{"id":80922,"date":"2019-06-11T19:55:17","date_gmt":"2019-06-11T18:55:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80922"},"modified":"2019-06-11T21:43:50","modified_gmt":"2019-06-11T20:43:50","slug":"nr-42-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/06\/11\/nr-42-2019\/","title":{"rendered":"Nr 42 2019"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Var med och d&ouml;p en svensk exo-planet!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI &aring;r fyller den Internationella astronomiska unionen (IAU) 100 &aring;r, och en del av firandet &auml;r den globala t&auml;vlingen IAU100 NameExoWorlds. Varje land i v&auml;rlden f&aring;r lov att ge&nbsp;&nbsp;namn till varsin exoplanet med tillh&ouml;rande&nbsp;v&auml;rdstj&auml;rna. Sverige har tilldelats ett&nbsp;planetsystem som ligger bland stj&auml;rnorna i Karlavagnen, i stj&auml;rnbilden Stora bj&ouml;rnen.\n<\/p>\n<div>\n\t<strong>Under senare &aring;r har<\/strong> astronomer uppt&auml;ckt tusentals planeter som kretsar kring andra stj&auml;rnor &auml;n solen. Vissa &auml;r sm&aring; och steniga som jorden, medan andra &auml;r gasj&auml;ttar som Jupiter. Man tror nu att planeter finns runt&nbsp;de flesta stj&auml;rnorna i universum och att en del av dem kan ha fysiska egenskaper som liknar jordens. Det gigantiska antalet stj&auml;rnor i universum, var och en med potential att h&auml;rb&auml;rgera planeter, och f&ouml;rekomsten av prebiotiska f&ouml;reningar i rymden, pekar p&aring; att liv verkligen kan finnas n&aring;gon annanstans &auml;n h&auml;r.\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>IAU ansvarar f&ouml;r att tilldela<\/strong> officiella beteckningar och namn p&aring; himlakroppar. Nu i samband med firandet av organisationens f&ouml;rsta 100 &aring;r vill IAU g&ouml;ra ett tydligt bidrag till att fr&auml;mja broderskap hos alla m&auml;nniskor p&aring; global niv&aring;.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Artistic_impression_of_HD102956_72dpi_750x3401.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Exoplanet HD 102956 b and its host star (illustration)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80927\" height=\"136\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Artistic_impression_of_HD102956_72dpi_750x3401-300x136.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Artistic_impression_of_HD102956_72dpi_750x3401-300x136.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Artistic_impression_of_HD102956_72dpi_750x3401-200x90.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Artistic_impression_of_HD102956_72dpi_750x3401.jpg 750w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Vad ska stj&auml;rnan och planeten f&aring; heta? Bilden visar&nbsp;Sveriges exoplanet och dess v&auml;rdstj&auml;rna som de kanske ser ut i verkligheten.\u200b\u200b\u200b\u200b Ill: Rymdkonstn&auml;ren Livia Pietrow<\/em>\n\t<\/p>\n<div id=\"ctl00_PlaceHolderMain_pwcFeaturedImageCreditD_label\" style=\"text-align: center; display: none;\">\n\t\t<em><span class=\"FeaturedImageCredit\">Huvudbildens upphovsman<\/span><\/em>\n\t<\/div>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>&Aring;r 2015 ordnades<\/strong> den f&ouml;rsta NameExoWorlds-t&auml;vlingen, och 19 exoplaneter fick nya namn. Nu inom projektet IAU100 NameExoWorlds erbjuds alla v&auml;rldens l&auml;nder chansen att namnge ett eget planetsystem best&aring;ende av en exoplanet och dess v&auml;rdstj&auml;rna. Varje lands stj&auml;rna &auml;r synlig fr&aring;n det landet och tillr&auml;ckligt ljusstark f&ouml;r att kunna ses genom ett mindre teleskop eller kikare. Detta &auml;r bara andra g&aring;ngen i historien som en t&auml;vling anordnas som leder fram till att stj&auml;rnor och exoplaneter f&aring;r nya namn.\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>Sverige &auml;r ett av 70 l&auml;nder<\/strong> som redan anm&auml;lt sig till att organisera nationella kampanjer som ger allm&auml;nheten m&ouml;jlighet att r&ouml;sta. Syftet med t&auml;vlingen &auml;r att skapa medvetenhet om v&aring;r plats i universum och att reflektera &ouml;ver hur jorden skulle kunna uppfattas av en civilisation p&aring; en annan planet.