{"id":82019,"date":"2019-10-23T18:01:30","date_gmt":"2019-10-23T17:01:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82019"},"modified":"2019-10-23T18:04:21","modified_gmt":"2019-10-23T17:04:21","slug":"nr-76-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/10\/23\/nr-76-2019\/","title":{"rendered":"Nr 76 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tSpektakulärt nytt 23 okt från ESO:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tNeutronstjärnor som krockar ger oss fyrverkigodis<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör första gången har ett nybildat tungt grundämne upptäckts som har bildats i en kollision mellan två neutronstjärnor. Upptäckten gjordes med ESO:s X-shooterinstrument vid Very Large Telescope (VLT) och publiceras i dag i tidskriften Nature.<\/em> Denna detektion bekräftar att tunga grundämnen kan uppstå när neutronstjärnor smälter samman och ger ett viktigt bidrag till förståelsen av hur kemiska ämnen bildas.\n<\/p>\n

\n\t2017 riktades teleskopen på ESO:s observatorier mot källan till en gravitationsvåg<\/font><\/a> som skapats av två kolliderande neutronstjärnor. Källan, GW170817, studerades med bland annat VLT i olika våglängder<\/font><\/a>. Man misstänkte att tunga grundämnen som möjligen bildades vid sådana mycket kraftiga kollisioner kunde upptäckas i dessa så kallade kilonovor. Ett europeiskt forskarlag har nu lyckats identifiera strontium i resterna från denna kilonova med hjälp av data från X-shooterinstrumentet<\/font><\/a> på ESO:s VLT. Med X-shooter togs spektra från ultravioletta till nära infraröda våglängder<\/font><\/a>.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t\"X-shooter<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESO\/E. Pian et al.\/S. Smartt & ePESSTO<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\t"Tack vare en ny analys av observationerna har vi kunnat identifiera signaturen av strontium i den efterföljande eldkulan, och visat att kollisioner mellan neutronstjärnor skapar detta ämne" säger forskningsledaren Darach Watson<\/strong> från Köpenhamns universitet. På jorden hittas strontium naturligt i marken och förekommer rik<\/span>ligare i vissa mineraler. Dess salter används i fyrverkerier för att framkalla en starkt röd färg.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tAstronomer har känt till de fysiska processer som skapar grundämnena sedan 1950-talet. Sedan dess har de kunnat identifiera de platser där alla grundämnen har bildats, utom i ett fall. "Detta är slutpunkten i ett flera årtionden långt sökande efter grundämnenas ursprung" säger Watson. "Vi vet nu att de processer som skapade grundämnena till största delen skedde i vanliga stjärnor eller i de yttre delarna av gamla stjärnor. Men tills nu har vi inte kunnat identifiera källan till den process som kalla neutroninfångning som skapade de tyngre grundämnena i det periodiska systemet."<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t\"red_slide3[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tSnabb neutroninfångning är en process där atomkärnor fångar in neutroner från omgivningen så snabbt att mycket tunga grundämnen kan uppstå. Även om många grundämnen bildas i fusionsprocesser i stjärnornas inre kräver bildandet av de grundämnen som är tyngre än järn tillgång till ett massivt flöde av fria neutroner. Snabb neutroninfångning sker bara i extrema miljöer där atomerna bombarderas av stora mängder neutroner.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t"Nu kan vi för första gången koppla ett tungt grundämne skapat genom neutroninfångning till en neutronstjärnekollision och bekräfta dels att neutronstjärnor är byggda av neutroner, dels att snabb neutroninfångning sker i sådana kollisioner" säger Camilla Juul Hansen<\/strong> från Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg, en av huvudförfattarna till studien.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t\"Artist\u2019s\n<\/p>\n

\n\t
\n\tEtt europeiskt forskarlag har med hjälp av data från X-shooterinstrumentet vid ESO:s Very Large Telescope funnit spår av strontium i en neutronstjärnekollision. Denna konstnärliga bild visar hur två små men extremt täta neutronstjärnor vid slutet av sina liv smälter samman och exploderar som en kilonova. I förgrunden ser vi två kärnor av nybildat strontium som lämnar eldkulan´.<\/span><\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESO\/L. Calçada\/M. Kornmesser<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFörst nu börjar astronomerna förstå i mer detalj hur neutronstjärnekollisioner och kilonovor fungerar. Det är med hjälp av X-shooter och dess spektra av denna explosion som individuella grundämnen har kunnat identifieras.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t"Redan tidigt föreslog vi att det var strontium vi kunde se i explosionen. Men det var mycket svårt att visa att så faktiskt var fallet. Detta berodde på att vi har mycket dålig kunskap om den spektrala signaturen för de tunga grundämnena i det periodiska systemet" säger Jonathan Selsing<\/strong> vid Köpenhamns universitet, en av de ledande författarna till artikeln.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tGW170817 var den femte gravitationsvågsdetektionen som gjordes, tack vare NSF<\/font><\/a>:s Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory (LIGO)<\/font><\/a> i USA och Virgointerferometern<\/font><\/a> i Italien. Objektet var beläget i galaxen NGC 4993 och är den hittills enda graviationsvågskälla som har knutits till en optisk motsvarighet<\/font><\/a> med hjälp av teleskop på jorden.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tMed de kombinerade möjligheterna som LIGO, Virgo och VLT ger har vi nu den bästa förståelsen hittills av neutronstjärnor och hur de smälter samman i explosiva kollisioner.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t 
\n<\/h2>\n

