{"id":80101,"date":"2019-03-20T21:40:03","date_gmt":"2019-03-20T20:40:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80101"},"modified":"2019-03-23T10:01:21","modified_gmt":"2019-03-23T09:01:21","slug":"nr-18-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/03\/20\/nr-18-2019\/","title":{"rendered":"Nr 18 2019"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"page__title title\">\n\t<strong>Bennu inspekteras p&aring; plats<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"page__title title\" id=\"page-title\">\n\tDet h&auml;nder mycket inom asteroidsutforskningen just nu. Flera sonder &auml;r p&aring; plats d&auml;r ute och &quot;gr&auml;ver&quot; och det &auml;r en smaksak vilket uppdrag som verkar mest lovande och utmanande. <a href=\"https:\/\/uanews.arizona.edu\/story\/odd-ball-space-osirisrex-spacecraft-studies-asteroid-bennu-close\">Just nu fokuserar vi p&aring; OSIRIS-REx,<\/a> som har&nbsp;har spottat fram en del bilder fr&aring;n sitt m&aring;l, asteroiden Bennu.\n<\/p>\n<p class=\"page__title title\">\n\tBilderna visar&nbsp;hur komplicerad himlakroppens yta ser ut. Meningen &auml;r att en del av detta material ska plockas upp och, n&auml;r det burkats, s&auml;ndas tillbaka till jorden.\n<\/p>\n<div class=\"content-region\">\n<article about=\"\/story\/odd-ball-space-osirisrex-spacecraft-studies-asteroid-bennu-close\" class=\"node-117853 node node-story view-mode-full clearfix\" typeof=\"sioc:Item foaf:Document\">\n<div class=\"required-fields article-content\">\n<div class=\"field field-name-field-story-images field-type-image field-label-hidden\">\n<div class=\"field-items\">\n<div class=\"field-item odd\">\n<p class=\"caption landscape\">\n\t\t\t\t\t\t\tBilderna fr&aring;n OSIRIS-REx &auml;r tagna 17 januari i &aring;r p&aring; den s&ouml;da delen av himlakroppen p&aring; ett avst&aring;nd av 1,6 km. Stenbumlingen mitt i bilden &auml;r ca 50 m i diameter.\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<p class=\"caption landscape\">\n\t\t\t\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/bennu-boulders11.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"bennu-boulders[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80109\" height=\"166\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/bennu-boulders11-300x166.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/bennu-boulders11-300x166.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/bennu-boulders11-200x110.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/bennu-boulders11.jpg 750w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<p class=\"caption landscape\" style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t\t\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/Goddard\/UA\/Lockheed Martin<\/em>\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div class=\"field field-name-body field-type-text-with-summary field-label-hidden\">\n<div class=\"field-items\">\n<div class=\"field-item even\" property=\"content:encoded\">\n<p>\n\t\t\t\t\t\t\t<em>Nature <\/em>har publicerat en del rapporter nyligen.\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t\t\tHimlkroppen &auml;r extremt m&ouml;rk, den snurrar fortare och fortare och omges dessutom av sm&aring;partiklar som ska utforskas mera i detalj.\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t\t\t\t\t<strong>Vad h&auml;nde &ouml;ver Kamtjatka-halv&ouml;n i december?<\/strong><br \/>\n\t\t\t\t\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t\t\t\t\tF&ouml;rst nu har vi f&ouml;rst&aring;tt att det small rej&auml;lt &ouml;ver Behrings sund 18 december i fjor: En 10-meters meteorit drog in &ouml;ver jordklotet och&nbsp;exploderade med en energi som motsvarar 10 Hiroshima-bomber.\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t\t\t<img decoding=\"async\" alt=\"science-environment-47607696\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80113\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/science-environment-476076961-218x300.png\" width=\"218\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/science-environment-476076961-218x300.png 218w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/science-environment-476076961-145x200.png 145w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/science-environment-476076961.png 465w\" sizes=\"(max-width: 218px) 100vw, 218px\" \/>\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t\t\t\t\u200b<em>Bildk&auml;lla: NASA\/Terra<\/em>\n\t\t\t\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/article>\n<\/div>\n<p>\n\tSenaste dagar har sm&auml;llen <a href=\"https:\/\/www.cbc.ca\/news\/technology\/meteor-bering-sea-1.5061525\">diskuterats i de internationella massmedierna<\/a>. Bilder finns ocks&aring; fr&aring;n japanska och amerikanska v&auml;dersatelliter.