\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;<strong>&ndash; Det h&auml;r sp&auml;nnande projektet <\/strong>bjuder in alla &ouml;ver hela jorden till att fundera &ouml;ver v&aring;r kollektiva plats i universum, och samtidigt uppmana till kreativitet och global samh&ouml;righet. NameExoWorlds p&aring;minner oss om att vi alla h&ouml;r hemma under samma himmel, s&auml;ger <strong>Debra Elmegreen, <\/strong>tilltr&auml;dande&nbsp;president f&ouml;r IAU.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/hd102956_sdss_ugriz_72dpi_340x34011.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Star HD 102956 in Ursa Major (SDSS)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80929\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/hd102956_sdss_ugriz_72dpi_340x34011-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/hd102956_sdss_ugriz_72dpi_340x34011-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/hd102956_sdss_ugriz_72dpi_340x34011-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/hd102956_sdss_ugriz_72dpi_340x34011-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/hd102956_sdss_ugriz_72dpi_340x34011.jpg 340w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t\t<i>Stj&auml;rnan HD 102956 och dess omgivning p&aring; himlen. Hela bilden t&auml;cker 0,22 grader (lite mindre &auml;n h&auml;lften av en fullm&aring;ne). Planeten syns inte p&aring; bilden.<\/i>\n\t<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t\t<i>Bild: Sloan Digital Sky Survey<\/i>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/div>\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>IAU har tagit fram ett stort <\/strong>urval av v&auml;lstuderade, bekr&auml;ftade exoplaneter samt deras v&auml;rdstj&auml;rnor. Varje land har nu tilldelats ett av dessa planetsystem, och i varje fall har h&auml;nsyn tagits till kopplingar till landet och till v&auml;rdstj&auml;rnans synlighet fr&aring;n det landet.\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>De nationella t&auml;vlingarna kommer<\/strong> att genomf&ouml;ras mellan juni och november 2019. Efter slutgiltig validering av IAU100 NameExoWorlds-styrelsen kommer de globala resultaten att meddelas i december 2019. De vinnande namnen kommer att anv&auml;ndas fritt parallellt med den befintliga vetenskapliga beteckningarna, med erk&auml;nnande f&ouml;r de personer som f&ouml;reslog dem.\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>Sverige har tilldelats planeten<\/strong> som idag g&aring;r under beteckningen HD 102956 b. Planeten &auml;r en s&aring; kallad het Jupiter med en omloppsperiod p&aring; 6,5 dagar runt en stj&auml;rna som &auml;r n&aring;got tyngre och st&ouml;rre &auml;n solen (dess massa uppskattas vara 1,68 g&aring;nger solens, dess diameter drygt 4 g&aring;nger solens). Systemet ligger cirka 400 ljus&aring;r bort i stj&auml;rnbilden Stora bj&ouml;rnen.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\tDen ligger i mitten av Karlavagnen, n&auml;ra stj&auml;rnan Megrez. Karlavagnen &auml;r en s&aring; kallad asterism som best&aring;r av de ljusaste stj&auml;rnorna i Stora bj&ouml;rnen; p&aring; engelska &auml;r den k&auml;nd som the Big Dipper. <strong>Fr&aring;n en m&ouml;rk plats kan stj&auml;rnan<\/strong> ses med en bra f&auml;ltkikare eller mindre teleskop.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\tPlaneten uppt&auml;cktes 2010 med hj&auml;lp av Keckteleskopet p&aring; Hawaii av ett forskarteam som leddes av den amerikanske astronomen John Johnson.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tobias_forslund_IMG_1381_etiketter_340x3401.