{"id":81723,"date":"2019-09-20T10:09:09","date_gmt":"2019-09-20T09:09:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81723"},"modified":"2019-09-21T21:01:20","modified_gmt":"2019-09-21T20:01:20","slug":"nr-67-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/09\/20\/nr-67-2019\/","title":{"rendered":"Nr 67 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tVåran Anders blir doktor på supernovor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå måndag 23.9 smäller det i Stockholm: Då blir Anders Nyholm<\/strong> fil dr i sitt favoritämne supernovor.\n<\/p>\n

\n\tDet finns gott om supernovor som observerats med olika sökprogram. I dag, lär Anders oss, upptäcks det en ny supernova var och varannan timma; hittills har minst 64 000 av dem bekräftats i "vårt" observerbara universum.\n<\/p>\n

\n\tSå här ser avhandlingens titelomslag  ut:\n<\/p>\n

\n\t\"PREVIEW01[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tOch här finns Anders avhandling (144 sidor) i sin helhet att ladda ner, Supernova surroundings on circumstellar and galactic scales.<\/span><\/span><\/a> <\/em>\n<\/p>\n

\n\tAv titeln framgår att Anders fokuserar på supernovornas omedelbara omgivningar, vilka han studerat med hjälp av  Palomar Transient Factory<\/u> och dess uppföljare intermediate PTF (iPTF), <\/u>ett material uppfångat åren 2009-2017 med det klassiska men uppgraderade P48 1.2 m Samuel Oschin-teleskopet. Även Palomars 1.52 m-teleskop har kopplats in i de uppföljande studierna där ljuskurvorna avslöjar hur omgivningarna ter sig, vi rör oss här med CSM som i CircumStellar Medium, ett spännande forskningsobjekt.\n<\/p>\n

\n\tEn av Anders favoriter här är iPTF13z med dess avtagande ljuskurva som plötsligt, fem gånger, lyste upp igen och därmed indikerade dramatiska möten mellan det utkastade materialet från stjärnsmällen och gasen och stoftet i den omgivande mediumet (som härrör från tidigare mindre hastiga massutsläpp från stjärnan).\n<\/p>\n

\n\t\"1[1]\"\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>\u200bAnders på AlbaNova 2017, foto Alexis Brandeker<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAnders är en god populärvetare som alla vet och han har i sin avhandling även med ett populärvetenskaplig avsnitt – på svenska! Därmed uppfyller han elegant universitetens tredje uppgift, att förmedla kunskap till gemene kvinna och man.\n<\/p>\n

\n\tVi håller oss till  iPTF13z. Anders skriver:\n<\/p>\n

\n\t"Till en början var iPTF13z ganska trist <\/strong>och avtog mjukt i ljusstyrka, men vid midsommartid 2013 började den plötsligt ljusna! Under 2 veckor ökade ljusstyrkan hela 1,5 gånger för att sedan avta lika fort.\n<\/p>\n

\n\tDetta var ovanligt <\/strong>och ledde till att 1,5 m-teleskopet också kopplades in.\n<\/p>\n

\n\tUnder 3 år gick det<\/strong> att följa iPTF13z, som under denna tid hann med minst 5 episoder då den ljusnade på nytt för att åter fortsätta att falna.I artike lIII tolkar vi detta ovanliga beteende som att supernovans utslängda material stöter i lokala förtätningar i de omgivande gassjoken.\n<\/p>\n

\n\tVarifrån kom förtätningarna?<\/strong> Arkivbilder från juli 2012 visade att stjärnan varit orolig före smällen och haft ett svagare utbrott redan då, och kastat ut material. Troligen skedde \ufb02er sådana utbrott under stjärnans sista sekler.\n<\/p>\n

