{"id":8006,"date":"2010-10-22T16:13:20","date_gmt":"2010-10-22T15:13:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8006"},"modified":"2010-10-23T10:31:06","modified_gmt":"2010-10-23T09:31:06","slug":"nr-187-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/22\/nr-187-2010\/","title":{"rendered":"Nr 187 2010"},"content":{"rendered":"

Haverikommissionen l\u00e4gger pussel<\/h2>\n

Tack till Niklas Henricson, som tipsar W-bloggen om ESA:s svenska sajt d\u00e4r senaste nytt om himlakroppen P 2010 A2 presenteras<\/a> – fenomenet som nu definitivt visat sig vara en asteroid med stoftsvans . Efter en kollision, en riktig trafikolycka i asteroidb\u00e4ltet.<\/p>\n

Hubbles sensationella\u00a0 bilder tidigare i \u00e5r skakade om astronomv\u00e4rlden r\u00e4tt rej\u00e4lt n\u00e4r de f\u00f6rst publicerades (se diverse W-bloggar, senast nr 178). Men historien \u00e4r inte komplett, tidigare info fick mig att tro att det mer var ett slumpskott fr\u00e5n Hubble som sett sm\u00e4llen.<\/p>\n

Historien \u00e4r tydligen denna:<\/p>\n

* LINEAR uppt\u00e4ckte himlakroppen 6 januari i \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: ESA<\/figcaption><\/figure>\n

* Rosetta-sonden var d\u00e4refter\u00a0 f\u00f6rst p\u00e5 det.\u00a0 Tack vare denna ESA:s kometjagare kom bilden p\u00e5 svansobjektet, men ingen gillade riktigt vad de bevisligen s\u00e5g: en himlakropp med svans\u00a0 i inre asteroidb\u00e4ltet. Med n\u00e4stan cirkul\u00e4r bana! Kometerna r\u00f6r sig ju ellipsformat med solen i ena fokuset.<\/p>\n

Dataanalyser av bl a Hans Rickman, Uppsala-astronomen, visar att svansen \u00e4r ett resultat av en kollision mellan tv\u00e5 asteroider.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Eftersk\u00f6rden av sm\u00e4llen. Foto: HST\/ESA<\/figcaption><\/figure>\n

Med\u00a0 hj\u00e4lp av NASA:s och ESA:s Hubble-teleskop kunde man ocks\u00e5\u00a0 senare <\/span>direkt identifiera den kvarvarande asteroiden, som \u00e4r runt 120 meter i diameter. Den miniasteroid som den kolliderade med var f\u00f6rmodligen bara n\u00e5gra meter stor och blev totalf\u00f6rst\u00f6rd vid kollisionen.<\/p>\n

Forskarna var av flera sk\u00e4l inte s\u00e4rskilt bekv\u00e4ma med den f\u00f6rsta klassificeringen, att det r\u00f6rde sig om en komet. Olycksplatsunders\u00f6kningen eller “haverikommissionen” kunde inte hitta n\u00e5gon central klump som svansen v\u00e4xte ut fr\u00e5n, utan det s\u00e5g mest ut som bara en svans. Men om det inte var en komet, varf\u00f6r hade den d\u00e5 en svans? Rosetta fotograferade himlakroppen i mitten av mars och bilderna analyserades sedan av kamerateamet.<\/p>\n

Resultat:<\/p>\n

* Svansen best\u00e5r av grus och damm i millimeter- till centimeterstorlek,\u00a0 utkastat i rymden efter en kollision. Och sedan ganska snabbt utspritt och f\u00f6rmodligen numera sv\u00e5riakttaget.<\/p>\n

* Asteroidkollisionen \u00e4gde rum under dagarna kring den 10 februari 2009.<\/p>\n

Forskargruppens artikel publicerades i Nature 13 oktober<\/a>. I den kallas P\/2010 A2 f\u00f6r ett “peculiar object”, och det \u00e4r en bra beskrivning. Nomenklaturen i dag \u00e4r MPEC 2010-A32 .<\/p>\n

I takt med att allt fler, alltmer djupseende och k\u00e4nsliga\u00a0 rymdbaserade och jordbaserade \u00f6gon riktas mot asteroider och kometer, l\u00e4r vi f\u00e5 se fler spektakul\u00e4ra asteroidkrockar fram\u00f6ver.<\/p>\n

PS.<\/p>\n

Rosetta kommer 2014 fram till den komet som \u00e4r dess verkliga m\u00e5l, 67P\/Churyumov-Gerasimenko. Den ska d\u00e5 b\u00e5de studera kometen p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll och s\u00e4tta ner en landare p\u00e5 kometens k\u00e4rna.<\/p>\n

Rosettas kamera g\u00e5r under namnet OSIRIS och inneh\u00e5ller svenska filter, utvecklade av Spectrogon i T\u00e4by.<\/p>\n

Snart \u00e4r Neptunus f\u00f6rsta varv komplett…<\/h2>\n

Neptunus uppt\u00e4cktes 1846.<\/p>\n

Ett varv runt solen tar 165 \u00e5r.<\/p>\n

N\u00e4sta \u00e5r 2011 har f\u00f6rsta varvet sen uppt\u00e4ckten klarats av.<\/p>\n