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Position of star HD 102956 in the Big Dipper (Karlavagnen)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80930\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tobias_forslund_IMG_1381_etiketter_340x3401-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tobias_forslund_IMG_1381_etiketter_340x3401-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tobias_forslund_IMG_1381_etiketter_340x3401-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tobias_forslund_IMG_1381_etiketter_340x3401-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/tobias_forslund_IMG_1381_etiketter_340x3401.jpg 340w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t<i>S&aring; hittar du <\/i><i style=\"background-color: initial;\">HD 102956&nbsp;bland stj&auml;rnorna&nbsp;i Karlavagnen. Stj&auml;rnan syns fr&aring;n en m&ouml;rk plats i en bra f&auml;ltkikare, och i det h&auml;r fotografiet som togs av astrofotografen Tobias Forslund, Lule&aring;. De andra ljusa stj&auml;rnornas namn &auml;r ocks&aring; utm&auml;rkta.<\/i>\n<\/div>\n<div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t\t<i style=\"background-color: initial;\">Foto: Tobias Forslund (<a href=\"http:\/\/astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?f=36&amp;t=5028&amp;p=12058\"><font color=\"#0066cc\">k&auml;lla:&nbsp;Astronet\u200b<\/font><\/a>)<\/i>\n\t<\/div>\n<\/div>\n<div>\n\t<u>S&aring; v&auml;ljer vi&nbsp;namn f&ouml;r planeten och stj&auml;rnan:<\/u>\n<\/div>\n<div>\n\t* I varje deltagande land har en nationell kommitt&eacute; utsetts av IAU:s nationella kontaktpersoner f&ouml;r ut&aring;triktade kommunikation inom astronomi (IAU NOCs) f&ouml;r att genomf&ouml;ra t&auml;vlingen p&aring; nationell niv&aring;. I varje land ansvarar en kommitt&eacute; f&ouml;r att enligt en metod och riktlinjer som inr&auml;ttats av IAU100 NameExoWorlds-styrelsen skapa f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r allm&auml;nhetens deltagande i t&auml;vlingen, sprida projektet i landet och uppr&auml;tta ett r&ouml;stsystem.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<u>I Sverige g&auml;ller f&ouml;ljande:<\/u>\n<\/div>\n<div>\n\t* Fr&aring;n och med den 11 juni 2019 kan du f&ouml;resl&aring; namn f&ouml;r planeten och stj&auml;rnan. Du kan l&auml;mna ditt f&ouml;rslag p&aring; hemsidan <a href=\"http:\/\/www.rymdaret.se\/exoplanet\"><font color=\"#0066cc\">www.rymdaret.se\/exoplanet<\/font><\/a>.\n<\/div>\n<div>\n\t* F&ouml;r att kunna nominera b&ouml;r du vara boende i Sverige. N&auml;r du registrerar ett f&ouml;rslag l&auml;mnar du ocks&aring; en epostadress d&auml;r du kan kontaktas.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnf&ouml;rslag m&aring;ste f&ouml;lja IAU:s regler f&ouml;r namn f&ouml;r himlakroppar. Namnen b&ouml;r vara namn p&aring; saker, m&auml;nniskor, eller platser med l&aring;ngvarig kulturell, historisk eller geografisk betydelse. * Namnen f&aring;r g&auml;rna knyta till stj&auml;rnbilden Stora bj&ouml;rnen eller till Karlavagnen. D&aring; 2019 &auml;r FN:s internationella &aring;r f&ouml;r urfolksspr&aring;k uppmuntras samisktalande att skicka in f&ouml;rslag p&aring; samiska.\n<\/div>\n<div>\n\t* Ett f&ouml;rslag ska best&aring; av tv&aring; namn, ett f&ouml;r planeten och ett f&ouml;r stj&auml;rnan. Namnen ska h&ouml;ra samman och ska g&auml;rna v&auml;ljas s&aring; att fler kan l&auml;ggas till i framtiden om fler himlakroppar i systemet uppt&auml;cks.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<u>Tips och regler f&ouml;r att v&auml;lja bra namn<\/u>\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnen b&ouml;r vara mellan 4 and 16 tecken, g&auml;rna ett enda ord\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnen ska g&aring; att uttala p&aring; n&aring;got spr&aring;k\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnen ska inte v&auml;cka anst&ouml;t\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnen ska inte vara samma som eller ligga f&ouml;r n&auml;ra namn f&ouml;r befintliga astronomiska objekt&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnen ska inte vara&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n<ul>\n<li>\n\t\t\tfr&auml;mst eller endast av kommersiell art\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn p&aring; individer, platser eller h&auml;ndelser som fr&auml;mst &auml;r k&auml;nda