{"id":8125,"date":"2010-10-27T15:52:55","date_gmt":"2010-10-27T14:52:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8125"},"modified":"2010-10-28T09:43:13","modified_gmt":"2010-10-28T08:43:13","slug":"nr-190-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/27\/nr-190-2010\/","title":{"rendered":"Nr 190 2010"},"content":{"rendered":"

Dagens ESO-bild av sexlingar i infrar\u00f6tt<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Avsl\u00f6jade! Foto: ESO<\/figcaption><\/figure>\n

Sex spektakul\u00e4ra spiralgalaxer framtr\u00e4der i ett nytt, klart ljus i nya bilder fr\u00e5n ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. Bilderna, som har tagits i infrar\u00f6tt ljus med den kraftfulla kameran HAWK-I, kommer att hj\u00e4lpa astronomer<\/a> att f\u00f6rst\u00e5 mer om hur de g\u00e5tfulla spiralm\u00f6nstrena i dessa galaxer bildas och utvecklas.<\/p>\n

HAWK-I \u00e4r en av de nyaste och mest kraftfulla kamerorna p\u00e5 ESO:s teleskop VLT\u00a0 och \u00e4r k\u00e4nslig f\u00f6r infrar\u00f6tt ljus, vilket inneb\u00e4r att den kan se igenom mycket av det stoft och damm som d\u00f6ljer delar av galaxens spiralarmar. HAWK-I kan studera galaxerna in p\u00e5 bara skinnet. Det g\u00f6r att den \u00e4r idealisk om man vill studera de otaliga gamla stj\u00e4rnorna som utg\u00f6r galaxernas spiralarmarna.<\/p>\n

De sex galaxerna ing\u00e5r i en studie av spiralm\u00f6nster som leds av den danske astronomen Preben Grosb\u00f8l vid ESO. Observationerna gjordes f\u00f6r att kunna b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 de komplicerade och subtila s\u00e4tt som stj\u00e4rnorna i dessa galaxer faller in i perfekt spiralformade m\u00f6nster.\"\"<\/a><\/p>\n

Fakta om sextetten:<\/p>\n

1. I den f\u00f6rsta bilden visas NGC 5247, en spiralgalax som befinner sig 60-70 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss och som domineras av tv\u00e5 v\u00e4ldiga armar. Galaxen \u00e4r orienterad s\u00e5 att vi ser den som fr\u00e5n ovan, med en utm\u00e4rkt vy \u00f6ver den vindsnurre-liknande strukturen.<\/p>\n

2. Galaxen i den andra bilden \u00e4r Messier 100, \u00e4ven kallad NGC 4321,Den \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 grand design-spiral \u2013 en typ av galaxer med tydliga och framtr\u00e4dande spiralarmar. Messier 100 ligger ungef\u00e4r 55 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss i stj\u00e4rnbilden Berenikes h\u00e5r.<\/p>\n

3. I den tredje bilden visas NGC 1300, en spiralgalax vars armar str\u00e4cker ut sig fr\u00e5n en v\u00e4ldig stav i mitten av galaxen. F\u00f6r astronomer \u00e4r detta en typisk stavspiralgalax. Den ligger ungef\u00e4r 65 miljoner ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

4. Spiralgalaxen i den fj\u00e4rde bilden, NGC 4030, ligger ungef\u00e4r 75 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden i stj\u00e4rnbilden Jungfrun. \u00c5r 2007 lyckades Takao Doi, en japansk astronaut som \u00e4ven \u00e4r verksam som amat\u00f6rastronom, uppt\u00e4cka en supernova \u2013 en exploderande stj\u00e4rna \u2013 som small av i galaxen.\"\"<\/a><\/p>\n

5. I den femte\u00a0 bilden ses NGC 2997, en spiralgalax som ligger ungef\u00e4r 30 miljoner ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Luftpumpen. NGC 2997 \u00e4r den mest ljusstarka i en grupp av galaxer som ing\u00e5r i den Lokala superhopen av galaxer. V\u00e5r egen Lokala galaxhop, d\u00e4r Vintergatan ing\u00e5r, \u00e4r ocks\u00e5 en del av den Lokala superhopen.<\/p>\n

6. Sist men inte minst s\u00e5 har vi NGC 1232, en vacker galax som ligger 65 miljoner ljus\u00e5r bort- en galax av en typ som ligger mellan stavspiralgalaxer och vanliga spiralgalaxer. En bild av denna galax och dess mindre f\u00f6ljeslagare, galaxen NGC 1232A, tagen i synligt ljus var en av de f\u00f6rsta som togs med VLT (eso9845). HAWK-I har nu \u00e5terv\u00e4nt till NGC 1232 f\u00f6r att f\u00e5 visa upp en annan bild av galaxen, nu i infrar\u00f6tt ljus.<\/p>\n

HAWK-I g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att se spiralm\u00f6nstren i de h\u00e4r sex ljusstarka galaxerna med enast\u00e5ende detaljrikedom, och med en klarhet som bara \u00e4r m\u00f6jligt om man observerar i infrar\u00f6tt ljus.<\/p>\n

