{"id":8081,"date":"2010-10-25T21:32:49","date_gmt":"2010-10-25T20:32:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8081"},"modified":"2010-10-26T12:58:28","modified_gmt":"2010-10-26T11:58:28","slug":"nr-189-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/25\/nr-189-2010\/","title":{"rendered":"Nr 189 2010"},"content":{"rendered":"

Blinka lilla stj\u00e4rna d\u00e4r (genom nebulosan)…<\/h2>\n

Stj\u00e4rnorna blinkar tack vare jordatmosf\u00e4ren, och ju n\u00e4rmare horisonten en stj\u00e4rna st\u00e5r desto mer blinkar den. Nu har franska och iranska astronomer f\u00f6rs\u00f6kt sig p\u00e5 att best\u00e4mma om samma blink-fenomen upptr\u00e4der i\u00a0 rymden till f\u00f6ljd av interstell\u00e4ra moln med olika t\u00e4thet, hastigheter etc, allts\u00e5 moln som t\u00e4cker bakom- och bortomliggande stj\u00e4rnaor.<\/p>\n

Faktorer att r\u00e4kna med \u00e4r Vintergatsgmolnens utsp\u00e4ddhet och storlekar. R\u00e4knar man p\u00e5 saken f\u00e5r vi fram att f\u00f6r stj\u00e4rnor i t ex Stora Magellenska molnet b\u00f6r blinkningarna genom v\u00e4tgasens molekyler i Vintergatan kanske ligga runt 24 minuter. Helt l\u00e4tl att komma \u00e5t blinkningseffekten \u00e4r det inte,<\/a> och astronomerna har sj\u00e4lva stora reservationer inf\u00f6r sina resultat. Hur skiljer man t ex interstell\u00e4r scintillation fr\u00e5n\u00a0 en variabel stj\u00e4rna?<\/p>\n

Rapporten finns h\u00e4r, och bl a har astronomerna<\/a> nyttjat n\u00e5gra av ESO:s b\u00e4sta infrar\u00f6dteleskop. 10 sek l\u00e5nga exponeringar med ESO-NTT-instrumentet\u00a0 ligger bakom rapporten i Astronomy & Astrophysics.<\/em> (I referenslitteraturen n\u00e4mns bl a rapporter av\u00a0 Lundaastronomerna Dainis Dravins och Lennart Lindegren.)<\/p>\n

\"\"<\/a>
Molnet Barnard 68 - h\u00e4r borde de bakomliggande stj\u00e4rnorna blinka med j\u00e4mna och oj\u00e4mna mellanrum. Foto: ESO<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Tv\u00e5 \u00e5rs fotojobb!<\/h2>\n

Det tog tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6r fotografen Torbj\u00f6rn Andersson att jobba fram sin fantastiska fotobok Dokument Malm\u00f6<\/em>!<\/p>\n

Och, som sagt, helsidesbilden p\u00e5 sid 444 visar v\u00e5rt fj\u00e4rrstyrningsinstrument.<\/p>\n

\n

Astronomihuset sett fr\u00e5n Malm\u00f6s horisont<\/h2>\n

Christian Vestergaard tipsar om att min egen gamla tidning, Kv\u00e4llsposten\/Expressen, har en fantastisk panoramabild tagen \u00f6verst fr\u00e5n Turning Torso.<\/p>\n

– Efter en stunds letande hittade jag observatoriekupolen\u00a0uppe i\u00a0det gamla vattentornet\u00a0vid Astronomihuset i\u00a0Lund p\u00e5 l\u00e4nken nedan. Man hittar\u00a0tornet mellan universitetssjukhuset och domkyrkan l\u00e5ngt till v\u00e4nster p\u00e5 denna\u00a0 panoramabild.<\/p>\n

http:\/\/kvp.expressen.se\/utsikt<\/p>\n

Hartley 2-m\u00f6tet n\u00e4rmar sig<\/h2>\n

\"\"<\/a>Nedr\u00e4kningen f\u00f6r NASA:s studiebes\u00f6k, flyby:et av Hartley 2-kometen fortg\u00e5r – 4 november sker passagen av EPOXI\u00a0 p\u00e5 700 kilometers avst\u00e5nd. Det \u00e4r alltid lika sp\u00e4nnande att se hur en komet ser ut i n\u00e4rbild.<\/p>\n

N\u00e5gra h\u00e5llpunkter fram\u00f6ver:<\/p>\n

* 28 oktobe<\/span><\/strong>r passerar Hartley 2-kometen sitt perihelium. och sonden kommer att ta bilder varannan minut, spektrogram varje timme.<\/p>\n

