{"id":81575,"date":"2019-09-03T16:23:59","date_gmt":"2019-09-03T15:23:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81575"},"modified":"2019-09-04T23:17:30","modified_gmt":"2019-09-04T22:17:30","slug":"nr-62-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/09\/03\/nr-62-2019\/","title":{"rendered":"Nr 62 2019"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Supernovaresterna i andra galaxer<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn sak &auml;r att jaga miljontals &aring;r gamla supernova-rester (SNR) i Vintergatan, en annan att leta efter dessa oftast till den skenbara diametern (fr&aring;n oss sett) sm&aring; sf&auml;riska fenomen, &quot;bubblor&quot;, &nbsp;i galaxer som M31 och M33 eller&nbsp;Stora och Lilla&nbsp;Magellanska molnen. Vilket inte hindrar att detta &auml;r precis vad astronomerna b&ouml;rjade arbeta med f&ouml;r flera &aring;rtionden sedan, f&ouml;retr&auml;desvis med radioastronomiska hj&auml;lpmedel&nbsp;och instrumentering som&nbsp;VLT. Och d&auml;refter med v&aring;r flotta av r&ouml;ntgenk&auml;nsliga satelliter.\n<\/p>\n<p>\n\tH&auml;r och var dyker det upp nya sp&auml;nnande resultat. <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/abs\/1809.08020\">H&auml;r ett<\/a>, &nbsp;fr&aring;n en del av Andromeda-systemet.\n<\/p>\n<p>\n\tHur det g&aring;r till att identifiera och m&auml;ta alla parametrar vad g&auml;ller supernovan S8 i den lokala gruppens medlem, den oregelbundna galaxen&nbsp;IC&nbsp;1613&nbsp;ber&auml;ttas h&auml;r , <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/1907.09506.pdf\">i en arxiv.org-rapport <\/a>fr&aring;n i somras, 2019.\n<\/p>\n<p>\n\tN&auml;r Hubble-teleskopet ger sig in i leken kan vad som helst h&auml;nda. Som fyndet av denna supernova-rest i Stora Magellanska molnet &#8211; en bildklassiker i sitt slag, en n&auml;stan bed&ouml;vande korrekt SNR:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/tales-stars-snr0509_2x1.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"tales-stars-snr0509_2x[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81598\" height=\"262\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/tales-stars-snr0509_2x1-300x262.png\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/tales-stars-snr0509_2x1-300x262.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/tales-stars-snr0509_2x1-1024x896.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/tales-stars-snr0509_2x1-200x175.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/tales-stars-snr0509_2x1.png 1540w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla:&nbsp;NASA<\/em>\n<\/p>\n<div class=\"caption\">\n<p>\n\t\tSNR 0509-67.5 &auml;r en Typ Ia-supernova, sm&auml;llen &auml;gde rum f&ouml;r 400&nbsp;&aring;r sen och b&ouml;r kunna ha skymtats av den tidens jordbor. Diametern uppskattas till 23 ljus&aring;r, avst&aring;ndet &auml;r&nbsp;170 000 ljus&aring;r, expansionshastigheten 5 000 km\/sek &#8211; och HST-bilden &auml;r fr&aring;n 2010.&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDet vi ser &auml;r en av dessa&nbsp;universums fantastiska kemiska ugnar, d&auml;r tunga grund&auml;mnen skapas. Guldet i v&aring;ra ringar h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n sm&auml;llar som dessa.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81601\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings1-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings1-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/gold-jewellery-rings-women-wallpaper-gold-engagement-rings1.jpg 1000w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<b>Veckans sk&ouml;rd av v&aring;ra egna astrofotografer<\/b><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tM16 med &quot;Skapelsens pelare&quot;&nbsp;&aacute; la <strong>H&aring;kan Barreg&aring;rd<\/strong> f&aring;r detta utseende:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81582\" height=\"192\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n1-300x192.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n1-300x192.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n1-200x128.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69624872_2369920166598048_4429827070071144448_n1.jpg 960w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: H&aring;kan Barreg&aring;rd <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/search\/top\/?q=H%C3%A5kan%20Barreg%C3%A5rd&amp;epa=SEARCH_BOX\">p&aring; facebook<\/a><\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tFakta om bildtagningen p&aring; <a href=\"http:\/\/astronet.se\/view_image.php?id=5851&amp;gallery=5\">astronet.se.