{"id":81328,"date":"2019-07-26T11:11:00","date_gmt":"2019-07-26T10:11:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81328"},"modified":"2019-07-26T21:46:20","modified_gmt":"2019-07-26T20:46:20","slug":"nr-55-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/07\/26\/nr-55-2019\/","title":{"rendered":"Nr 55 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tTycho hade humor!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen som letar efter bevis på att Tycho Brahe,<\/strong> vår guru, hade humor, har fått leta förgäves. Men så plötsligt dyker det upp från vännerna på Tycho Brahe-museet på Ven ett Instagram-inlägg med Tychos teckningar från en månförmörkelse 1588.\n<\/p>\n

\n\tSom alla kan se hade Tycho klart för sig vad gäller "gubben i månen":\n<\/p>\n

\n\t\"66425431_156232772174830_5146664557334615795_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBilden är tagen ur Tychos logg över månförmörkelsen 2 mars 1588. #Tychobrahe<\/font><\/a> #månförmörkelse<\/font><\/a> #jobbahelanatten<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tI själva verket var Tycho så skarpsynt att han kanske kunde ha skymtat den månkrater som i dag bär hans namn eller den extremljusa Aristarchos-kratern, som även små teleskop kan skymta när den ligger i mörkret.\n<\/p>\n

\n\t\"66425431_156232772174830_5146664557334615795_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tInga vanliga vykort från Ingemar Lundström<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån Ingemar Lundström <\/strong>och familjens eskapader i norr kommer två "vykort" med astronomiskt intresse: Vi befinner oss i Nedertorneå, där Struves meridianbåge löper igenom vid kyrkan. Året var 1842 då gradmätningen skedde här.\n<\/p>\n

\n\t\"DD1CD3AF-172C-42DC-8EAF-B688625BD6E0<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"BFCC6CB2-7DE7-491B-AAA9-610D051AFE77<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Ingemar Lundström<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBlås upp bilderna på din skärm, lyder W-bloggens normala tittips.\n<\/p>\n

\n\tPS. Enligt P Ahlin, B Stenholm, A Sundman<\/strong> (Astronomisk uppslagsbok<\/em>, 2005) är jordens ekvatorsradie 6378 km, dess polradie 6357 km. Det skulle vara intressant att få veta vad Struves mätningar nådde fram till för resultat.\n<\/p>\n

\n\tTonsatt stjärnhop<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGamle lundaastronomen Gösta Lyngå <\/strong>har varit på besök i hemlandet (han bor sen länge i Australien) och kunde rapportera till sina vänner att en av ”hans” stjärnhopar, Lyngå 7<\/em>, numera ”tonsatts” och kan avlyssnas på YouTube: \n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/www.youtube.com\/watch?v=QipGZfJx-EI<\/a>\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/www.youtube.com\/watch?v=LyX0jRoS_IE<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSjälva stjärnhopen är lite speciell, berättar Dainis Dravins<\/strong>,  och beskrivs på: <\/commented>\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/adsabs.harvard.edu\/full\/1993A%26A…273..415O<\/a> .\n<\/p>\n

\n\t\"lynga7atlas[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFrån början hade astronomerna uppenbarligen problem med att definiera stjärnhopen – var den öppen eller klotformig?\n<\/p>\n

\n\tMassivt möte mellan Vintergatan och M 31<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär det massiva svarta hålet i Vintergatans mitt kom upp till diskussion i samband med månlandningsfilmen Apollo 11 undrades av Ann Sidbrant<\/strong> ifall hålets massa motsvarar 4 miljoner eller 4 miljarder solmassor. Enligt Wikipedia är massan denna:\n<\/p>\n

\n\t3.6+0.2
\n\t−0.4<\/span><\/span>×<\/span>106<\/font><\/sup><\/span> M<\/var>\u2609<\/font><\/sub>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/font><\/sub>Till detta bör läggas ytterligare en mängd närbelägna stjärnor och av det svarta hålet utsmetad materia i dess närhet:\n<\/p>\n

\n\t(1±<\/span>0.5)×<\/span>106<\/font><\/sup><\/span> M<\/var>\u2609<\/font><\/sub>.\n<\/p>\n

\n\tFör vår framtids skull är det inte bara teori med detta massiva hål på hemmaplan, för vi vet också att Vintergatan och M31, galaxikonen i Andromeda, är på väg att kollidera. Och då spelar de involverande massorna stor roll liksom den relativa hastigheten i mötet mellan de två galaxsystemen.\n<\/p>\n

\n\t\"Andromeda_Collides_Milky_Way[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>M31 möter Vintergatan.. Bildkälla: NASA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDen senaste rapporten<\/a> finns här, och som forskarna bakom denna datasimulering är noga med att påpeka tar deras beräkningar ingen hänsyn till förekomsten av ett intergalaktiskt medium. Dess existens lär påskynda mötet. \n<\/p>\n

\n\tFantastiknovell-tävlingen 2019<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån Ahvrid Engholm<\/strong> inkom detta mess:\n<\/p>\n

\n\tPåminnelse om FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2019!\n<\/p>\n

\n\tFantastiknovelltävlingen arrangeras i år för 20:e gången – rimligen Sveriges
\n\tdärmed äldsta pågående författartävling! Den är till för science fiction,
\n\tfantasy, skräck – det som kallas fantastik. De enkla tävlingsreglerna är
\n\tsom tidigare:\n<\/p>\n

\n\t1. Skicka tävlingsbidrag som ren text (s k ASCII; inga bifogade filer,
\n\tt ex Wordfiler) senast 1 september till fantastiknovell@hotmail.com<\/a> SAMT
\n\tahrvid@hotmail.com<\/a>. Använd rubriken "Tävlingsbidrag".\n<\/p>\n

\n\t2. Noveller skall anknyta till science fiction, fantasy eller skräck. Man
\n\tfår skicka flera bidrag. Maxlängd 50 000 tecken, inkl blanksteg och skiljetecken.
\n\tSpråk svenska.\n<\/p>\n

\n\t3. Vinnarna utses av en jury. Noveller som placerar sig på någon prisplats
\n\tpostas även på SKRIVA:s E-postlista.\n<\/p>\n

\n\t4. Förstapris 999 kr. Andrapris 600 kr. Tredjepris 400 kr. De tre på prispallen
\n\terbjuds Novellmästarnas höstantologi och erhåller också en gratis årsprenumeration
\n\tpå tidningen Skriva! Därutöver kan juryn dela  ut hedersomnämnanden.\n<\/p>\n

\n\tSov så gott!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNågonstans på nätet har denna bild förekommit – är Jysk eller Mio på hugget tar de hem några ex:\n<\/p>\n

\n\t\"66626633_10213842206438944_6595379349132673024_n[2]\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tycho hade humor! Den som letar efter bevis på att Tycho Brahe, vår guru, hade humor, har fått leta förgäves. Men så plötsligt dyker det upp från vännerna på Tycho Brahe-museet på Ven ett Instagram-inlägg med Tychos teckningar från en månförmörkelse 1588. Som alla kan se hade Tycho klart för sig vad gäller "gubben i månen":… L\u00e4s mer »Nr 55 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81328"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81328"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81328\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81358,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81328\/revisions\/81358"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81328"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81328"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81328"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}