\n\tJapansk astronomihistoria<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tTack till min danske vän Jan Buch<\/strong>, som är en stor samlare av japanska rariteter och som påpekar:\n<\/p>\n

\n\t– Som du ved er jeg Japan samler og har et enkelt bind af den nok mest kendte bog om japansk astronomi, Tenmon Zukai <\/em>fra 1689. Desuden har jeg en kobber trykplade af Shiba Kokan <\/strong>fra ca. 1790-1800. Den viser det klassiske japanske verdensbillede, hvilket er lidt sært, da han netop var kendt som forkæmper for moderne vestlig videnskab.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t\"114-003\"<\/em>\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n

\n\t\tJames Webb diskuteras  i Stockholm<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tDet börjar kännas i systemet att nått är på gång med James Webb-teleskopets uppsändning, och just därför är den kommande konferensen<\/font><\/a> i Stockholm på detta tema så spännande:\n\t<\/p>\n

\n\t\t "Science with the Hubble and James Webb Space Telescopes VI
\n\t\tEntering a Golden Age for UV – Optical – IR Space Astronomy".\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"2020-science-with-the-hubble-and-james-webb-space-telescopes-vi-banner-2400x1200[1]\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tStormötet på Hasselbacken äger rum i månadsskiftet mars-april 2020.\n\t<\/p>\n

\n\t\tNär man ser vad som är på gång så är det bara att gratta alla unga astronomer som är i vardande. De får nya superstora jordbundna teleskop att jobba med och så nu Webb-instrumentet. Tänkt uppsändning: 2021.\n\t<\/p>\n

\n\t\tCCD-tekniken på väg ut<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tNyligen kunde, berättar Hans Hilderfors<\/strong>, 50-årsdagen av uppfinningen av CCD firas. Willard S. Boyle  och<\/font><\/strong> George E<\/strong>. Smith<\/strong>  stod för jobbet på Bell Labs, och 40 år senare kunde de tacksamt ta emot nobelpriset ur Hans Majestäts händer..\n\t<\/p>\n

\n\t\tCCD-tekniken hade från början stark astronomisk anknytning. I dag är den var mans egendom i diverse saker (systemkameror m m). \n\t<\/p>\n

\n\t\tFramtiden? Den är förmodligen redan bakom oss. Giganten On-Semi upphör att tillverka CCD-produkter<\/font><\/a> och satsar i stället på något som kallas CMOS.\n\t<\/p>\n

\n\t\tZeiss-teleskopet såldes inte<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tTeleskopet med tillbehör som jag skrev om i W-bloggen häromsistens såldes aldrig. Klas Hyltén-Cavallius<\/strong> noterar att teleskopet från 1920-talet, enligt annons värderat till 40 000 kr,  bara nådde upp till 26 100 kr. Köpet gick tillbaka.\n\t<\/p>\n

\n\t\tFågelmysteriet i förra W-bloggen löst<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tBildgåtan i förra W-bloggen – scrolla ner! – är löst tack vare gamle stjärnkompisen Hans Bengtsson<\/strong>. Fågeln på all-sky-kameran är sannolikt en prärieuggla:  Info här:\n\t<\/p>\n

\n\t\thttps:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Pr%C3%A4rieuggla<\/font><\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"1024px-Athene_cunicularia_20110524_02[1]\"<\/font><\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\t\u200b<\/font><\/a>Bildkälla: Wikipedia<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\t– Detta enligt min kollega på jobbet (= SMHI), Jalle Hiltunen, <\/strong>han är också aktiv fågelskådare. Jag hade inte haft någon aning.\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Spektakulärt nytt 23 okt från ESO: Neutronstjärnor som krockar ger oss fyrverkigodis För första gången har ett nybildat tungt grundämne upptäckts som har bildats i en kollision mellan två neutronstjärnor. Upptäckten gjordes med ESO:s X-shooterinstrument vid Very Large Telescope (VLT) och publiceras i dag i tidskriften Nature. Denna detektion bekräftar att tunga grundämnen kan uppstå när neutronstjärnor… L\u00e4s mer »Nr 76 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82019"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82019"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82019\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82057,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82019\/revisions\/82057"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82019"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82019"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}