{"id":80863,"date":"2019-06-04T21:32:46","date_gmt":"2019-06-04T20:32:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80863"},"modified":"2019-06-04T21:56:57","modified_gmt":"2019-06-04T20:56:57","slug":"nr-41-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/06\/04\/nr-41-2019\/","title":{"rendered":"Nr 41 2019"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Unik live-film fr&aring;n solf&ouml;rm&ouml;rkelsen 1900<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tUtan v&aring;ra extra&ouml;gon skulle W-bloggen st&aring; sig sl&auml;tt, s&aring; tack till <strong>Tomas Diez <\/strong>som f&aring;tt &ouml;gonen p&aring; en story om <a href=\"https:\/\/www.universetoday.com\/142381\/the-first-ever-film-of-a-total-solar-eclipse-in-1900-was-just-discovered-and-restored\/\">den f&ouml;rsta filmade solf&ouml;rm&ouml;rkelsen &ouml;verhuvud taget:<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&Aring;ret var 1900 och <strong>Nevil Maskelyne,<\/strong> inte astronomen med samma namn som dessutom levde i skiftet 1700\/1800-tal, &nbsp;utan en trollkarl som b&ouml;rjade satsa p&aring; film ist&auml;llet, var p&aring; plats i North Carolina, USA.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/01.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"0[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80899\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/01-300x225.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/01-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/01-200x150.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/01.jpg 480w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Animationen finns inb&auml;ddad p&aring; sajten ovan.<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tFilmen har restaurerats av <a href=\"https:\/\/www.bfi.org.uk\/\"><font color=\"#0066cc\">British Film Institute<\/font><\/a> (BFI) sedan den hittats i g&ouml;mmorna hos <a href=\"http:\/\/Royal Astronomical Society,\">Royal Astronomical Society.<\/a><br \/>\n\tRedan 1898 f&ouml;rs&ouml;kte Maskelyne filma en solf&ouml;rm&ouml;rkelse i Indien men hans upptagningar, n&auml;r de v&auml;l var burkade, &nbsp;stals och har aldrig &aring;terfunnits.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Releasefest f&ouml;r Rymdens alfabet <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Mikael Strand&auml;nger <\/strong>tipsar om att vi &auml;r varmt v&auml;lkomna p&aring; releasefest f&ouml;r <strong>Maria K&uuml;chens<\/strong> nya bok <em>Rymdens alfabet<\/em> (Natur och Kultur) &nbsp;i Stockholm 11 juni, R&ouml;nnells klassiska antikvariat p&aring; Birger Jarlsgatan 32.\n<\/p>\n<p>\n\tI <em>Rymdens alfabet <\/em>ger sig Maria K&uuml;chen i kast med allt som h&ouml;r rymden och Apollo 11:s m&aring;ntur f&ouml;r femtio &aring;r sedan&nbsp;till: astronauterna, rymdbaserna, dr&auml;kterna, farkosterna, m&aring;nlandningen och exakt vilken sorts penna det var som <strong>Buzz Aldrin<\/strong> tog hj&auml;lp av f&ouml;r att laga den trasiga str&ouml;mbrytaren n&auml;r det var dags att &aring;terv&auml;nda till jorden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/9789127158269_rymdens_alfabet.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"9789127158269_rymdens_alfabet\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80871\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/9789127158269_rymdens_alfabet-223x300.jpg\" width=\"223\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/9789127158269_rymdens_alfabet-223x300.jpg 223w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/9789127158269_rymdens_alfabet-761x1024.jpg 761w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/9789127158269_rymdens_alfabet-148x200.jpg 148w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/9789127158269_rymdens_alfabet.jpg 1852w\" sizes=\"(max-width: 223px) 100vw, 223px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Boken och dess&#8230;<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tFr&aring;n Bajkonurs heta st&auml;pper reser K&uuml;chen till Cape Caneveral och bevittnar hur Spacex Falcon 9 fyller lyften med ett mullrande d&aring;n och skjuts upp mot himlen.\n<\/p>\n<p>\n\tUnder kv&auml;llen blir det samtal om boken, diktuppl&auml;sning med <strong>Petter Lindgren<\/strong> och musikframtr&auml;dande av jazzs&aring;ngerskan <strong>Lina Nyberg <\/strong>och pianisten <strong>Lisa Ull&eacute;n.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Maria-K\u00fcchen-foto-Ulrik-Fallstr\u00f6m-2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Maria K\u00fcchen foto Ulrik Fallstr\u00f6m 2\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80872\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Maria-K\u00fcchen-foto-Ulrik-Fallstr\u00f6m-2-200x300.jpg\" width=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Maria-K\u00fcchen-foto-Ulrik-Fallstr\u00f6m-2-200x300.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Maria-K\u00fcchen-foto-Ulrik-Fallstr\u00f6m-2-682x1024.jpg 682w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Maria-K\u00fcchen-foto-Ulrik-Fallstr\u00f6m-2-133x200.jpg 133w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>&#8230; f&ouml;rfattare. Foto: Ulrik Fallstr&ouml;m<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tFri entr&eacute;, men OSA&nbsp;via: <a href=\"https:\/\/ronnells.us7.list-manage.com\/track\/click?u=d37064d77a198a0e925afee43&amp;id=900b3271a4&amp;e=15d00d611d\">http:\/\/bit.ly\/rymdensalfabet<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Solen en kokande h&auml;xkittel<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSom framg&aring;r av <a href=\"http:\/\/astronet.se\/view_image.php?id=5797&amp;gallery=5\">sajten astronet.se<\/a> har v&aring;r ASTB:are <strong>H&aring;kan Barreg&aring;rd <\/strong>&auml;ven b&ouml;rjat specialstudera solen med sin optik:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/m_57971.