\n\tI litteraturen har man <\/strong>under det senaste decenniet beskrivit andra, liknande supernovor vars stjärnor ryckt och hackat innan den slutliga smällen. Teoretikerna antar utmaningen att förklara dessa eruptioner och det har spekulerats i att visa supernovor som iPTF13z inte ens är äkta supernovor, utan bara extremt kraftiga stjärnutbrott.\n<\/p>\n

\n\tFör att bättre karakterisera<\/strong> den supernovatyp som iPTF13z tillhör ledde författaren i artikel IV en studie där vi gjorde statistik på 42 supernovor av denna typ, vilket var möjligt tack vare det rika materialet från iPTF. De uppmätta egenskaperna hos dess 42 supernovor gör det lättare att avgöra hur udda eller vanliga andra supernovor av samma typ är."\n<\/p>\n

\n\t*   *   *\n<\/p>\n

\n\tAvhandlingen, Anders är Anders, tar sin avstamp i Tycho Brahes<\/strong> nova stella 1572, och även Knut Lundmark <\/strong>får ett hedersomnämnande som den förste som  i skrift satte på pränt "super-Novae".<\/span>\n<\/p>\n

\n\tVåran Anders, förresten. När Anders föräldrar och hans syster besökte Tycho Brahe-museet för en tid sedan såg de att tjejen i kassan satt och bläddrade i Anders avhandling.\n<\/p>\n

\n\t– Det är våran Anders, pekade och sa de stolta föräldrarna.\n<\/p>\n

\n\t– Han är våran Anders också, sa tjejen i kassan.\n<\/p>\n

\n\tAnders var under flera år guide ute på Ven.\n<\/p>\n

\n\tAnders är våran Anders också, han var i många år vice ordf i ASTB och var även med om att sätta vår "historiska klubb" på kartan.\n<\/p>\n

\n\tPå förhand GRATTIS till Anders från två gamla MARS-ordföranden, W-bloggens chefredakör t v, Carsten Nilsson<\/strong> t h:\n<\/p>\n

\n\t\"-4704537546692147265<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Privat<\/em>\n<\/p>\n

\n\tCrescentnebulosan inget dåligt surrogat<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI väntan på att den interstellära kometen Borisov ska bli synlig från Mount Hindbys horisont, har Hans Hilderfors<\/strong> sysselsatt sig med  att dokumentera detta objekt, NGC 6888 aka Crescentnebulosan:\n<\/p>\n

\n\t\"NGC<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Foto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n

\n\t– Det är en emissionsnebulosa som formas av interstellära chockvågen från den centrala Wolf-Rayet stjärnan. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Bilden ser lite ”dammig” ut på grund av all omgivande nebulositet. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Som vanligt på våra breddgrader problem med bildtagningen, hälften av exponeringarna blev obrukbara på grund av passerande moln.\n<\/p>\n

\n\tFakta om bilden: <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tDatum: 2019-09-18. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tExponering:  8 x 10 min för vardera Hα och OIII-filter mappade som HOO (RGB). <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                      Optik:  Refraktor  130\/f4,5. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                      Kamera: CCD med filter  (FLI ML x695). <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                      Bildfält: 0,83° x 0,65°. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tEtt bananskal betyder så mycket<\/strong><\/commented>
\n<\/h2>\n

\n\tPå Christian Vestergaards<\/strong> fb-sajt<\/a> hittade vi härom dan denna pedagogiska cartoon av artisten "louiz ralph"- jag hittar inget om denne på nätet. Någon?\n<\/p>\n

\n\t\"70495811_10214215341887097_5820694822347866112_n[1]\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Våran Anders blir doktor på supernovor På måndag 23.9 smäller det i Stockholm: Då blir Anders Nyholm fil dr i sitt favoritämne supernovor. Det finns gott om supernovor som observerats med olika sökprogram. I dag, lär Anders oss, upptäcks det en ny supernova var och varannan timma; hittills har minst 64 000 av dem bekräftats… L\u00e4s mer »Nr 67 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81723"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81723"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81723\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81764,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81723\/revisions\/81764"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}