f&ouml;r politiska, milit&auml;ra eller religi&ouml;sa aktiviteter\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn p&aring; m&auml;nniskor som d&ouml;tt under de senaste 100 &aring;ren&nbsp;\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn p&aring; levande individer\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn p&aring; organisationer med kopplingar till urvalet&nbsp;\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn p&aring; husdjur\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tp&aring;hittade namn (dvs nya eller uppfunna)\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\takronymer eller bokstavsf&ouml;rkortningar\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn i vilka siffror eller interpunktioner ing&aring;r (accenter godtas)\n\t\t<\/li>\n<li>\n\t\t\tnamn som &auml;r fr&auml;mst k&auml;nda som varum&auml;rken&nbsp;\n\t\t<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/IAU100_black_CMYK2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IAU100_black_CMYK[2]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-80936\" height=\"114\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/IAU100_black_CMYK2.jpg\" width=\"195\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div>\n\t<u>Mer om urvalet&nbsp;<\/u>\n<\/div>\n<div>\n\t* Planetsystemen som valts ut best&aring;r av planeter som kretsar runt stj&auml;rnor som kan observeras med ett litet teleskop fr&aring;n samma breddgrad som huvudstaden i varje land. H&auml;r finns ofta en l&auml;nk till det tilldelade landet, till exempel de teleskopen som anv&auml;nts f&ouml;r att uppt&auml;cka planeten, eller forskarna som &auml;r involverade i uppt&auml;ckten av planeten.\n<\/div>\n<div>\n\t* Ju tidigare en planet uppt&auml;ckts desto s&auml;krare kan vi vara att den verkligen finns. Av detta sk&auml;l best&aring;r urvalet huvudsakligen av exoplaneter som avsl&ouml;jades under de tv&aring; f&ouml;rsta decennierna efter uppt&auml;ckten av de f&ouml;rsta exoplaneterna. V&auml;rdstj&auml;rnorna &auml;r allm&auml;nt f&ouml;r ljussvaga f&ouml;r att se med blotta &ouml;gat (magnitud mellan 6 och 12). Planeterna har uppt&auml;ckts via antingen Dopplerspektroskopi (radialhastighetsmetoden) eller passagemetoden (transitmetoden). Alla har uppt&auml;ckts med markbaserade teleskop. Planeterna &auml;r alla sannolikt gasj&auml;ttar som liknar Jupiter och Saturnus, med ber&auml;knade massor som motsvarar mellan en tiondels Jupitermassa upp till fem g&aring;nger Jupiters massa.\n<\/div>\n<div>\n\t* F&ouml;r att alla l&auml;nder ska f&aring; liknande villkor best&aring;r alla dessa system av en enskild stj&auml;rna med endast en k&auml;nd planet som kretsar kring den. Det &auml;r m&ouml;jligt att det&nbsp;runt dessa stj&auml;rnor kretsar ytterligare planeter som kan uppt&auml;ckas i framtiden.\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/iau1908a1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"iau1908a[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-80938\" height=\"122\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/iau1908a1-300x122.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/iau1908a1-300x122.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/iau1908a1-200x81.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/iau1908a1.jpg 733w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div>\n\t<u>Mer om IAU och jubileums&aring;ret 2019<\/u>\n<\/div>\n<div>\n\t* Sedan den grundades 1919 &auml;r IAU v&auml;rldens st&ouml;rsta internationella organisation f&ouml;r yrkesastronomer. Idag samlar IAU fler &auml;n 13 500 yrkesastronomer fr&aring;n &ouml;ver 100 l&auml;nder i hela v&auml;rlden. Dess uppgift &auml;r att genom internationellt samarbete fr&auml;mja och skydda astronomin i alla dess aspekter, inklusive forskning, kommunikation, utbildning och utveckling. IAU &auml;r den internationellt erk&auml;nda myndigheten f&ouml;r att tilldela namn f&ouml;r till himlakroppar och detaljer p&aring; deras ytor.