{"id":82082,"date":"2019-10-29T10:58:14","date_gmt":"2019-10-29T09:58:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82082"},"modified":"2019-10-30T18:06:30","modified_gmt":"2019-10-30T17:06:30","slug":"nr-77-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/10\/29\/nr-77-2019\/","title":{"rendered":"Nr 77 2019"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Minstingen i sitt slag<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p dir=\"ltr\" style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t<span style=\"font-size: 11pt; font-family: Arial; color: #000000; background-color: transparent; font-weight: 400; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;\">Nya observationer med ESO:s SPHERE-instrument p&aring; Very Large Telescope har avsl&ouml;jat att Hygieas yta saknar den stora och djupa nedslagskrater som forskarna f&ouml;rv&auml;ntade sig att se. Denna krater troddes vara lik den som finns p&aring; Vesta (nere till h&ouml;ger p&aring; bilden i centralpanelen).&nbsp;<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"line-height: 1.38; margin-top: 0pt; margin-bottom: 0pt;\">\n\t<span style=\"font-size: 11pt; font-family: Arial; color: #000000; background-color: transparent; font-weight: 400; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;\">Den nya studien visar ocks&aring; att Hygiea &auml;r sf&auml;risk och d&auml;rmed kan ta &ouml;ver tronen fr&aring;n Ceres som den minsta k&auml;nda dv&auml;rgplaneten i solsystemet. Forskarna anv&auml;nde &auml;ven SPHERE-observationerna f&ouml;r att best&auml;mma Hygieas diameter till strax &ouml;ver 430 kilometer, j&auml;mf&ouml;rt med 950 kilometer f&ouml;r Ceres.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/eso1918b\/\">Ber&auml;ttas p&aring; detta ESO-mess.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/eso1918b1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SPHERE images of Hygiea, Vesta and Ceres\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82089\" height=\"125\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/eso1918b1-300x125.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/eso1918b1-300x125.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/eso1918b1-1024x428.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/eso1918b1-200x83.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/eso1918b1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em><strong>Bildk&auml;lla: <\/strong>ESO\/P. Vernazza et al., L. Jorda et al.\/MISTRAL algorithm (ONERA\/CNRS)<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>R&ouml;sta p&aring; Martinson<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEftersom den astronopmiintresserade nobelpristagaren <strong>Harry Martinson<\/strong> aldrig fick n&aring;gon krater p&aring; f&ouml;rfattarplaneten Merkurius f&ouml;resl&aring;r jag i st&auml;llet att den d&auml;r stj&auml;rnan och exoplaneten i Stora Bj&ouml;rnen f&aring;r namnen <u>Isagel och Aniara<\/u>.\n<\/p>\n<p>\n\tJag s&auml;ger som <strong>Hans Bengtsson,<\/strong> &auml;ven om han har andra kandidater:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; R&ouml;sta f&ouml;r b&ouml;velen!\n<\/p>\n<p>\n\t<strong><a href=\"https:\/\/rymdaret.se\/exoplanet-rosta\/\">R&ouml;stlokalen &auml;r &ouml;ppen<\/a><\/strong> fram till kl 19.04 den 11 november.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/thCS2AEFSY.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"thCS2AEFSY\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82107\" height=\"298\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/thCS2AEFSY-300x298.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/thCS2AEFSY-300x298.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/thCS2AEFSY-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/thCS2AEFSY-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/thCS2AEFSY.jpg 474w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Exempel p&aring; tidiga solstormar<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAssyriska lertavlor med kilskrift&nbsp;ber&auml;ttar om norrsken runt 660-talet &#8211; f&ouml;re Kristus.\n<\/p>\n<p>\n\tDetta diskuteras&nbsp;av &nbsp;<a href=\"https:\/\/arxiv.org\/ftp\/arxiv\/papers\/1909\/1909.05498.pdf\">japanska forskare i en ny rapport.<\/a>&nbsp;Illustrationen nedan &auml;r d&auml;rifr&aring;n:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/011.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"01[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82116\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/011-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/011-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/011-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/011-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/011.jpg 820w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Halloween p&aring; er!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDetta &quot;skr&auml;mmande&quot; face from space&nbsp;kommer fr&aring;n Hubble-teleskopet, som <a href=\"https:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1919\/?lang\">firar den on&ouml;diga Halloween-festen <\/a>p&aring; detta vis:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/heic1919a2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Arp-Madore 2026-424\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82103\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/heic1919a2-277x300.jpg\" width=\"277\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/heic1919a2-277x300.jpg 277w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/heic1919a2-184x200.jpg 184w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/heic1919a2.jpg 700w\" sizes=\"(max-width: 277px) 100vw, 277px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA, ESA, J. Dalcanton, B.F. Williams, and M. Durbin (University of Washington)<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Minstingen i sitt slag &nbsp; Nya observationer med ESO:s SPHERE-instrument p&aring; Very Large Telescope har avsl&ouml;jat att Hygieas yta saknar den stora och djupa nedslagskrater som forskarna f&ouml;rv&auml;ntade sig att se. Denna krater troddes vara lik den som finns p&aring; Vesta (nere till h&ouml;ger p&aring; bilden i centralpanelen).&nbsp; &nbsp; Den nya studien visar ocks&aring; att&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/10\/29\/nr-77-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 77 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82082"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82082"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82082\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82117,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82082\/revisions\/82117"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82082"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82082"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82082"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}