{"id":81845,"date":"2019-10-04T15:46:59","date_gmt":"2019-10-04T14:46:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81845"},"modified":"2019-10-05T14:41:23","modified_gmt":"2019-10-05T13:41:23","slug":"nr-71-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/10\/04\/nr-71-2019\/","title":{"rendered":"Nr 71 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tALMA (1):<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tHär bildas dubbelstjärnor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVi känner alla till dem men vi vet inte mycket om hur de bildas: Dubbelstjärnorna, de fysiskt sammanhållna  paren.\n<\/p>\n

\n\tNu kommer ett mess från ESO som påtalar att astronomer har använt radioteleskopet ALMA för att ta en extremt högupplöst bild på två gas- och stoftskivor där unga stjärnor växer till. Dessa cirkumstellära skivor matas med material från en större skiva via filament i ett komplext kringelliknande mönster. Observationerna av detta märkliga fenomen kastar nytt ljus över de tidigaste stadierna i stjärnornas liv och hjälper astronomerna att förstå hur dubbelstjärnor bildas.\n<\/p>\n

\n\t\"eso1916a[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), Alves et al.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDe nyfödda stjärnorna på bilden utgör de yngsta medlemmarna i en liten stjärnhop i den mörka nebulosan Barnard 59, som i sin tur utgör en del av den stora Pipnebulosan.\n<\/p>\n

\n\tOm vi påpekar att bakom den enligt vår mening spektakulära bilden ligger det fantastiska ALMA-maskineriet, så förvånas väl ingen.\n<\/p>\n

\n\tHela ESO-messet återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tForskningsresultaten publicerades 3 oktober i tidskriften Science.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tALMA (2):<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\t 
\n<\/h2>\n

\n\tJupiter in på bara mässingen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200bALMA, som ju står för Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array,  riktas då och då även mot planetsystemets medlemmar. Som här när gasjätten Jupiter avslöjar vad han har under det yttersta atmosfärlagret:\n<\/p>\n

\n\t\"jupiter_ALMA_redfig2[1]\"\n<\/p>\n

\n\tBildkälla:  ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), I de Pater et al.; NRAO\/AUI NSF, S. Dagnello<\/em>\n<\/p>\n

\n\tVi befinner oss femtio km under planetens synliga frysta, ammoniakdominerade översta lager, kanske trettio km ovanför det flytande vattenlager som här tros finnas. Området bestämmer vad som händer i Jupiters yttre lager, stormar, våldsamma åskväder etc.\n<\/p>\n

\n\tNotabelt är att i ALMA-messet <\/a>berättas att det var amatörastronomer som såg en eruption 2017 i Jupiters atmosfär. Larmet gick, varpå både radioteleskopet ALMA och Hubble ST riktades mot gasdominanten. Resultatet här på en utplattad Jupiterbild:\n<\/p>\n

\n\t\"jupiterFig4_ALMA-HST-1024x983[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Bildkälla: ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), I de Pater et al.; NRAO\/AUI NSF, S. Dagnello; NASA\/Hubble<\/em>\n<\/p>\n

\n\tTittips: Glöm inte BLÅSA UPP bilderna på din skärm!\n<\/p>\n

\n\t"And the winner is…"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå tisdag f m får vi veta vem som tagit hem årets nobelpris i fysik. Blir det någon med astronomisk\/astrofysisk koppling, Shep Doeleman, <\/strong>initiativtagaren till det otroliga projektet att avbilda det svarta hålet i M87, blir det Wendy Freedman,<\/strong> som ägnat större delen av sitt forskarliv åt att bestämma  Hubble-konstanten… eller blir det något helt annat, danskan Lene Hau<\/strong> för hennes och hennes teams prestation att bromsa upp ljushastigheten i diverse lösningar och kristaller?\n<\/p>\n

\n\tMed start kl 11.45 tisdag 8.10 direktsänder Kungliga Vetenskapsakademien tillkännagivandet på sin  hemsida.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMira på gång upp<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHelt planenligt är alla variablers variabel, Mira, omikron i Cetus, på väg att nå sitt maximum om en tid – just nu ligger stjärnan runt 3:e magnituden, för en månad sedan gick den knappt att skönja för blotta ögat.\n<\/p>\n

\n\tFullmånen ställer till det<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär fullmånen för en tid sedan trängde sig emellan kåkarna i Pisa, fick tornet sig en törn och började vika ner sig.\n<\/p>\n

\n\tBildbevis från Nils Gallilé:<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"762v55hrt9m31\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ALMA (1): Här bildas dubbelstjärnor Vi känner alla till dem men vi vet inte mycket om hur de bildas: Dubbelstjärnorna, de fysiskt sammanhållna  paren. Nu kommer ett mess från ESO som påtalar att astronomer har använt radioteleskopet ALMA för att ta en extremt högupplöst bild på två gas- och stoftskivor där unga stjärnor växer till.… L\u00e4s mer »Nr 71 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81845"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81845"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81845\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81873,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81845\/revisions\/81873"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81845"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81845"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81845"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}