{"id":80467,"date":"2019-05-01T19:42:45","date_gmt":"2019-05-01T18:42:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80467"},"modified":"2019-05-02T15:06:16","modified_gmt":"2019-05-02T14:06:16","slug":"nr-30-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/05\/01\/nr-30-2019\/","title":{"rendered":"Nr 30 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tMirornas herre<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDe långperiodiska variabalerna av Mira-typ har blivit lite av de svenska variabelobservatörernas specialitet. Sitt digra vetande om Mirornas ljuskurvor,och deras periodförändringar över tid, sammanfattar Mira-specialisten Thomas Karlsson <\/strong>här:\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/var.astronet.se\/doc\/MirorOchO-C.pdf<\/font><\/a>
\n\tOch här:
\n\thttp:\/\/www.astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?f=62&t=5676&start=30<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"20161008_151117<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/font><\/a>Thomas på hemmaplan.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMirorna är tacksamma objekt för amatörer med lite större doningar än vad jag har (just nu inget teleskop alls, dessutom fältkikaren havererad sedan den glömdes kvar ute på altanen i regnet), och det Thomas berättar om diskrepansen mellan O och C (O som i "Observed" och C som i  "Computed" period) är särskilt spännande om man ger sig in på de astrofysikaliska förklaringarna till skiftningarna.\n<\/p>\n

\n\tThomas utesluter inte att solen kan bli en Mira-stjärna om någon miljard år.\n<\/p>\n

\n\tNotabelt är också, lär jag av Thomas,  att vi numera har en rad variabelkataloger att fynda i och dataköra efter behag. Thomas har hållt på sen 2009!\n<\/p>\n

\n\tMiror har observerats ända sen Mira (Omikron Ceti) själv upptäcktes i slutet av – 1500-talet.\n<\/p>\n

\n\tVill du själv börja observera variabla stjärnor rekommenderas medlemskap i SAAF och dess variabelsektion: http:\/\/var.astronet.se\/<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tSenaste nytt om Mira<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tApropå ovanstående: Uppsala-astronomen Sofia Ramstedt<\/strong> är specialist på just Mira och är en av medförfattarna till en ny rapport<\/a> om Mira A och Mira B, en rapport som diskuterar chockvågor, dammpartiklar i materien mellan stjärnorna och mycket annat.\n<\/p>\n

\n\tSupernova i Messier 100…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår supernova-fångare nr  1 Grzegorz Duszanowiscz<\/strong> från Åkersberga berättar på facebook<\/a> att han för några timmar sedan fjärrobserverat\/fotograferat supernovan SN 2019 ehk<\/u>, belägen nära kärnan i M100-galaxen, upptäckt av "Gregors" polske amatörkollega Jaroslaw Grzegorzek<\/strong> i Szczecin\n<\/p>\n

\n\tMagnitud just nu runt 16.5.\n<\/p>\n

\n\tNyheten har förmedlats till W-bloggen av Christian Vestergaard.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t
\n\t\"58761654_441222879944069_3743797355539857408_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: https:\/\/www.facebook.com\/moonbaseobservatory\/<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tOm M 100-spiralen kan berättas att den ligger i Berenikes hår, har ett avstånd på 50-60 miljoner ljusår och har hyst ett halvdussin supernovor – hittills.\n<\/p>\n

\n\t… och en "vanlig" nova nära  M31:s centrum<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör jämförelsens skull: Nån supernova har inte observerats i M31, Andromedagalaxen, sedan 1885, men klassiska novor tillhör vardagsmaten. Det händer ofta att astronomer hittar klassiska novor i systemet. Nyligen identifierade tjeckiska astronomer denna nova<\/a> nära galaxens mitt (ung. magn 16)\n<\/p>\n

\n\t\"PNVJ00424174+4116263[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTeleskopet som användes har en diameter på 65 cm.\n<\/p>\n

\n\tMin pedagogiska poäng är att om vi betänker att M100 ligger så mycket längre bort än M31 (2,5 miljoner ljusår) förstår vi också att M100-smällen är så mycket våldsammare. En "vanlig" nova i M100 borde ha en visuelllt skenbar magnitud på kanske 26-27 nånting, knappt nåbart ens med de största jordbundna teleskopen.\n<\/p>\n

\n\tBonusnytt om Gaia (inlagt 2.5)<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån ESO berättas<\/a> att VLT-teleskopet i Chile har dokumenterrat Gaia-sondens flytt över stjärnhimlen, detta för att säkerställa exaktheten i sondens mätningar av en miljard strjärnor i  Vintergatan. (Klicka upp bilden på din skärm.)\n<\/p>\n

\n\t\"Pinpointing<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSmällen på månen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMitt under månförmörkelsen i januari observerades ett meteoritnedslag på månen. Nu vet vi att stenbumlingen kraschade in i vår drabant med en hastighet drygt 60 000 km\/h, energiutväxlingen motsvarade 1,5 ton TNT och kratern bör vara 10-15 meter i diameter..\n<\/p>\n

\n\tStenens massa uppskattas till 45 kg, rapporteras här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSolnedgång på Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t25 april dokumenterade NASA:s InSight-maskineri<\/a> denna solnedgång ("raw", obehandlad) på den röda planeten:\n<\/p>\n

\n\t\"PIA23202_raw[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAstronomer greppar sakernas tillstånd<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå sin underhållande blogg <\/a>hade Gunnar Bernstrup <\/strong>för en tid sedan detta meningsutbyte. Det finns folk som menar att gubben t h påminner om W-bloggsredaktören.\n<\/p>\n

\n\t\"enklare_\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mirornas herre De långperiodiska variabalerna av Mira-typ har blivit lite av de svenska variabelobservatörernas specialitet. Sitt digra vetande om Mirornas ljuskurvor,och deras periodförändringar över tid, sammanfattar Mira-specialisten Thomas Karlsson här: http:\/\/var.astronet.se\/doc\/MirorOchO-C.pdf Och här: http:\/\/www.astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?f=62&t=5676&start=30 \u200bThomas på hemmaplan. Mirorna är tacksamma objekt för amatörer med lite större doningar än vad jag har (just nu inget teleskop alls, dessutom fältkikaren… L\u00e4s mer »Nr 30 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80467"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80467"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80467\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80511,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80467\/revisions\/80511"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80467"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80467"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80467"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}