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"m_5797[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80866\" height=\"187\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/m_57971-300x187.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/m_57971-300x187.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/m_57971-200x125.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/m_57971.jpg 990w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tDagens stj&auml;rna&nbsp;som v&aring;rt planet\/solsystems &quot;kokande h&auml;xkittel&quot; b&auml;r verkligen sk&auml;l f&ouml;r namnet.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>ESO &ouml;var inf&ouml;r kommande sm&auml;llar<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDe unika egenskaperna hos <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/sphere\/\"><font color=\"#0066cc\">SPHERE<\/font><\/a>, ett instrument p&aring; ESO:s <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/\"><font color=\"#0066cc\">Very Large Telescope<\/font><\/a>, gjorde det m&ouml;jligt att den 25 maj ta de hittills skarpaste bilderna av en f&ouml;rbipasserande sm&aring;planet. Det aktuella objektet utgjorde inte n&aring;gon fara f&ouml;r jorden, men forskarna tog vara p&aring; tillf&auml;llet att &ouml;va p&aring; rutinerna inf&ouml;r kommande uppt&auml;ckter av potentiellt farliga jordkorsande sm&aring;kroppar, s&aring; kallade Near Earth Objects (NEO), d&aring; snabba insatser fr&aring;n bland annat ESO kan bli n&ouml;dv&auml;ndiga.\n<\/p>\n<p>\n\tDenna bild visar de observationer som SPHERE gjorde av sm&aring;planeten 1999 KW4. Vinkeluppl&ouml;sningen i denna bild kan j&auml;mf&ouml;ras med en skyskrapa i New York observerad fr&aring;n Paris. Den v&auml;nstra panelen visar observationen som gjordes med SPHERE och den h&ouml;gra visar en konstn&auml;rlig tolkning av hur objekten kanske ser ut i verkligheten.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/eso1910a1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"eso1910a[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80884\" height=\"122\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/eso1910a1-300x122.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/eso1910a1-300x122.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/eso1910a1-200x81.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/eso1910a1.jpg 733w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/eso1910a1.jpg\">\u200b<\/a><em>Bildk&auml;lla: ESO<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/newsfeature\/eso1910a.jpg\">Hela ESO-relisen h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>D-dagens astronomi<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<div class=\"credit\">\n\t<a href=\"https:\/\/news.txstate.edu\/research-and-innovation\/2019\/celestial-sleuth-corrects-d-day-historical-record.html\">I en relis fr&aring;n Texas State University <\/a>&#8211; den ursprunliga rapporten publicerad i Sky &amp;&nbsp;Telescopes webb&nbsp;&#8211; diskuteras D-dagens (6 juni 1944)&nbsp;astronomi i detalj. Rekommenderas!\n<\/div>\n<div class=\"credit\">\n\tEn del i historieskrivningen m&aring;ste uppenbarligen revideras.\n<\/div>\n<div class=\"credit\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div class=\"credit\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80891\" height=\"174\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo1-300x174.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo1-300x174.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo1-1024x594.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo1-200x116.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Olson+1+Omaha+Beach+US+Coast+Guard+Dept+of+Defense+photo1.jpg 1920w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div class=\"credit\" style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div class=\"credit\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>En ikonisk bild fr&aring;n landstigningen vid Omaha Beach 6 juni&nbsp;1944 &#8211; vad betydde astronomernas ber&auml;kningar av m&aring;nljus, tidvatten m m f&ouml;r den historiska operationen? Bildk&auml;lla: Coast Guard Chief Photographer Mate Robert F. Sargent\/ U.S. Coast Guard, Department of Defense<\/em>\n<\/div>\n<div class=\"credit\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Unik live-film fr&aring;n solf&ouml;rm&ouml;rkelsen 1900 Utan v&aring;ra extra&ouml;gon skulle W-bloggen st&aring; sig sl&auml;tt, s&aring; tack till Tomas Diez som f&aring;tt &ouml;gonen p&aring; en story om den f&ouml;rsta filmade solf&ouml;rm&ouml;rkelsen &ouml;verhuvud taget: &Aring;ret var 1900 och Nevil Maskelyne, inte astronomen med samma namn som dessutom levde i skiftet 1700\/1800-tal, &nbsp;utan en trollkarl som b&ouml;rjade satsa p&aring;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/06\/04\/nr-41-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 41 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80863"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80863"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80863\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80901,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80863\/revisions\/80901"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80863"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80863"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80863"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}