{"id":80940,"date":"2019-06-13T18:02:16","date_gmt":"2019-06-13T17:02:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=80940"},"modified":"2019-06-13T21:35:17","modified_gmt":"2019-06-13T20:35:17","slug":"nr-43-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/06\/13\/nr-43-2019\/","title":{"rendered":"Nr 43 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tUnik filmdoku från Saltsjöbaden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSvenska Astronomiska Sällskapets unika serie av 100-årsbloggar fortsätter att strömma in, vi har själva producerat några inslag inom ASTB-kollektivet,  och senast visas en verklig raritet:\n<\/p>\n

\n\tEn film från Saltsjöbadens observatorium, en dokumentär från 1930-talet.\n<\/p>\n

\n\t\"Observatoriet<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSpeaker i dag är prof em Per-Olof Lindblad,<\/strong> som växte upp på Saltsjöbaden och faktiskt fortfarande bor där.\n<\/p>\n

\n\tFilmen finns inbäddad i Jesper Sollermans <\/strong>100-årsblogg.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNotabelt är att en skåning figurerar på filmen, Jöran Ramberg <\/strong>som var född i Högseröd utanför Eslöv.\n<\/p>\n

\n\tSjälva har vi länge jagat "levande bilder" på Knut Lundmark<\/strong> på Lunds observatorium men ännu inte nått ända fram. Vi får se vad arkivjakten avslöjar så småningom.\n<\/p>\n

\n\tVad döljer sig under Aitken-bassängen?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200b<\/strong>Senaste nytt om den extremt tunga, sannolikt järnnickel-bestående klumpen som ligger nerbäddad under den gigantiska Aitken-bassängen vid månens sydpol, avrapporteras här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMinimummassan uppskattas till  2.18 × 1018<\/font><\/sup> kg och når ner till ett djup av minst 300 km.\n<\/p>\n

\n\tSAAF-nytt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDels har Timo Karhula<\/strong> författat del 13 i Fokus-serien, denna gång är temat "Att observera långt" (texten oklanderligt bra), dels har Gustav Holmberg<\/strong> sammanfattat en rapport från variabelsektionen, dels flaggas för ett årsmöte i Uppsala 12 oktober.\n<\/p>\n

\n\tJa, man kanske skulle ta sig till Fyrisån och passa på att samtidigt besöka en gammal MARS:ian som Bertil Pettersson<\/strong>.\n<\/p>\n

\n\tUniversum i 3 D<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn TED-föreläsning av astrofysikern<\/font> Juna Kollmeier<\/font><\/strong><\/a> tar fasta på hennes och hennes teams stora uppdrag: Att genom Sloan Digital Sky Survey ge oss den bästa 3D-återgivningen hittills av det kända universum med alla stjärnor, galaxer, svarta hål etc.\n<\/p>\n

\n\t\"8815919feddff0bd074ee9f239270c1d7db46409_800x600[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/font><\/a>Bildkälla: TED<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSom hon påpekar: Med dagens takt i utforskningen av kosmos, kommer vi att ha kartlagt alla galaxer i det observerbara univsum runt år 2060.\n<\/p>\n

\n\t(Tack till Carl-Olof Börjesson<\/strong> för tipset.)\n<\/p>\n

\n\tVerktygslådan kompletteras<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tESO har tillsammans med Yuri Milners<\/strong> Breakthrough Watch-initiativ inlett en intensiv jakt på jordlika planeter runt vår närmast stjärna (bortsett från solen). Ett helt nytt instrument har kopplats på ESO:s Very Large Telescope.\n<\/p>\n

\n\tInstrumentet kallas lämpligen NEAR (Near Earths in the AlphaCen Region), rapportreras här.<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tPysslinggalax skapar stjärnor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKommer ni ihåg den fantastiska nyheten om den lilla nyfödda babyn i USA som inte var gammal? Det känns nästan oetiskt att jämföra, men nu – dvs i dag 13.6.2019 –  har Hubble-teleskopets ansvariga släppt en bild på en överlevande minstinggalax som dessutom sprutar av stjärnfödslar.\n<\/p>\n

\n\tGalaxen är 3000 ljusår tvärsöver, a mere nothing i den kosmiska skalan: Tre procent av Vintergatans diameter. En sann dvärggalax.\n<\/p>\n

\n\tMed största sannolikhet finns det även ett massivt svart hål i galaxbabyns mitt och frågorna är många i HST-relisen: Är minigalaxen ett bevis på att först kom svarta hål, sen galaxer? Idén är att antingen kolliderar galaxer och skapar svarta hål eller så finns svarta hål i första stadiet och attraherar sen kring sig galaxer.\n<\/p>\n

\n\tVilket kommer först, hönan eller ägget? En klassisk fråga.\n<\/p>\n

\n\t\"Ground-based<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSå här ter sig minigalaxen (ljuspunkten mitt i bilden) från jorden. Bildkälla: ESA\/Hubble, NASA, Digitized Sky Survey 2
\n\tAcknowledgement: Davide de Martin<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"A<\/a>\n<\/p>\n

\n\t.. och här har vi HST:s närgranskning: Bildkälla: NASA, ESA, W. Vacca<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBonus: Galaxen kallas ESO 495-21, ligger 30 miljoner bort i stjärnbilden Pyxis (Kompassen) och innehåller även en rad tunga klotformiga stjärnhopar.\n<\/p>\n

\n\tHela pressmesset här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEländet med rymdskrot<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHåll jorden ren, släng skiten i rymden… jag tänker på den klassiska Håll rent-slogan, på nedskitningen av Himalaya och så  detta apropå Apollo 11: Var snurrar det tredje raketsteget? \n<\/p>\n

\n\t\"20190609_085218<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHärom dan flimrade detta budskap fram. Tänkvärt!\n<\/p>\n

\n\t\"61626829_1168050193382638_1159836638176608256_n[1]\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Unik filmdoku från Saltsjöbaden Svenska Astronomiska Sällskapets unika serie av 100-årsbloggar fortsätter att strömma in, vi har själva producerat några inslag inom ASTB-kollektivet,  och senast visas en verklig raritet: En film från Saltsjöbadens observatorium, en dokumentär från 1930-talet. Speaker i dag är prof em Per-Olof Lindblad, som växte upp på Saltsjöbaden och faktiskt fortfarande bor där.… L\u00e4s mer »Nr 43 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80940"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80940"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80940\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80993,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80940\/revisions\/80993"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80940"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80940"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80940"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}