&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t* Namnt&auml;vlingen koordineras av en kommitt&eacute; som utsetts av IAU:s nationella kontaktperson f&ouml;r astronomisk outreach i Sverige.\n<\/div>\n<div>\n\t* &Aring;r 2019 firas flera rymdrelaterade jubileer i Sverige. Ut&ouml;ver IAU:s hundra&aring;rsfirande firar &auml;ven Svenska astronomiska s&auml;llskapet 100 &aring;r, och det &auml;r 50 &aring;r sedan den f&ouml;rsta m&aring;nlandningen. F&ouml;r mer om hur du kan fira &ldquo;superrymd&aring;ret&rdquo; 2019, se hemsidan rymdaret.se, som &auml;r ett samarbete mellan F&ouml;reningen Christer Fuglesang Space Center, IAU:s nationella kontaktpersoner f&ouml;r astronomisk outreach i Sverige och med st&ouml;d av bland andra Rymdstyrelsen, Svenska astronomiska s&auml;llskapet, Astronomisk ungdom och Sveriges ingenj&ouml;rer.\n<\/div>\n<div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n\t\t<u>PS. L&auml;nkar:<\/u>\n\t<\/div>\n<div class=\"ms-rteFontSize-3\">\n\t\t<b><a href=\"https:\/\/forms.gle\/VwYzqgui5khNHAX9A\"><font color=\"#0066cc\">G&aring; direkt till formul&auml;ret:&nbsp;https:\/\/forms.gle\/VwYzqgui5khNHAX9A<\/font><\/a><\/b>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\t<span style=\"background-color: initial;\">NameExoWorlds Sverige: <\/span><a href=\"http:\/\/www.rymdaret.se\/exoplanet\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/www.rymdaret.se\/exoplanet<\/font><\/a><span style=\"background-color: initial;\">&nbsp;<\/span>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\t<span style=\"background-color: initial;\">IAU:s pressmeddelande om t&auml;vlingen:&nbsp;<\/span><span style=\"background-color: initial;\"><a href=\"https:\/\/iau.org\/news\/pressreleases\/detail\/iau1908\/\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/iau.org\/news\/pressreleases\/detail\/iau1908\/<\/font><\/a><\/span>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\t<span style=\"background-color: initial;\">NameExoWorlds: <\/span><a href=\"http:\/\/nameexoworlds.iau.org\/\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/nameexoworlds.iau.org\/<\/font><\/a>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\tIAU:s 100-&aring;rs firande: <a href=\"https:\/\/www.iau-100.org\/\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/www.iau-100.org\/<\/font><\/a>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\tSuperrymd&aring;ret 2019 i Sverige: <a href=\"http:\/\/www.rymdaret.se\/\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/www.rymdaret.se<\/font><\/a>\n\t<\/div>\n<div>\n\t\tIAU:s nationella kontaktpersoner f&ouml;r astronomisk outreach i Sverige: <a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/forskningsinfrastruktur\/oso\/popularvetenskap\/Sidor\/IAU-NOC-Sweden.aspx\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/forskningsinfrastruktur\/oso\/popularvetenskap\/Sidor\/IAU-NOC-Sweden.aspx\u200b<\/font><\/a>\n\t<\/div>\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Var med och d&ouml;p en svensk exo-planet! I &aring;r fyller den Internationella astronomiska unionen (IAU) 100 &aring;r, och en del av firandet &auml;r den globala t&auml;vlingen IAU100 NameExoWorlds. Varje land i v&auml;rlden f&aring;r lov att ge&nbsp;&nbsp;namn till varsin exoplanet med tillh&ouml;rande&nbsp;v&auml;rdstj&auml;rna. Sverige har tilldelats ett&nbsp;planetsystem som ligger bland stj&auml;rnorna i Karlavagnen, i stj&auml;rnbilden Stora bj&ouml;rnen.&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/06\/11\/nr-42-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 42 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80922"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80922"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80922\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80939,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80922\/revisions\/80939"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80922"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80922"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80922"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}