{"id":8188,"date":"2010-10-31T22:46:36","date_gmt":"2010-10-31T21:46:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8188"},"modified":"2010-11-01T09:23:42","modified_gmt":"2010-11-01T08:23:42","slug":"nr-193-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/31\/nr-193-2010\/","title":{"rendered":"Nr 193 2010"},"content":{"rendered":"<h2>Sk\u00e5ne sett snett fr\u00e5n\u00a0 ovan<\/h2>\n<p>Titta p\u00e5 den ljusa romben. Jag har kanske\u00a0 sett denna bild tidigare, \u00e4r os\u00e4ker, sprang p\u00e5 den p\u00e5 n\u00e4tet, den \u00e4r kanske &#8220;gammal&#8221; f\u00f6r W-bloggens l\u00e4sare, men d\u00e5 repeterar vi:<\/p>\n<figure id=\"attachment_8190\" aria-describedby=\"caption-attachment-8190\" style=\"width: 566px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/pic043811.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-8190\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/pic043811.jpg\" alt=\"\" width=\"566\" height=\"374\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/pic043811.jpg 3032w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/pic043811-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/pic043811-1024x678.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 566px) 100vw, 566px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8190\" class=\"wp-caption-text\">Foto: ESA\/Christer Fuglesang<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Allts\u00e5, jag har\u00a0 ju alltid sett ISS, den internationella rymdstationen, l\u00e5gt mot\u00a0 v\u00e4ster\/s\u00f6der\/\u00f6ster , och d\u00e5 \u00e4r jag inte f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att v\u00e5r svenske astronaut Christer Fuglesang fotade denna bild 2006 l\u00e5gt mot s\u00f6dra Sverige fr\u00e5n sin sida:<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">\u00d6verst ser vi norrsken, under kan vi ana Sk\u00e5nes glatt upplysta och civiliserade konturer med K\u00f6penhamn\/Malm\u00f6 som ljusskimret mot v\u00e4nster. Det \u00e4r l\u00e4tt att l\u00e4sa in f\u00f6r mycket i bilden, f\u00f6r perspektivet \u00e4r h\u00e4r lite f\u00f6rr\u00e4diskt. Men kliccka och dubbelklicka s\u00e5 ser du b\u00e4ttre.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Ljuspunkterna i nedre bilden m\u00e5ste ha med\u00a0 tyska(Berlin`)\u00a0 och polska st\u00e4der att g\u00f6ra.<\/p>\n<p>Det \u00e4r ett anamorft perspektiv vi har framf\u00f6r oss, men visst g\u00e5r geografin att l\u00f6sa med lite t\u00e5lamod.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.esa.int\/esaHS\/SEMVF1SVYVE_astronauts_1.html#subhead2\" target=\"_self\">Jag hittade bilden p\u00e5 denna ESA-sajt.<\/a><\/p>\n<h2>Jodrell Bank f\u00f6rnyar<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Jodrell_Bank_1118890c.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-8198\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Jodrell_Bank_1118890c-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"105\" height=\"105\" \/><\/a>Jag har skrivit om det tidigare, men det \u00e4r v\u00e4ldigt kul att ett klassiskt  radioastronomiskt h\u00f6gkvarter som Jodrell Bank putsar upp sin  g\u00e4stv\u00e4nliga fasad. Sommaren 2011 invigs helt nya publika environger, ett  Discovery Centre,\u00a0 och jag\u00a0 ska ta mig\u00a0 dit n\u00e5n g\u00e5ng f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra  hur det var n\u00e4r jag var d\u00e4r som ung grabb tillsammans med Carsten Nilsson och en galen amerikan runt 1960:<\/p>\n<p>D\u00e5 gick det att g\u00e5 fritt bland kossorna och j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ren som  75-metersteleskopet rullade p\u00e5 och f\u00e5 en lektion i hur radioastronomi  egentligen g\u00e5r till. Och hur man kan anv\u00e4nda \u00f6verskottsmaterial fr\u00e5n  gamla nerskrotade krigsfartyg.<\/p>\n<p>I forts\u00e4ttningen l\u00e4r vi f\u00e5 n\u00f6ja oss med att f\u00e5 se p\u00e5 hur  Lovell-teleskopet r\u00f6r sig i h\u00f6jd- och sidled fr\u00e5n ett v\u00e4l inglasat kaf\u00e9.  JAG OCH CARSTEN HAR VATT MED OM DEN IDYLLISKA TIDEN!!!