<\/h2>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t\u200bDe länder som deltar i projektet Square Kilometre Array (SKA) samlades den 12 mars 2019 i Rom för att teckna avtalet som grundar en ny mellanstatlig organisation.\n<\/div>\n
\n\tDen nya organisationen har som uppdrag att leverera och driva världens största radioteleskop. \n<\/div>\n
\n\tSju länder tecknade avtalet denna dag: Australien, Italien, Kina, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Sydafrika. Sverige och Indien har också deltagit i förhandlingarna inför den nya mellanstatliga organisationen och väntas kunna teckna avtalet när ytterligare interna processer är avklarade. Tillsammans kommer dessa länder vara grundarna till den nya organisationen.\n<\/div>\n
\n
\n\t\t \n\t<\/div>\n
\n\t\tVid ceremonin representerades Sverige av Robert Rydberg,<\/strong> Sveriges ambassadör i Italien, och Björn Hälleröd<\/strong>, ordförande för Vetenskapsrådets Råd för forskningens infrastruktur. \n\t<\/div>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tSveriges arbete med i SKA koordineras av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola, med stöd från Vetenskapsrådet och Big Science Sweden.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n
\n\t\tFör John Conway,<\/strong> professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, innebär avtalet ett avgörande ögonblick.\n\t<\/div>\n
\n\t\t \n\t<\/div>\n
\n\t\t– Jag är stolt och glad över att vi har kunnat skapa den här nya organisationen. Nu kan teleskopet SKA bli verklighet och decennier av omvälvande upptäckter ligger snart framför oss, säger han.\n\t<\/div>\n
\n\t\t \n\t<\/div>\n
\n\t\t\"SKA1_SA_closeup_highres.screen[1]\"<\/a>\n\t<\/div>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tRymdkonstnärens bild av några av antennerna på dagtid och….<\/em>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tSverige blev medlem i SKA Organisation 2012.  <\/span>Sveriges arbete med i SKA koordineras av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola, med stöd från Vetenskapsrådet och Big Science Sweden. \n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tSveriges största bidrag hittills är prototypen till mottagare (Band 1) för SKA:s parabolantenner, som tagits fram inom projektets DISH-konsortium. Sverige har dessutom lett konsortiet Wide Band Single-Pixel Feeds (WBSPF) som utvecklar bredbandsmottagare för SKA. \n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tDen svenska industrins bidrag inkluderar teknik för lågbrusförstärkare som utvecklats för SKA av Göteborgsföretaget Low Noise Factory, och som även har viktiga potentiella tillämpningar inom kvantdatorer och inom försvarsindustrin.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t\"SKA1_night_highres.screen[1]\"<\/a>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t… här på nattid. Antennerna arbetar 24 timmar om dygnet. Bildkälla: SKA<\/em>\n<\/div>\n
\n\tOnsala rymdobservatorium är dessutom det enda forskningsinstitut i världen som levererat mottagarteknik till både SKA och ALMA, ett av dagens största astronomiprojekt.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tChalmers koordinerar Sveriges vetenskapliga och tekniska bidrag till SKA. Även på andra håll i Sverige deltar forskare i förberedelserna och i SKA:s Science Working Groups. I synnerhet finns dessa vid Stockholms universitet och Uppsala universitet, men även många andra forskare, vid till exempel Lunds universitet och Institutet för rymdfysik i Kiruna, har gett sitt stöd till projektet.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\tChalmers pressrelis i sin helhet finns här.<\/a>\n<\/div>\n

\n\tZwicky-teamet trålar supernovor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSenaste nytt från Zwick Transient Facility: Sedan den nya supernovajagande tekniken tagits i bruk på Palomar Mountains – detta skedde 2017 – har 1100 supernovor identfierats på ett bräde<\/a>. Sanslöst!\n<\/p>\n

\n\tMartin Rees nya bok på svenska<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör andra gången kommer nu en bok av Martin Rees<\/strong>, "Kunglig Astronom" i Storbritannien,  översatt till svenska: Om framtiden – Mänsklighetens utmaningar<\/em>.\n<\/p>\n

\n\tFörlag Fri Tanke<\/a> och förordet är randat av Bengt Gustafsson.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"omframtiden_rees_front190107kat-523x800[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPostumt från Opportunity<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTvå små tumnagelstora bilder har vaskats fram från Mars-rovern Opportunity,<\/a> roveren som inte fungerar längre. Vi kan skymta solen genom sandstormen som drog fram över planeten i fjor sommar.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA22930[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n
\n\t\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/Cornell\/ASU<\/em>\n\t<\/dd>\n<\/dl>\n

\n\tVar finns Tvillingkvasaren?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPeter Linde<\/strong> vill att vi ska skärpa till oss och utpeka Tvillingkvasaren på denna bild. Förslag gärna i kommentatorsfältet.\n<\/p>\n

\n\tBlås upp bilden på din skärn, så blir det möjligtvis lättare.\n<\/p>\n

\n\t\"twin_quasar2<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJämförelsevis är det lättare att hitta den där nålen i höstacken.\n<\/p>\n

\n\tRätt svar i nästa nummer. (Har du nån klurig bildgåta, hör av dig!)\n<\/p>\n

\n\tFladdermusen i Orion<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJust nu står Orion magnifikt till mot söder på kvällarna, och i en bortglömd del av stjärnbilden sträcker den kosmiska fladdermusen sina diffusa vingar genom den interstellära rymden på 2 000 ljusårs avstånd. Unga stjärnor i dess inre lyser upp nebulosan inifrån trots att de omges av mörka stoftmoln.\n<\/p>\n

\n\t\"A<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESO<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNebulosan NGC 1788 är alltför svag för att ses med blotta ögat, men dess pastellika färger avslöjas här med ESO:s Very Large Telescope i den mest detaljerade bilden som hittills tagits av objektet.\n<\/p>\n

\n\tPressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
\n\thttps:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1904\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tSigill skildrar Malmös äldsta "stjärnhimmel"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tFrån vår fantastiska medarbetare på Malmö Stadsarkiv Pettzy Ahlström<\/strong> kommer ett bidrag som brädar det mesta: Malmös äldsta sigill med i mittfältet en kyrka av romansk typ med torn och spiror, en föregångare till S:t Petrikyrkan.\n<\/p>\n

\n\tUnder kyrkan symboliserar några våglinjer havet och Malmö som sjöfartsstad. På ömse sidor om kyrktornet finns en måne i nedan och en sexuddig stjärna. Kring kanten läser vi i s.k. majuskelskrift:  S'VILLANORUM DE MALMØGHAE<\/i>, dvs egentligen BORGARNA FRÅN MALMÖ SIGILL<\/i> . Detta sigill kan påvisas vara bruk redan 1350 och omvändes – omväxlande med andra – ännu så sent som 1521.\n<\/p>\n

\n\t\"Sigill_1300<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tDetta borde då förmodligen vara den äldsta avbildningen av himlakroppar över Malmö stad<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Stort steg mot SKA:s förverkligande   \u200bDe länder som deltar i projektet Square Kilometre Array (SKA) samlades den 12 mars 2019 i Rom för att teckna avtalet som grundar en ny mellanstatlig organisation. Den nya organisationen har som uppdrag att leverera och driva världens största radioteleskop.  Sju länder tecknade avtalet denna dag: Australien, Italien,… L\u00e4s mer »Nr 17 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80034"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80034"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80034\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80067,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80034\/revisions\/80067"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80034"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80034"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80034"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}