* 29 oktober<\/strong><\/span> h\u00e5ller Malcolm Hartley, kometens uppt\u00e4ckare, ett med sp\u00e4nning emotsett f\u00f6redrag p\u00e5 Griffith Observatory i Los Angeles, Californien.<\/p>\n

* 2 november.<\/strong><\/span> Rymdsonden \u00e4r 1,8 miljoner km fr\u00e5n kometen.<\/p>\n

* 3 november. <\/span><\/strong>Diverse kommandon ges f\u00f6r att sonden och dess antenner ska vara 100-procentigt r\u00e4tt inst\u00e4llda.<\/p>\n

* 4 november. <\/strong><\/span>Sonden susar f\u00f6rbi kometen kl 6.50 PDT p\u00e5 700 km:s avst\u00e5nd. Hartley 2 \u00e4r d\u00e5 1,064 AU fr\u00e5n solen and 0,156 AU fr\u00e5n jorden. Noggrannheten uppskattas i bild\u00f6verf\u00f6ringen till 7 m\/pixel.\u00a0 NASA:s tv-kanal direkts\u00e4nder men det servas ocks\u00e5 intressanta bilder p\u00e5 EPOXI:s egen hemsida.<\/a><\/p>\n

H\u00e5ll koll!<\/p>\n

Kataklysmiska variabler p\u00e5 tapeten<\/h2>\n

\u00c5terigen har n\u00e4tets rika material av data f\u00f6rsett oss med en spektakul\u00e4r ny uppt\u00e4ckt:\u00a0astronomerna Ivan Zolotukhin och Igor Chilingarian har med r\u00f6ntgendata fr\u00e5n the Virtual Observatory uppt\u00e4ckt en ny s\u00e5 kallad kataklysmisk variabel.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: LU<\/figcaption><\/figure>\n

Uppt\u00e4ckten kommer mycket l\u00e4gligt, f\u00f6r nu p\u00e5 torsdag\u00a0 \u00e4r det ju ett seminarium i Lund p\u00e5 temat Observational Studies of Cataclysmic Variables Evolution, <\/span>med Lundaastronomen Helena Uthas, NOT-verksam och\u00a0 med School of Physics and Astronomy, University of Southampton, UK, som ett av sina Alma Maters i dag.<\/p>\n

Helena jobbar med NOT, den nordiska teleskopet, p\u00e5 La Palmas och h\u00e5ller p\u00e5 att doktorera p\u00e5 kataklysmiska variabler.<\/p>\n

N\u00e4r tv\u00e5 olika stj\u00e4rnor befinner sig s\u00e5 n\u00e4ra varandra att de p\u00e5verkar varandras utveckling kraftigt, utg\u00f6r de b\u00e5da stj\u00e4rnorna ett dubbelstj\u00e4rnesystem. En kataklysmisk variabel \u00e4r ett slags dubbelstj\u00e4rnesystem d\u00e4r en typ av stj\u00e4rna som kallas r\u00f6d dv\u00e4rg \u00f6verf\u00f6r materia till en tyngre, men betydligt mindre, vit dv\u00e4rg. De b\u00e5da stj\u00e4rnorna befinner sig s\u00e5 n\u00e4ra varandra att de f\u00f6r blotta \u00f6gat ser ut som en enda stj\u00e4rna.
\n– Jag hoppas att min forskning skall leda till en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else om hur de b\u00e5da komponenterna i kataklysmiska variabler och t\u00e4ta dubbelstj\u00e4rnesystem i allm\u00e4nhet interagerar med varandra och utvecklas, s\u00e4ger Helena i en intervju f\u00f6r naturvetare.nu.<\/a> <\/em><\/p>\n

Helena har vuxit upp i Visby och Ystad och \u00e4r en av dessa fantastiska astronomer med stort, brett kulturintresse. Hon har bl a arbetat som pianol\u00e4rare och \u00e4r ocks\u00e5 verksam som bildkonstn\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Blinka lilla stj\u00e4rna d\u00e4r (genom nebulosan)… Stj\u00e4rnorna blinkar tack vare jordatmosf\u00e4ren, och ju n\u00e4rmare horisonten en stj\u00e4rna st\u00e5r desto mer blinkar den. Nu har franska och iranska astronomer f\u00f6rs\u00f6kt sig p\u00e5 att best\u00e4mma om samma blink-fenomen upptr\u00e4der i\u00a0 rymden till f\u00f6ljd av interstell\u00e4ra moln med olika t\u00e4thet, hastigheter etc, allts\u00e5 moln som t\u00e4cker bakom- och… L\u00e4s mer »Nr 189 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8081"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8081"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8081\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8117,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8081\/revisions\/8117"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8081"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8081"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8081"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}