{"id":81435,"date":"2019-08-15T16:47:45","date_gmt":"2019-08-15T15:47:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81435"},"modified":"2019-08-16T20:20:57","modified_gmt":"2019-08-16T19:20:57","slug":"nr-58-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/08\/15\/nr-58-2019\/","title":{"rendered":"Nr 58 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tKlassikerna lever<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet finns ett par kulturpersoner, dessutom vänner,  som betyder mer än andra i det här lilla landet. En heter Ingvar Björkeson<\/strong> och har översatt det mesta av den klassiska litteraturen till svenska. En otrolig prestation genom åren, och varför Ingvar aldrig blev invald i Svenska Akademien är en gåta. Beror det på att han inte har ett tungt akademiskt förflutet?\n<\/p>\n

\n\tGunnar Welin<\/strong>, vår astronom med förflutet i Uppsala, är lika beundransvärd. Gunnar är naturvetare men dras som många astronomer till de humanistiska yttringarna. Han har nu under några år översatt vår ikoniske filosof på andra sidan Östersjön, Immanuel Kant<\/strong>, till svenska. Gunnar har fokuserat på Kants naturvetenskapliga intressen, astronomin hörde dit. Genomgående visar sig denne 1700-talstänkare som insatt, påläst och närmast profetisk i mycket av sitt astronomiska  "tänk". \n<\/p>\n

\n\t* Hans undran om inte en del nebulosor var främmande vintergatssystem hör dit, t ex.\n<\/p>\n

\n\t* Han diskuterar månens vulkanism och varför jorden blir varmare och varmare ju längre ner vi tränger.\n<\/p>\n

\n\t* Han deltog i debatten om kraftbegreppet, där cartesianer och leibnizianer slogs om tolkningsföreträdet.\n<\/p>\n

\n\t\"DSC_0002_3\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Privat<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet säger en del om situationen i Sverige att Welins översättningar knappast alls har uppmärksammats av de stora, medelstora eller små tidningarna, som ändå håller sig med kulturredaktioner.  Man kan undra varför. På min tid, om jag får säga så, skrevs det gärna om populärvetenskapliga böcker på kultursidorna, det fanns åtminstone en förkättrad kvällsavis som skrev mest i Sverige om astronomi på sin kultursida.\n<\/p>\n

\n\tJag rekommenderar följande tre Immanuel Kant-översättningar:\n<\/p>\n

\n\tHimlens allmänna naturhistoria och teori<\/em> (2013)\n<\/p>\n

\n\tOm fysiska förhållanden hos jorden och månen<\/em> (2015)\n<\/p>\n

\n\tTankar om den sanna skattningen av de levande krafterna \u200b<\/em>(2018)\n<\/p>\n

\n\tVi vet inte om Kant själv hade ett teleskop eller iaf tillgång till instrument, omöjligt är det inte. I Königsberg, där han verkade, startades upp ett "Sternwarte" i början av 1800-talet, det bör ha funnits en föregångare i staden.\n<\/p>\n

\n\tVad har Gunnar Welin nu för planer?\n<\/p>\n

\n\t-Det kan hända att jag så småningom ger mig på hans Föreläsningsanteckningar<\/em>
\n\ti fysisk geografi,<\/em> kul läsning ur en serie han gav i många år på Königsbergs
\n\tuniversitet. Han kom ju bara någon gång i sin ungdom flera mil från Königsberg,
\n\tutan han läste sig till sitt vetande utom då han pratade med köpmän och
\n\tsjömän i stadens hamn – och uppenbarligen fick sig ett och annat ismäckt.
\n\tFöreläsningsanteckningarna motsvarar två volymer av samma storlek den som tre första ovan rekommenderade.
\n\tGunnar har även ett finger med i Gidlunds Fantastikaserie, där han svarat för halva nr 1, nr 2 och ännu outgivna nr 4 eller 5 – sedan får serien
\n\tvila, säljer för dåligt, får inget kulturstöd. I sht nr 1, Sällsamma resor,<\/em>
\n\trekommenderas av Gunnar. 
\n\t– Jag hade tänkt mig att fortsätta med bl a Olaf Stapledons <\/strong>underbara Sirius<\/em> , gör kanske det även om den aldrig ges ut.\n<\/p>\n