Tr\u00e4gen vinner.<\/p>\n

V\u00e4rldens st\u00f6rsta mobila Dobson!<\/h2>\n

Vilken amat\u00f6rastronom har det st\u00f6rsta mobila teleskopet i v\u00e4rlden? Christian Vestergaard hittade en kandidat \u00e5t mig: tysken Dr Erhard H\u00e4nssgen, vars hemmabyggda Dobson-teleskop har en spegeldiameter p\u00e5 42 tum – 107 cm.<\/p>\n

P\u00e5 n\u00e4tet finns en fantastisk svit bilder fr\u00e5n bygget. <\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>
D\u00e5 drar vi ut mot M\u00f6rkret! Foto: Dr Erhard H\u00e4nssgen<\/figcaption><\/figure>\n

Man kan ju t\u00e4nka sig hur det \u00e4r n\u00e4r Dr H\u00e4nssgen deltar p\u00e5 starpartyn runt om i Tyskland eller deltar i v\u00e4gastronomiska utflykter i Europa. F\u00e5r han \u00f6verhuvud taget k\u00f6ra p\u00e5 allm\u00e4n v\u00e4g med muskedundret?<\/p>\n

Kan vi inte bjuda in honom till starpartajet n\u00e4sta \u00e5r p\u00e5 Ven? Fr\u00e5gan \u00e4r bara hur teleskopet ska flottas \u00f6ver.<\/p>\n

Mera rimligt \u00e4r kanske detta, f\u00f6r om jag f\u00f6rst\u00e5r det r\u00e4tt \u00e4r H\u00e4nssgen tandl\u00e4kare och bor i Elsterwerda i delstaten Brandenburg, som omger Berlin. Kanske ett utflyktsm\u00e5l n\u00e5n g\u00e5ng n\u00e4r ASTB drar till den tyska huvudstan p\u00e5 v\u00e5rresa?<\/p>\n

Fysiken tillbaka p\u00e5 ruta 1<\/h2>\n

Bernhelm Boos-Bavnbek \u00e4r matematiker vid Roskilde Universitetscenter och har skrivit boken New Paths Towards Quantum Gravity<\/em>, d\u00e4r han synar Niels Bohrs och Albert Einsteins\u00a0 olika h\u00e5llningar.<\/p>\n

– Fysikken har g\u00e5et fulst\u00e6ndig tilbage genom de sidste 50-60 \u00e5r, og er ret beset tilbage til tiden med de gamle alkymister, hvor man bare unders\u00f8ger det ene materiale efetr det andre… Den teoretiske antenne er kn\u00e6kket, <\/span>s\u00e4ger han i en intervju i Weekend Avisens<\/em> helgnummer.<\/p>\n

Rasande Rolando<\/h2>\n

Italienske amat\u00f6rastronomen Rolando Ligustri \u00e4r en fantastisk kometfotograf, en kometjagande “Rolando furioso” och hans Hartley 2-bilder finns lite \u00f6verallt – oftast p\u00e5 spaceweather.com. Christian Vestergaard tipsar om honom, och det \u00e4r bara att erk\u00e4nna att bilderna \u00e4r suver\u00e4na.<\/p>\n

E<\/a>n hel dr\u00f6s fotografier p\u00e5 diverse Rolando Ligustri-kometer finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>
En kvartett Hartley 2-bilder fr\u00e5n oktober 2010. Foto: Rolando Ligustri<\/figcaption><\/figure>\n

<\/span>Och proffsen? Framf\u00f6r allt NASA:s EPOXI-folk \u00e4r p\u00e5 alerten<\/a>. 4 november susar sonden f\u00f6rbi Hartley 2 i en hastighet av 12,3 km\/sek,och instrumenten har redan uppt\u00e4ckt sp\u00e4nnande saker: Ov\u00e4ntade f\u00f6r\u00e4ndringar i kometens ljusstyrka, t ex, och dessutom har EPOXI:s\u00a0 infrar\u00f6da spektrometer p\u00e5visat f\u00f6rekomten av H2O, allts\u00e5 vatten, liksom koldioxid C2O.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Credit: NASA\/JPL\/UMD<\/figcaption><\/figure>\n

Var 30:e minut 16 timmar om dygnet tas spektrum av kometen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Haverikommissionen l\u00e4gger pussel Tack till Niklas Henricson, som tipsar W-bloggen om ESA:s svenska sajt d\u00e4r senaste nytt om himlakroppen P 2010 A2 presenteras – fenomenet som nu definitivt visat sig vara en asteroid med stoftsvans . Efter en kollision, en riktig trafikolycka i asteroidb\u00e4ltet. Hubbles sensationella\u00a0 bilder tidigare i \u00e5r skakade om astronomv\u00e4rlden r\u00e4tt rej\u00e4lt… L\u00e4s mer »Nr 187 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8006"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8006"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8006\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8055,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8006\/revisions\/8055"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8006"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8006"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8006"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}