{"id":82164,"date":"2019-11-09T14:02:57","date_gmt":"2019-11-09T13:02:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82164"},"modified":"2019-11-11T10:12:25","modified_gmt":"2019-11-11T09:12:25","slug":"nr-80-2019-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/11\/09\/nr-80-2019-2\/","title":{"rendered":"Nr 80 2019"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>En historisk bild<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag har inte t&auml;nkt p&aring; det men <strong>Christian Vestergaard <\/strong>p&aring;pekar att det numera ligger en hel del kul bilder p&aring; lundaastronomerna p&aring; <a href=\"http:\/\/www.astro.lu.se\/LocalInfo\/historic1.html\">den egna &nbsp;Lund Observatory-sajten.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tOch vad tror ni g&ouml;mmer sig d&auml;r om inte denna rara bild fr&aring;n min egen tidning<em> Kv&auml;llsposten <\/em>1955?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/bild6-3-small1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"bild6-3-small[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82181\" height=\"201\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/bild6-3-small1-300x201.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/bild6-3-small1-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/bild6-3-small1-200x134.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/bild6-3-small1.jpg 668w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/bild6-3-small1.jpg\">\u200b<\/a><em>Bildk&auml;lla: Kv&auml;llsposten<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tBilden publicerades 6 mars 1955 under rubriken &quot;J&auml;ttearbete med stj&auml;rnpanorama slutf&ouml;rt vid lundaobservatoriet&quot;. T v ser vi <strong>Tatjana&nbsp;<\/strong>och<strong> Martin Kesk&uuml;la<\/strong>, som m&aring;lade panoramat (egentligden tv&aring; ggr!!!), t h v&aring;r professor och ASTB-grundare &nbsp;<strong>Knut Lundmark <\/strong>som best&auml;llde verket.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tVintergatspanoramat blev snabbt en &quot;hit&quot;, det &aring;tergavs i flera b&ouml;cker och t o m Hollywood-firman&nbsp;<u>Frank Capra Productions<\/u> k&ouml;pte en kopia till en popul&auml;rvetenskaplig film.&nbsp;Oscarsvinnaren, filmregiss&ouml;ren m m Capra gjorde m&aring;nga popul&auml;rvetenskapliga tv-produktioner p&aring; 50-talet typ &quot;Our Mr. Sun&quot; och f&ouml;retaget finns &auml;n idag.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tInkomsterna fr&aring;n Frank Capra-filmen skulle, tyckte Lundmark, &nbsp;anv&auml;ndas f&ouml;r att g&ouml;ra ytterligare PR f&ouml;r det fantastiska konstverket!?! S&aring; b&ouml;r ocks&aring; ha skett.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tPS.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tNotera att lundaastronomernas vintergatsforskning <a href=\"http:\/\/100.astronomiska.se\/85-vintergatan-fran-lundahorisont\/\">diskuteras h&auml;r p&aring; Svenska Astronomiska S&auml;llskapets 100-&aring;rsblogg.<\/a>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Gravitationslins ger oss 12 upplagor av samma galax<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tEn av de mest m&auml;rkliga uppt&auml;ckterna tack vare HST, m&aring;ste vara denna: Hubble-teleskopets studie av en galax som duplicerats i &aring;tminstone 12 upplagor (&ouml;ver fyra &quot;b&aring;gar&quot;) tack vare stark gravitationslinsning i det extremt tidiga, s&aring; kallade rejoniseringsstadiet av v&aring;rt universum.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920a11.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"The Sunburst Arc\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82176\" height=\"267\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920a11-300x267.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920a11-300x267.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920a11-200x178.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920a11.jpg 700w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/Hubble, NASA, Rivera-Thorsen et al.<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tGalaxen som det handlar om kallas <u>Sunburst Arc,<\/u> ligger p&aring; 11 miljarder ljus&aring;rs avst&aring;nd och linsas tack vare en j&auml;ttehop av galaxer 4,6 miljarder ljus&aring;r bort.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tUppe t h ser vi tre av b&aring;garna, en fj&auml;rde &quot;motb&aring;ge&quot; (counter arc) syns nere t v &#8211; den senare skyms delvis p&aring; grund av en f&ouml;rgrundsstj&auml;rna i Vintergatan.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920c1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Sunburst Arc 2\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82170\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920c1-223x300.jpg\" width=\"223\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920c1-223x300.jpg 223w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920c1-149x200.jpg 149w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/heic1920c1.jpg 700w\" sizes=\"(max-width: 223px) 100vw, 223px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tThe rest, my dear Watson, is elementary&#8230; <a href=\"https:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1920\/?lang\">l&auml;s hela HST-relisen h&auml;r<\/a>, ur vilken framg&aring;r att rapportens f&ouml;rstanamn &auml;r<strong> Emil Rivera-Thorsen<\/strong>, verksam vid astronomiska institutionen i Stockholm.\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;r den som &auml;r hemma i <strong>Albert Einsteins<\/strong> allm&auml;nna relativitetsteori (vilket jag inte &auml;r), &auml;r denna linseffekt en barnlek. Einstein sj&auml;lv skrev egentligen f&ouml;rst 1936 om saken i den lilla korta artikeln &quot;Lens-Like Action of a Star&nbsp; by the Deviation of Light in the Gravitational Field&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tN&auml;r Einstein p&aring;pekade att &quot;Of course, there is no hope of observing this phenomenon directly&quot; (<a href=\"https:\/\/pdfs.semanticscholar.org\/615e\/5e09edc30533e7395497a17ae48b1d87c2bf.pdf\">finns h&auml;r<\/a>) hade han, som vi som sitter med facit i hand vet, faktiskt f&ouml;r en g&aring;ngs skull helt &#8211; fel.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>En Kepler-pizza<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet &auml;r faktiskt 400 &aring;r sedan i &aring;r som <strong>Johannes Kepler<\/strong> publicerade sin tredje och sista planetlag (den med kvadraten och kuben). S&aring; p&aring;passligt att v&aring;r kompis p&aring; Onsala prof&nbsp;<strong>Cathy Horellou <\/strong>h&auml;rom dan <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/cathy.horellou?epa=SEARCH_BOX\">p&aring; sin facebook-sajt <\/a>publicerade denna pizza, som tar fasta p&aring; den andra av Keplers empiriskt funna lagar:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/73322771_1246945165493858_8200231344282796032_n1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"73322771_1246945165493858_8200231344282796032_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82188\" height=\"170\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/73322771_1246945165493858_8200231344282796032_n1-300x170.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/73322771_1246945165493858_8200231344282796032_n1-300x170.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/73322771_1246945165493858_8200231344282796032_n1-200x113.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/73322771_1246945165493858_8200231344282796032_n1.jpg 393w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En historisk bild Jag har inte t&auml;nkt p&aring; det men Christian Vestergaard p&aring;pekar att det numera ligger en hel del kul bilder p&aring; lundaastronomerna p&aring; den egna &nbsp;Lund Observatory-sajten. Och vad tror ni g&ouml;mmer sig d&auml;r om inte denna rara bild fr&aring;n min egen tidning Kv&auml;llsposten 1955? \u200bBildk&auml;lla: Kv&auml;llsposten Bilden publicerades 6 mars 1955 under&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/11\/09\/nr-80-2019-2\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 80 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82164"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82164"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82164\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82212,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82164\/revisions\/82212"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82164"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82164"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82164"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}