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tOch fr&aring;n Mount Hindby inrapporteras denna bilddoku av <strong>Hans Hilderfors ,<\/strong>4 timmars exponering, IC 1396 Elefantsnabeln i Cepheus.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Elephant-trunk.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Elephant trunk\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81589\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Elephant-trunk-259x300.jpg\" width=\"259\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Elephant-trunk-259x300.jpg 259w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Elephant-trunk-885x1024.jpg 885w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Elephant-trunk-173x200.jpg 173w\" sizes=\"(max-width: 259px) 100vw, 259px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tExponering 8 x 600s f&ouml;r vardera H&alpha;, SII och OII-filter. F&auml;rgerna inlagda som SHO, s&aring; kallad Hubble palett. <commented><\/commented>\n<\/p>\n<p>\n\tKamera: FLI MLx695 <commented><\/commented>\n<\/p>\n<p>\n\tOptik: refraktor 130 mm \/f4,5.\n<\/p>\n<p>\n\t&Auml;ven &quot;Hans H&quot; finns numera p&aring; astronet.se-sajten.\n<\/p>\n<p>\n\t<u><strong>Notabelt<\/strong><\/u>:\n<\/p>\n<p>\n\tB&auml;gge bilddokumentationerna handlar om intensiva stj&auml;rnbildningsomr&aring;den i Vintergatan.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tredje g&aring;ngen gillt f&ouml;r Parker <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNASA:s&nbsp; solkorona-sond,&nbsp;Parker Solar Probe, <a href=\"https:\/\/blogs.nasa.gov\/parkersolarprobe\/2019\/08\/16\/parker-solar-probe-gets-extra-observation-time\/\">har f&aring;tt &quot;f&ouml;rl&auml;ngt f&ouml;rordnande&quot; <\/a>och f&ouml;rbereds nu f&ouml;r sin tredje&nbsp;djupdykning mot solen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/wispr-big-282x3001.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"wispr-big-282x300[1]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-81577\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/wispr-big-282x3001.jpg\" width=\"282\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/wispr-big-282x3001.jpg 282w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/wispr-big-282x3001-188x200.jpg 188w\" sizes=\"(max-width: 282px) 100vw, 282px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\u200b<em>En koronastr&ouml;m observerad vid solens &ouml;stra rand&nbsp;8 november 2018 &#8211; den ljusa pricken &auml;r Merkurius, de m&ouml;rka prickarna uppges vara ett resultat av &quot;background correction&quot;. Bildk&auml;lla: NASA\/Naval Research Laboratory\/Parker Solar Probe<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Den perfekta julklappen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>\u200b<\/strong>Om drygt tre m&aring;nader &auml;r det dags att skriva ner den d&auml;r julklappslistan. H&auml;r &auml;r ett f&ouml;rslag som kommer fr&aring;n&nbsp;tv&aring; v&auml;nner i astrocommunitynb, <strong>&nbsp;Magnus Kvant <\/strong>och<strong> Christian Vestergaard<\/strong> p&aring; facebook:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81604\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n1-241x300.jpg\" width=\"241\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n1-241x300.jpg 241w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n1-161x200.jpg 161w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/69497331_10214140207448783_5338167891025985536_n1.jpg 773w\" sizes=\"(max-width: 241px) 100vw, 241px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Supernovaresterna i andra galaxer En sak &auml;r att jaga miljontals &aring;r gamla supernova-rester (SNR) i Vintergatan, en annan att leta efter dessa oftast till den skenbara diametern (fr&aring;n oss sett) sm&aring; sf&auml;riska fenomen, &quot;bubblor&quot;, &nbsp;i galaxer som M31 och M33 eller&nbsp;Stora och Lilla&nbsp;Magellanska molnen. Vilket inte hindrar att detta &auml;r precis vad astronomerna b&ouml;rjade arbeta&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/09\/03\/nr-62-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 62 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81575"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81575"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81575\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81616,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81575\/revisions\/81616"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}