<\/p>\n<h2>Hartley 2 p\u00e5 Arecibo-radar<\/h2>\n<p>Mycket p\u00e5passligt inf\u00f6r kommande ASTB-m\u00f6te 2 december har Arecibo Planetary Radar i\u00a0 Puerto Rico kommit med en \u00f6verraskande svit bilder av kometen Hartley 2.<\/p>\n<p>Arecibo-astronomerna st\u00e4llde in sin j\u00e4ttedisk mot kometen 24 oktober, och visst ser det mysko ut.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/101029124356-large.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-8196\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/101029124356-large.jpg\" alt=\"\" width=\"468\" height=\"350\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/101029124356-large.jpg 468w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/101029124356-large-300x224.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 468px) 100vw, 468px\" \/><\/a><\/p>\n<p>4 november passerar NASA:s EPOXI i rasande fart f\u00f6rbi kometen p\u00e5 70 mils avst\u00e5nd.<\/p>\n<p>Jag har sett m\u00e5nga popul\u00e4rastronomiska j\u00e4mf\u00f6relser i mina dar, men tugga p\u00e5 denna\u00a0 om den roterande gurkan:<\/p>\n<p>&#8211; Observing comet Hartley 2 from the Earth with radar was like imaging a 6-inch spinning cucumber from 836 miles away, som Jon Giorgini, en JPL-vetenskapare, sa h\u00e4rom dan.<\/p>\n<p>Inte ens v\u00e5r handbollsguru Bengan Johansson med &#8220;gurkburken&#8221; m\u00e4ktar med detta!<\/p>\n<p>Kometens k\u00e4rna \u00e4r utstr\u00e4ckt, ca 2,2 km l\u00e5ng och den har en rotationstid p\u00e5 18 timmar.<\/p>\n<p>Gl\u00f6m inte att NASA direkts\u00e4nder kometpassagen 4 november! \u00c5terkommer.<\/p>\n<h2>Inget att komma i h\u00e5g&#8230;.<\/h2>\n<figure id=\"attachment_8205\" aria-describedby=\"caption-attachment-8205\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Carrie-Fisher-3.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8205\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/Carrie-Fisher-3-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8205\" class=\"wp-caption-text\">Prinsessa som jobbar p\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Det har bara g\u00e5tt drygt 33 \u00e5r sen <em>Stj\u00e4rnornas krig<\/em> hade premi\u00e4r p\u00e5 bio.<\/p>\n<p>Alec Guinness \u00e4r d\u00f6d sen tio \u00e5r tillbaka, Harrison Ford n\u00e4rmar sig de sjuttio, Luke Skywalker\/Mark Hamill sliter med sitt (bl a dubbelhakorna) men prinsessan Leia, allts\u00e5 Carrie Fisher, har trots n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken fortsatt tj\u00e4na Hollywood och blivit en av filmstans viktigaste re-writers av d\u00e5liga manus.<\/p>\n<p>S\u00e5 kan det g\u00e5!<\/p>\n<p>Legendariske pappan och s\u00e5ngcharm\u00f6ren\u00a0 Eddie Fisher gick bort f\u00f6r en tid sen.<\/p>\n<p>Det \u00e4r bara George Lucas och Steven Spielberg som p\u00e5 allvar forts\u00e4tter leka i den cineastiska sandl\u00e5dan.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sk\u00e5ne sett snett fr\u00e5n\u00a0 ovan Titta p\u00e5 den ljusa romben. Jag har kanske\u00a0 sett denna bild tidigare, \u00e4r os\u00e4ker, sprang p\u00e5 den p\u00e5 n\u00e4tet, den \u00e4r kanske &#8220;gammal&#8221; f\u00f6r W-bloggens l\u00e4sare, men d\u00e5 repeterar vi: Allts\u00e5, jag har\u00a0 ju alltid sett ISS, den internationella rymdstationen, l\u00e5gt mot\u00a0 v\u00e4ster\/s\u00f6der\/\u00f6ster , och d\u00e5 \u00e4r jag inte f\u00f6rv\u00e5nad&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/31\/nr-193-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 193 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8188"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8188"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8188\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8213,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8188\/revisions\/8213"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8188"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8188"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8188"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}