\n\t– Astronomen  Simon Newcombs<\/strong> enda sf-roman har också varit på tal för serien, men, men…\n<\/p>\n

\n\t"Unpublic service"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAtt SVT2 i kväll (15.8) , på bästa sändningstid, ägnar en dokumentär åt  Flat Earth-rörelsen, är obegripligt.\n<\/p>\n

\n\tPublic service är ett skämt. Som programmet.\n<\/p>\n

\n\tNostalgisk instrumentvandring…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHans Hilderfors<\/strong> rekommenderar nostalgikerna bland oss denna artikel på nätet<\/a>, som visar amatörastronomins instrumentutveckling sen månlandningarnas tidevarv. I dag tar vi precis lika bra bilder av himlakropparna som Palomar-jätten, 5-metersteleskopet, tog för 50-60 år sedan!!!\n<\/p>\n

\n\tJupiters röda fläck<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDå och då släpper HST-folket bilder från vårt planetära hemmaplan, och senast är det fokus på Jupiter och röda fläcken<\/a>:\n<\/p>\n

\n\t\"Jupiter\u2019s<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Bildkälla: ESA\/NASA\/HST<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"A\n<\/p>\n

\n\tMekanismerna bakom den röda fläckan (GRS, Great Red Spot), som observerats i flera århundraden, diskuteras bland forskare ständigt och jämt – även NORDITA-teoretiker är med i bilden. Deras rapport här\u200b<\/a> – den rekommenderas inte för folk som jag själv som knappt längre behärskar 10:ans multiplikationstabell.\n<\/p>\n

\n\tLika svårtillgänglig är diskussionen om fläckens djup<\/a> i Jupiters atmosfär, några hundra km. Mer handlar det inte om, och diametern jämförs ofta med jordklotets storlek. Däremot fattar jag nästan allt i Mauna Kea-astronomernas spektroskopiska studier av fläcken<\/a>, som pekar på förekomsten av molekyler som har vatten, ammonik,.germanium  som avsändare.\n<\/p>\n

\n\tAtt både astronomins praktiker och teoretiker är nyfikna på GRS är inte så konstigt, eftersom de flesta exoplaneter vi funnit har Jupiterstorlek och gränsen mellan en planetär gasjätte som Jupiter och de bruna stjärndvärgarna, som precis börjat lysa av egen kärnkraft,  är hårfin.\n<\/p>\n

\n\tNova i Orion<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör oss amatörer teleskopljusa novor i Orion tillhör inte direkt vardagsmaten, men här är ett aktuellt fall.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAllt pekar på att detta är en mycket snabbt expanderande klassisk nova. Hastigheter i utflödet på 4000 km\/s har noterats.\n<\/p>\n

\n\tStilstudie från TBO<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSom vanligt har vi varit igång på Tycho Brahe-observatoriet under Perseiderna, och det kom gott om folk både söndag- och måndagkväll – inte minst barnfamiljer. Om kvällarna kan läsas på TBO:s hemsida.\n<\/p>\n

\n\tKaeth Gardestedt,<\/strong> som var med sin Bryssel-verksamma dotter Sofie Gardestedt<\/strong> på besök, passade på att ta denna stilstudie av yours truly när fullmånen dykt upp. En skuggfigur! Trots det kunde en handfull perseider observeras framåt småtimmarna.\n<\/p>\n

\n\t\"68384810_10214993382492320_8493519959253581824_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto:Kaeth Gardestedt<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klassikerna lever Det finns ett par kulturpersoner, dessutom vänner,  som betyder mer än andra i det här lilla landet. En heter Ingvar Björkeson och har översatt det mesta av den klassiska litteraturen till svenska. En otrolig prestation genom åren, och varför Ingvar aldrig blev invald i Svenska Akademien är en gåta. Beror det på att… L\u00e4s mer »Nr 58 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81435"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81435"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81435\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81474,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81435\/revisions\/81474"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81435"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81435"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81435"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}