{"id":80831,"date":"2019-06-02T07:51:08","date_gmt":"2019-06-02T06:51:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80831"},"modified":"2019-06-03T19:22:08","modified_gmt":"2019-06-03T18:22:08","slug":"nr-40-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/06\/02\/nr-40-2019\/","title":{"rendered":"Nr 40 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tHuippukokous Malmössä ("Toppmöte på Malmö Central")<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed vår pensionerade Helsingfors-professor, vännen Kalevi Mattila <\/strong>har jag de senaste åren haft en intensiv mailkorrespondens om diverse frågor inom astronomihistorien. Mycket har handlat om Knut Lundmark, Hilmar W Duerbeck, Yrjö Väisälä, Margarethe Güssow <\/strong>och andra astronomer, men vi har faktiskt aldrig träffats in person.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_20190528_114851<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Privat<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNu skedde det, "Toppmötet på Malmö C", Kalevi har en dotter boende i Flyinge och passade på att smita in om Malmö härom dan. Han hann även med besök hos sin professorskollega Dainis Dravins <\/strong>på institutionen i Lund och var snubblande nära att dyka upp på vår astronomihistoriska vandring i Lund förra lördagen (se W-bloggen nr 36 2019).\n<\/p>\n

\n\tI Malmö hann vi prata oss igenom diverse saker, bl a vänskapen mellan Lundmark och Yrjö Väisälä <\/strong>och varför dessa två astronomer fann varandra så väl. Ett skäl tror  Kalevi har med deras karga ursprung att göra. Väisälä kom från skogarnas arma folk på Karelen och Lundmark fostrades under stjärnorna i den fattiga fjällvärlden. De var solitärer i samtidens ibland överklassiga astronomi.\n<\/p>\n

\n\tVäisäläs och Lundmarks vänskap resulterade ju bl a i att Lundmark skänkte en stor samling böcker, handskrifter m m till observatoriet i Turku\/Åbo. Kalevi har bra koll på samlingen.\n<\/p>\n

\n\tBägge letar vi efter bilder på Lundmark och Väisälä tillsammans. Vet du som läser detta något? Hör av dig.\n<\/p>\n

\n\tToppmötet kröntes av en gåva till Kalevi med en klassisk sovjetrysk bok om livets uppkomst (The Origin of Life,<\/em> författare Alexander Ivanovich Oparin)<\/b>, som Lundmark ägt och som han signerat 1939. Därav bildbeviset från ett kafé på Malmö central.\n<\/p>\n

\n\tKortkort Venrapport<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVi var rekordmånga på ASTB:s vårutflykt till Ven\/Hven 1 juni, runt 50 personer. Runt femton deltog från HAS, vår halländska systerförening, och målet var förstås den nyinvigda Tycho Brahe-museet.\n<\/p>\n

\n\tGruppen var så stor att vi fick delas upp och ha två guider. Bonus för oss var Klas Hyltén-Cavallius<\/strong>, som tog oss med på en avslutande extrarunda förbi området där Tychos pappersmölla legat och där förmodligen båtarna till och från Ven haft sin hamn på Tychos tid.\n<\/p>\n

\n\t\"_1010916\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFöga astronomisk bild, men även astronomer behöver äta och dricka… Gänget halläningar och skåningar fångade på lunchen på Turistgården Ven. På menyn Wallenbergare och veganskt.Bildkälla: Privat<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMycket nytt som jag inte kände till kom i dagen, jag visste inte eller hade av någon anledning förträngt att Tycho faktiskt hade halländskt påbrå, vilket HAS-medlemmarna noga framhöll. Rötterna går långt tillbaka, till 1300-talet och en halländsk släkt med efternamnet Bradhe. Om detta kan läsas i Wilhelm Norlinds<\/strong> stora Tycho Brahe-biografi.\n<\/p>\n

\n\tSjälv hade jag speciellt trevligt med HAS-medlemmen Jens Larsen,<\/strong> som känt Niels Bohr <\/strong>och som haft sonen Aage Bohr<\/strong> som handledare när han doktorerade i Köpenhamn.\n<\/p>\n

\n\tVen 1946<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMer Tycho! Ingen vet när traditionen att hålla Tycho Brahe <\/strong>i handen kom till. Ivar Johnssons<\/strong> stora Tycho-staty invigdes 1946 och det året passade en ung Ulf Kurtz<\/strong> på att bli avfotograferad. Var det Ulf som inledde traditionen?\n<\/p>\n

\n\tUlf Kurtz och W-bloggsredaktören är gamla vänner inom det malmöitiska konstlivet.\n<\/p>\n

\n\tMärkliga långperiodare<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMysteriet med extremt långperiodiska, extremt ljusstarka variabler (absoluta ljusstyrkor -12, -13 mag), diskuteras här.<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tDe har observerats i ett 20-tal galaxer.\n<\/p>\n

\n\tHotet från Starlink<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÄnnu mer om hotet från Starlink mot stjärnhimlen finns i dagens utgåva av New York Times<\/a>, tipsar Hans Hilderfors.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tFyndhörnan <\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDagens två fynd har bägge med Albert Einstein<\/strong> att göra. Dels fotot från 1922, som Lars Olefeldt <\/strong>hittat på nätet. Året efter höll Einstein sin Nobelföreläsning – på Liseberg i Göteborg!\n<\/p>\n

\n\t\"interesting-historical-photos-3\"\n<\/p>\n

\n\tDels den andra bilden, som är från 30-talets Tyskland. Skapare Ragnvald Blix,<\/strong> mästerligt träffsäker karikatyrskapare.\n<\/p>\n

\n\tDe två äldre professorerna står viskande och samtalar:\n<\/p>\n

\n\t– Där kommer han, Einstens efterträdare som professor. \n<\/p>\n

\n\t\"138_2_600\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: GHT, 1934<\/em>\n<\/p>\n

\n\t <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Huippukokous Malmössä ("Toppmöte på Malmö Central") Med vår pensionerade Helsingfors-professor, vännen Kalevi Mattila har jag de senaste åren haft en intensiv mailkorrespondens om diverse frågor inom astronomihistorien. Mycket har handlat om Knut Lundmark, Hilmar W Duerbeck, Yrjö Väisälä, Margarethe Güssow och andra astronomer, men vi har faktiskt aldrig träffats in person. Foto: Privat Nu skedde det, "Toppmötet… L\u00e4s mer »Nr 40 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80831"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80831"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80831\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80861,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80831\/revisions\/80861"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80831"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80831"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80831"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

\n\t\"IMG_2314\"<\/a>\n<\/p>\n