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tora g&auml;star Scifiworld<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;r flitiga sf-f&ouml;rfattande ASTB-medlem <strong>Tora Greve <\/strong>ska&nbsp;vara&nbsp;med&nbsp;p&aring;&nbsp;Scifiworld&nbsp;i&nbsp;Malm&ouml;&nbsp;under&nbsp;helgen&nbsp;30-31&nbsp;mars&nbsp;kl.&nbsp;<br \/>\n\t10-18.&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Det&nbsp;&auml;r&nbsp;p&aring;&nbsp;det&nbsp;vanliga&nbsp;st&auml;llet&nbsp;p&aring;&nbsp;Stadiongatan&nbsp;20, tipsar Tora.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Malm&ouml;s st&ouml;rsta teleskop?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMed <strong>Pettzy Ahlstr&ouml;m<\/strong> p&aring; Malm&ouml; Stadsarkiv gr&auml;ver jag hela tiden efter material med astronomiskt Malm&ouml;inneh&aring;ll. H&auml;romdan &ouml;verraskade mig Pettzy med denna bild fr&aring;n den tyska paviljongen, Baltiska utst&auml;llningen 1914. Ett bamseteleskop, kanske fr&aring;n Zeiss, det f&aring;r vi&nbsp;gr&auml;va vidare efter.\n<\/p>\n<p>\n\tTeleskopets optiska prestanda? Jag tror ju personligen inte att det br&auml;dar v&aring;ra maskiner ute p&aring; Tycho Brahe-observatoriet i dag&nbsp;eller instrument av den typ som v&aring;ra astrofotograferande medlemmar <strong>Hans Hilderfors, H&aring;kan Barreg&aring;rd,<\/strong> <strong>Peter Larsson <\/strong>och andra f&ouml;rfogar &ouml;ver. Aber doch!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/EM-002403-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"EM 002403 (1)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80116\" height=\"227\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/EM-002403-1-300x227.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/EM-002403-1-300x227.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/EM-002403-1-200x151.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/EM-002403-1.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Malm&ouml; Museers bildarkiv Carlotta.<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>H&auml;r &auml;r Tvillingkvasaren<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t\u200bGrattis till <strong>Hans Bengtsson,<\/strong> en r&auml;v i v&aring;r community, som f&ouml;rst av alla l&ouml;ste g&aring;tan (se f&ouml;rra W-bloggen) &#8211; var finns Tvillingtkvasaren i den bild som <strong>Peter Linde<\/strong> testade oss p&aring;? H&auml;r &auml;r resultatet: Scrolla ner s&aring; finner du dubbelkvasaren uppe t h i Peters bild. Imponerande, Hans!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/Svaret-p\u00e5-fr\u00e5gan.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"Svaret p\u00e5 fr\u00e5gan\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80121\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/Svaret-p\u00e5-fr\u00e5gan-300x300.png\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/Svaret-p\u00e5-fr\u00e5gan-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/Svaret-p\u00e5-fr\u00e5gan-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/Svaret-p\u00e5-fr\u00e5gan-200x200.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/03\/Svaret-p\u00e5-fr\u00e5gan.png 330w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>\u200b<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tJag tror vi kommer att f&aring; h&ouml;ra mer om bild och teori p&aring; kommande ASTB-storm&ouml;te, f&ouml;r varf&ouml;r &auml;r kvasaren dubbel?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bennu inspekteras p&aring; plats Det h&auml;nder mycket inom asteroidsutforskningen just nu. Flera sonder &auml;r p&aring; plats d&auml;r ute och &quot;gr&auml;ver&quot; och det &auml;r en smaksak vilket uppdrag som verkar mest lovande och utmanande. Just nu fokuserar vi p&aring; OSIRIS-REx, som har&nbsp;har spottat fram en del bilder fr&aring;n sitt m&aring;l, asteroiden Bennu. Bilderna visar&nbsp;hur komplicerad himlakroppens&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/03\/20\/nr-18-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 18 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80101"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80101"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80101\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80127,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80101\/revisions\/80127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80101"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80101"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80101"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}