{"id":81135,"date":"2019-07-05T20:00:35","date_gmt":"2019-07-05T19:00:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81135"},"modified":"2019-07-09T08:57:21","modified_gmt":"2019-07-09T07:57:21","slug":"nr-49","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/07\/05\/nr-49\/","title":{"rendered":"Nr 49"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Tycho-medaljen till Lyon-forskare<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tInom ASTB delar vi &aring;rligen ut v&aring;ra Tycho-diplom till v&auml;lf&ouml;rtj&auml;nta medlemmar. Den fina <strong>Tycho Brahe<\/strong>-medaljen, d&auml;remot, delas ut av EAS (European Astronomical Society) och har f&ouml;r 2019 tilldelats Lyon-astronomen, prof&nbsp;<strong>Guy Monnet.<\/strong><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/TychoBraheMedal1.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"TychoBraheMedal[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81197\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/TychoBraheMedal1-225x300.png\" width=\"225\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tMedaljen g&aring;r till forskare som i Tychos anda&nbsp;st&aring;tt f&ouml;r&nbsp;viktiga bidrag till astronomins teknik- och instrumentutveckling.\n<\/p>\n<p>\n\tMonnet har bl a utvecklat helt ny 3D-spektroskopi f&ouml;r visuella och infrar&ouml;dk&auml;nsliga teleskop.\n<\/p>\n<p>\n\tEAS-nyheten <a href=\"https:\/\/eas.unige.ch\/tycho_brahe_medal.jsp\">&aring;terfinns h&auml;r<\/a>.\n<\/p>\n<p>\n\tEAS kommer fr&aring;n och med 2020 &auml;ven att dela ut ett <strong>Fritz Zwicky<\/strong>-pris f&ouml;r insatser inom astrofysik och kosmologi.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ny lundateori om asteroidb&auml;ltets uppkomst<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tLundageologen <strong>Paula Lindgren<\/strong> &auml;r en av medf&ouml;rfattarna till <a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41550-019-0801-4\">en hyperintressant rapport i Nature Astronomy,<\/a> d&auml;r det diskuteras ifall&nbsp;en del asteroider i v&aring;rt inre solsystem ursprungligen uppstod l&aring;ngt ut i Kuiperb&auml;ltet&nbsp;f&ouml;r omkring 4,6 miljarder &aring;r sedan. Asteroiderna transporterades in&aring;t till f&ouml;ljd av f&ouml;r&auml;ndringar i gravitationen n&auml;r Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus bildades.\n<\/p>\n<p>\n\tFokus ligger p&aring; kolisotopf&ouml;rh&aring;llandet <sup><font size=\"2\">13<\/font><\/sup>C\/<sup><font size=\"2\">12<\/font><\/sup>C&nbsp;i Tagish Lake-meteoritens moderasteroid&nbsp;(typ D) och det faktum att moderasteroiden best&aring;tt av <sup><font size=\"2\">13<\/font><\/sup>C-rik&nbsp;koldioxidis fr&aring;n kometv&auml;rlden och inte kan ha&nbsp;haft organiskt ursprung.&nbsp;&nbsp;&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\tDetta insisterar vi p&aring; att f&aring; h&ouml;ra av Paula p&aring; ett ASTB-f&ouml;redrag i h&ouml;st!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/photo_paula_lindgren_01.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"photo_paula_lindgren_0[1]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-81144\" height=\"291\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/photo_paula_lindgren_01.jpg\" width=\"224\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/photo_paula_lindgren_01.jpg 224w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/photo_paula_lindgren_01-153x200.jpg 153w\" sizes=\"(max-width: 224px) 100vw, 224px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/photo_paula_lindgren_01.jpg\">\u200b<\/a><em>Paula p&aring; LU:s geologihemsida.<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tv&aring; stillbilder med djup<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTv&aring; av 1900-talets fysiklegender och&nbsp;platser d&auml;r deras n&auml;rvaro fortfarande k&auml;nns av:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Carl-Olof B&ouml;rjeson<\/strong> har f&aring;ngat fasaden p&aring; <strong>Niels Bohrs<\/strong> eget institut i K&ouml;penhamn&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/IMG_0456-11-e1562183896839.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_0456 (1)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81187\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/IMG_0456-11-e1562183896839-225x300.jpg\" width=\"225\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: COB<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8230; och h&auml;r har vi platsen p&aring; Helgoland, d&auml;r Bohr-eleven <strong>Werner Heisenberg<\/strong> v&auml;rkte fram kvantmekaniken en morgon p&aring; 20-talet vid sin sommarstuga:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/werner_heisenberg11.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"werner_heisenberg1[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81185\" height=\"199\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/werner_heisenberg11-300x199.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla:tyska Wikipedia<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tB&auml;gge platserna &auml;r historiska och fyllda av dramatik. Efter Bohrs flykt fr&aring;n tyskockuperade Danmark h&ouml;sten 1943, togs institutet &ouml;ver av tyskarna en tid.\n<\/p>\n<p>\n\tEfter kriget anv&auml;nde britterna Helgoland som m&aring;l f&ouml;r flottans kanoner och risken att &ouml;n helt hade pepprats s&ouml;nder och sjunkit i havet var stor.\n<\/p>\n<p>\n\tBohrs och Heisenbergs&nbsp; relation var som en berg- och dalbana. Under&nbsp;kriget var relationen oerh&ouml;rt anstr&auml;ngd, ett K&ouml;penhamns-bes&ouml;k av Heisenberg sp&ouml;kar den dag som &auml;r i ber&auml;ttelsen (som &auml;ven blev succ&eacute;pj&auml;sen Copenhagen),&nbsp;&nbsp;Bohr misst&auml;nkte med r&auml;tta att Heisenberg h&ouml;ll p&aring; med den tyska atombomben och gillade absolut inter att hans forne elev och v&auml;n s&aring; blint trodde p&aring; en tysk seger i kriget.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tack till Peter<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;r ordf&ouml;rande <strong>Peter Linde<\/strong>&nbsp;har lagt ner ett gigantiskt arbete p&aring; att uppgradera och s&auml;kra v&aring;ra hemsidor inklusive W-bloggen. Stort tack, Peter!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Bes&ouml;k p&aring; zoo<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>Lars Olefeldt<\/strong>, som inte tar semester i &aring;r heller utan forts&auml;tter att g&ouml;ra fynd i v&aring;r cyberrymd:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/r641vc6bes731-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"r641vc6bes731 (1)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81190\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/r641vc6bes731-1-260x300.jpg\" width=\"260\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tycho-medaljen till Lyon-forskare Inom ASTB delar vi &aring;rligen ut v&aring;ra Tycho-diplom till v&auml;lf&ouml;rtj&auml;nta medlemmar. Den fina Tycho Brahe-medaljen, d&auml;remot, delas ut av EAS (European Astronomical Society) och har f&ouml;r 2019 tilldelats Lyon-astronomen, prof&nbsp;Guy Monnet. Medaljen g&aring;r till forskare som i Tychos anda&nbsp;st&aring;tt f&ouml;r&nbsp;viktiga bidrag till astronomins teknik- och instrumentutveckling. Monnet har bl a utvecklat helt&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/07\/05\/nr-49\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 49<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81135"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81135"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81135\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81166,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81135\/revisions\/81166"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81135"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81135"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81135"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}