![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/pulse-of-stars.jpg\")
<\/a>Kepler Astroseismic Science Consortium best\u00e5r av 400 astronomer v\u00e4rlden \u00f6ver, och en av de ledande i teamet \u00e4r den danske \u00c5rhus-astronomen Hans Kjeldsen. Teamet har redan f\u00e5ngat in och dataf\u00f6rt 1000 r\u00f6da j\u00e4ttar, och m\u00e5let \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att kunna g\u00f6ra vettiga prognoser f\u00f6r vad som v\u00e4ntar n\u00e4r solen g\u00e5r in i detta stadium om ett antal miljarder \u00e5r. 6 miljrder \u00e5r, f\u00f6r att vara exakt.<\/p>\n
Astroseismologi \u00e4r i dag ett fenomen p\u00e5 v\u00e4g upp i forskarsamh\u00e4llets kollektiva medvetande, om jag s\u00e4ger s\u00e5; astronomerna har l\u00e4rt sig dokumentera sv\u00e4ngningarna i stj\u00e4rnatmosf\u00e4rerna och sen transponera \u00f6ver det till vanligt ljud f\u00f6r oss.<\/p>\n
– We can say Kepler is listening to thousands of musicians in the sky, sa Daniel Huber, forskarstuderande p\u00e5 Univesity of Sydney h\u00e4r om dan – det \u00e4r David som sammanst\u00e4llt denna annorlunda “stj\u00e4rnsymfoni”. Lyssna in och njut!<\/a><\/p>\n Precis som seismologer p\u00e5 jorden kan utreda klotets inre sammans\u00e4ttning genom att f\u00f6lja vibrationern fr\u00e5n jordskalven, kan astroseismologena avg\u00f6ra hur t ex en r\u00f6d j\u00e4tte ser ut inuti. Bara ett exempel:<\/p>\n * KIC 11026764 \u00e4r dubbelt s\u00e5 stor som solen.<\/p>\n * Stj\u00e4rnans oscillationer avsl\u00f6jar att den \u00e4r 5,94 miljarder \u00e5r gammal.<\/p>\n * V\u00e4te fusioneras i atmosf\u00e4ren – k\u00e4rnan \u00e4r starkt heliumanrikad.<\/p>\n Ljudv\u00e5gorna i stj\u00e4rnorna transporteras upp genom stj\u00e4rnatmosf\u00e4rerna, d\u00e4r Kepler-sonderna direkt ser det\u00a0 som extremt sm\u00e5 ljusf\u00f6r\u00e4ndringar. Stora stj\u00e4rnor visar sig\u00a0 ha l\u00e5ga toner, de inte fullt s\u00e5 stora h\u00f6gre toner.<\/p>\n Universe Today har en bra sammanfattning, byggd p\u00e5 en presskonf i g\u00e5r.<\/a><\/p>\n PS i efterhand (31.10.2010):<\/strong><\/p>\n Den mest korrekta beskrivningen av Kepler-seismologernas fynd och teknik finns p\u00e5 \u00c5rhus-universitetets sajt<\/a>.<\/p>\n Om vi k\u00e4nner f\u00f6r det, \u00e4r koreografen\u00a0 Rolf Hepp beredd att visa HELA Aniara-baletten f\u00f6r oss, t ex ute p\u00e5 v\u00e5rt obsis. Jag tror dvd-bilderna och Ralph Lundstens musik fr\u00e5n inspelningen 1990 gav mersmak f\u00f6r m\u00e5nga ASTB:are ig\u00e5r!<\/p>\n En helt annan sak \u00e4r om det \u00e4r m\u00f6jligt att s\u00e4tta upp baletten igen. Det kr\u00e4ver n\u00e5got s\u00e5 banalt som pengar, pengar, pengar.<\/p>\n Mest sp\u00e4nnande \u00e4r v\u00e4l trots allt supernovajakten, d\u00e4r vem som helst kan anm\u00e4la sitt intresse och bli uppdaterad,<\/a><\/p>\n Zooniverse-teamet \u00e4r j\u00e4ttestolta\u00a0 \u00f6ver att ha nominerats till ett prestigefyllt web-pris,\u00a0 drivet genom n\u00e4tets physics.org.<\/span><\/p>\n Just nu st\u00e5r Venus mitt emellan jorden och solen och \u00e4r bara en ljussk\u00e4ra. Denna live-bild genom molnen kommer fr\u00e5n Borken, Tyskland,\u00a0 och visar vad man \u00e4nd\u00e5 kan g\u00f6ra med ett litet teleskop. G\u00fcnther Strauch anv\u00e4nde en 4-tumsrefraktor och snutten togs 24 oktobris.<\/p>\n Venus st\u00e5r farligt n\u00e4ra solskivan, ska s\u00e4gas.<\/p>\n Spaceweather.com f\u00f6rmedlade som vanligt filmen.<\/a> Nej, fullt\u00a0 s\u00e5 galet \u00e4r det inte, men den som st\u00e5r vid skulpt\u00f6ren Lars Ekholms staty Mittelen vid middagstid 4 oktober varje \u00e5r f\u00e5r d\u00e5, vid klart v\u00e4der, uppleva hur solljuset faller\u00a0 genom skulpturens portal\/triumfb\u00e5ge och tr\u00e4ffar en punkt som markerar Sk\u00e5nes mitt. Detta \u00e4r noga utr\u00e4knat.<\/p>\n L\u00e4s rapporten i senaste Piraten Posten<\/em>!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kepler tar pulsen p\u00e5 r\u00f6da j\u00e4ttar! Kepler-sonden\u00a0 har inte bara gett oss en strid str\u00f6m av data om misst\u00e4nkta exoplaneter – sondens instrument \u00e4r s\u00e5 finkalibriga att de ocks\u00e5 kan detektera “stj\u00e4rnb\u00e4vningar”, oscillationer, som hj\u00e4lper astronomerna att extremt noga m\u00e4ta och v\u00e4ga r\u00f6da j\u00e4ttars inre. Kepler Astroseismic Science Consortium best\u00e5r av 400 astronomer v\u00e4rlden \u00f6ver,… L\u00e4s mer »Nr 191 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8151"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8151"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8151\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8164,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8151\/revisions\/8164"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8151"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8151"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8151"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Rolf Hepps Aniara-balett i sin helhet<\/h2>\n
Nya m\u00e5l f\u00f6r Zooniverse<\/h2>\n
<\/a>Datorprojekten med medborgar-forskare – “citizen science projects” – har genom programmen\u00a0 Galazy Zoo, Moon Zoo och Solar Stormwatch alla m\u00f6jligheter att hj\u00e4lpa forskningen fram\u00e5t. Det senaste initiativet har temat Old Weather, och i det kan vem som helst granska v\u00e4derrapporterna som f\u00f6rdes under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget p\u00e5 280 Royal Navy-fartyg. Materialet hj\u00e4lper klimatforksnignen fram\u00e5t.<\/p>\nVenus i nedre konjunktion<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nStonehenge i H\u00f6\u00f6r?<\/h2>\n