Meteorer skapas av Hartley 2?<\/h2>\n

Rapporter fr\u00e5n NASA g\u00f6r g\u00e4llande, att det synts meteorer \u00f6ver USA och Canada, som – om man r\u00e4knar bak\u00e5t – tycks ha i sitt ursprung i kometen Hartley 2.<\/p>\n

Mars blir slutstation f\u00f6r rymdfararna<\/h2>\n

\"\"<\/a>Huffington Post \u00e4r en fantastisk nyhetsj\u00e4gare p\u00e5 n\u00e4tet<\/a> och dito kommentatorwebb med n\u00e5gra av de klokaste hj\u00e4rnorna p\u00e5 andra sidan Atlanten, och d\u00e4r uppt\u00e4ckte Bertil Falk i g\u00e5r en story p\u00e5 temat ‘Hundred-Year Starship’ Would Send Space Explorers On One-Way Mission To Mars”. Avsl\u00f6jandet har spridit sig med ljusets hastighet i mediaetern.<\/p>\n

Det l\u00e5ter spektakul\u00e4rt att skicka i v\u00e4g jordbor till t ex Mars p\u00e5 enkelresor, allts\u00e5 l\u00e5ta dem stanna d\u00e4r och leva vidare, men det \u00e4r vad think tank-folk hos NASA och Pentagon tycks fundera p\u00e5.<\/p>\n

NASA har satsat 100 000 dollar s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt p\u00e5 projektet, och det finns\u00a0 de inom projektet som tror att USA landsatt folk p\u00e5 Mars b\u00e4gge m\u00e5nar runt 2030. 100 000 dollar \u00e4r ett litet kiss till och med i svenska \u00e4lvar,\u00a0 s\u00e5 slutnotan p\u00e5 ett s\u00e5nt h\u00e4r vision\u00e4rt program kan mycket v\u00e4l\u00a0 handla om en budget –\u00a0 i dagens pengar – p\u00e5 10 miljarder. Dollar, f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

Enkelresor till Mars har vissa f\u00f6rdelar, kan vi l\u00e4sa oss till:<\/p>\n

* NASA slipper fundera p\u00e5 den kostsamma returbiljetten, att garantera s\u00e4kerheten f\u00f6r bes\u00e4ttningens returresa.<\/p>\n

* En Mars-koloni \u00e4r f\u00f6rsta steget till en “long-term human colonization of the planet”.<\/p>\n

* Vid en megakastrof p\u00e5 jorden, kan Mars-kolonin fungera som en kosmisk livb\u00e5t f\u00f6r m\u00e4nskligheten.<\/p>\n

Science fiction ig\u00e5r – verklighet i \u00f6vrmorgon!<\/p>\n

Rymdskrot tvingade ISS flytta<\/h2>\n

Den internationella rymdstationen ISS \u00e4ndrade banan 700 m i tisdags p g a en liten men inte f\u00f6rsumbar\u00a0 risk f\u00f6r en tr\u00e4ff av oidentifierat rymdskrot.<\/p>\n

Det h\u00e5lls n\u00e5gerlunda koll p\u00e5 rymdskrotet fr\u00e5n jorden, men det l\u00e4r finns\u00a0 1 miljoner grejor d\u00e4r ut st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gra mm – och kanske har vi banelement fixerade\u00a0 f\u00f6r 20 000 av dem.<\/p>\n

Trafiken d\u00e4r ute b\u00f6rjar bli riktigt t\u00e4t. I\u00a0 fjor krockade t ex en aktiv Iridium-satellit med\u00a0 en slocknad Kosmos-dito. B\u00e4gge totalf\u00f6rst\u00f6rdes.<\/p>\n

(Tips om ISS-newset kom fr\u00e5n Christian Vestergaard. Tack!)<\/p>\n

Hur m\u00e5nga ansikten finns det egentligen p\u00e5 Mars?<\/h2>\n

Jag hittade den h\u00e4r lilla n\u00e4tta kollektionen p\u00e5 n\u00e4tet, tagna redan av Viking 1. Det verkar ju som det varit Halloween p\u00e5 v\u00e5r k\u00e4ra grannplanet. Huh! Fast den \u00f6versta i v\u00e4nsterbilden kallas, ser jag,\u00a0 en panda, och det \u00e4r ju ett sn\u00e4ll djur om man l\u00e5ter det vara i fred n\u00e4r det k\u00e4kar bambuskott.\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens ESO-bild av sexlingar i infrar\u00f6tt Sex spektakul\u00e4ra spiralgalaxer framtr\u00e4der i ett nytt, klart ljus i nya bilder fr\u00e5n ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. Bilderna, som har tagits i infrar\u00f6tt ljus med den kraftfulla kameran HAWK-I, kommer att hj\u00e4lpa astronomer att f\u00f6rst\u00e5 mer om hur de g\u00e5tfulla spiralm\u00f6nstrena i dessa… L\u00e4s mer »Nr 190 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8125"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8125"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8125\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8143,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8125\/revisions\/8143"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8125"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8125"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8125"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}