{"id":81905,"date":"2019-10-13T18:01:24","date_gmt":"2019-10-13T17:01:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=81905"},"modified":"2019-10-15T19:57:02","modified_gmt":"2019-10-15T18:57:02","slug":"nr-73-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/10\/13\/nr-73-2019\/","title":{"rendered":"Nr 73 2019"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Svansf&ouml;ringen allt tydligare&nbsp;hos &quot;H&aring;kans komet&quot;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNya beteckningen p&aring; den nyligen uppt&auml;ckta interstell&auml;ra kometen &auml;r &nbsp;C\/2019 Q4 (Borisov), ber&auml;ttar <strong>H&aring;kan Barreg&aring;rd.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;r en vecka sen&nbsp;l&auml;t han med sin sofistikerade utrustning p&aring; obset i Beddinge&nbsp;ta &nbsp;40st 1 minuter l&aring;nga&nbsp;exponeringar, som visar hur den interstell&auml;ra kometen r&ouml;r sig mellan stj&auml;rnorna.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Och nu kan man faktisk skymta lite av en svans i de kometstackade bilderna.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2i-comb\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81941\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb-197x300.jpg\" width=\"197\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb-197x300.jpg 197w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb-673x1024.jpg 673w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb-131x200.jpg 131w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb.jpg 1015w\" sizes=\"(max-width: 197px) 100vw, 197px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2i-comb.jpg\">\u200b<\/a><em>Klicka upp bilden!!! Foto: H&aring;kan Barreg&aring;rd<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Tyv&auml;rr var det molnigt natten innan d&aring; den passerade ett 10-tal b&aring;gminuter vid sidan om den aktiva galaxen NGC2903. B&aring;de kometen och galaxen hade g&aring;tt att f&aring;nga i samma bild med min st&ouml;rre f&auml;rgsensor. Hade gett en lite extra touch &aring;t den exotiska bes&ouml;karen!\n<\/p>\n<p>\n\tTyv&auml;rr &auml;r astronet.se-sajten on&aring;bar f&ouml;r tillf&auml;llet.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Fint Zeiss-teleskop p&aring; Crafoords<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>Klas Hylt&eacute;n-Cavallius <\/strong>som noterar att just nu &auml;r auktionen p&aring; g&aring;ng: <a href=\"https:\/\/auctionet.com\/sv\/1188067-teleskop-med-stativ-och-stort-antal-tillbehor-i-etuie-carl-zeiss-jena-1920-tal-nr-8753-med-kompletterande-tillkopt-utrustning\">Ett verkligt fint, v&auml;lbevarat&nbsp;Zeiss-teleskop<\/a> med stativ och tillbeh&ouml;r &auml;r till salu till h&ouml;gstbjudande.\n<\/p>\n<p>\n\tSista dag f&ouml;r auktionen &auml;r 20 oktober.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"hd_item_1188067_2b02d9e9bb[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81956\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/hd_item_1188067_2b02d9e9bb1.jpg 1080w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tMed Klas delar jag nyfikenheten: Vem, kan ha &auml;gt denna raritet fr&aring;n 1920-talet?\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Lundmark framme i Nobelpris-diskussionen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till v&aring;rt lokalombud i Stockholm, <strong>Carsten Nilsson,<\/strong> som lyssnade p&aring; prof <strong>Lars Bergstr&ouml;ms <\/strong>radiokommentar stunden efter nobelpriset i fysik hade blivit k&auml;nt. Bergstr&ouml;m erinrade om den svenske kosmologen Lundmarks spekulationer om den m&ouml;rka materian s&aring; tidigt som 1930. En artikel p&aring; tyska sp&ouml;kar i sammanhanget.\n<\/p>\n<p>\n\tFakta i m&aring;let &auml;r faktiskt detta:\n<\/p>\n<p>\n\t1. 1928 publicerar han &quot;The masses and mass-ratios of anagalactic nebulae&quot; i <em>Arkiv f&ouml;r matematik, astronomi och fysik<\/em>, Band 21 A N:o 10, d&auml;r han p&aring; pp 6 skriver om gravitational mass och luminous mass och har, vad jag vet. med de allra f&ouml;rsta m&auml;tningarna av relationen <u>Dark + Bright matter \/ Bright matter.<\/u>\n<\/p>\n<p>\n\t2. 1929 utvecklar han resonemanget i en stor artikel i <em>Popul&auml;r Astronomisk Tidskrift<\/em>, H&auml;fte 1 och 2, &nbsp;&quot;Stj&auml;rnsystemens byggnad och &ouml;vriga egenskaper&quot;. Pp 38-40 diskuterar han &aring;ter igen skillnaden mellan galaxers &quot;graviterande massa&quot; och &quot;lumonisitetsmassan&quot;. Jag har en stark k&auml;nskla av att det &auml;r denna artikel han helt enkelt &ouml;versatte till tyska 1930.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>J&auml;mf&ouml;r storlekarna<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tHur stora &auml;r, sedda fr&aring;n v&aring;r hemmaplanet, m&aring;nen, Jupiter, Saturnus, ISS (Internationella rymdstationen)? <strong>Hans Hilderfors <\/strong>hittade denna intressanta j&auml;mf&ouml;relse p&aring; spaceweather-sajten:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/spaceweathergallery.com\/indiv_upload.php?upload_id=156830\">https:\/\/spaceweathergallery.com\/indiv_upload.php?upload_id=156830<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81939\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg1-300x200.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg1-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg1-200x133.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/Pete-Lardizabal-D3CC4FCE-F1D3-48C7-8CCE-41F70CE9BB27_1570833826_lg1.jpg 730w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tBl&aring;s upp <strong>Pete Lardizabals<\/strong>&nbsp;bild p&aring; din sk&auml;rm ordentligt!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Vintergatans krasch med en &#8211; Korv&#8230;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&ouml;r &aring;tta till tio miljarder &aring;r sedan brakade en dv&auml;rggalax in i Vintergatan, ett avg&ouml;rande &ouml;gonblick i v&aring;r egen hemmagalax historia. <a href=\"https:\/\/www.cam.ac.uk\/research\/news\/the-gaia-sausage-the-major-collision-that-changed-the-milky-way\">Senaste rapporten om sm&auml;llen<\/a> med denna &quot;Sausage Galaxy&quot;, Korvgalaxen, &aring;terber&auml;ttas i en rad rapporter som utg&aring;r fr&aring;n Gaias noggranna stj&auml;rnstudier.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-801.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-80[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-81953\" height=\"99\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-801-300x99.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-801-300x99.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-801-200x66.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/fZKyTCMmT4ZWGBNnbtR6dm-650-801.jpg 650w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Grand (HITS, Germany), A. Fattahi (Durham, U.K.) and the Auriga Collaboration )\u200b<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Svansf&ouml;ringen allt tydligare&nbsp;hos &quot;H&aring;kans komet&quot; Nya beteckningen p&aring; den nyligen uppt&auml;ckta interstell&auml;ra kometen &auml;r &nbsp;C\/2019 Q4 (Borisov), ber&auml;ttar H&aring;kan Barreg&aring;rd. F&ouml;r en vecka sen&nbsp;l&auml;t han med sin sofistikerade utrustning p&aring; obset i Beddinge&nbsp;ta &nbsp;40st 1 minuter l&aring;nga&nbsp;exponeringar, som visar hur den interstell&auml;ra kometen r&ouml;r sig mellan stj&auml;rnorna. &#8211; Och nu kan man faktisk skymta lite&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/10\/13\/nr-73-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 73 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81905"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81905"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81905\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81961,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81905\/revisions\/81961"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}