{"id":82429,"date":"2019-12-04T22:53:08","date_gmt":"2019-12-04T21:53:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82429"},"modified":"2019-12-04T22:53:08","modified_gmt":"2019-12-04T21:53:08","slug":"nr-88-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/12\/04\/nr-88-2019\/","title":{"rendered":"Nr 88 2019"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"h2\">\n\t<strong>Karin Lind ny Wallenberg Academy Fellow<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"h2\">\n\t<strong>Jesper Sollerman <\/strong>meddelar oss&nbsp;<a href=\"https:\/\/kaw.wallenberg.org\/karin-lind\">denna julklapp\/nyhet:<\/a>\n<\/p>\n<p class=\"lead--heading article__lead\">\n\t* I stj&auml;rnors atmosf&auml;r finns ett kemiskt fingeravtryck av det gasmoln som en g&aring;ng formade stj&auml;rnan. Wallenberg Academy Fellow <strong>Karin Lind<\/strong> ska med hj&auml;lp av avancerade datormodeller kartl&auml;gga den kemiska sammans&auml;ttningen av hundratusentals av Vintergatans &auml;ldsta stj&auml;rnor, och dra slutsatser om hur dessa utvecklades i galaxens barndom.&nbsp;&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t* Tack vare ny teleskopi&ndash; och spektroskopiteknik &auml;r det numera m&ouml;jligt att studera vintergatans &auml;ldsta stj&auml;rnor, som &auml;r m&aring;nga miljarder &aring;r gammal. De formades n&aring;gra hundra miljoner &aring;r efter Big Bang och &auml;r fattiga p&aring; metaller eftersom m&aring;nga grund&auml;mnen &auml;nnu inte hade bildats n&auml;r de f&ouml;ddes.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/LindKarin_fotoMarkusMarcetic21.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"LindKarin_fotoMarkusMarcetic2[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82438\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/LindKarin_fotoMarkusMarcetic21-214x300.jpg\" width=\"214\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/LindKarin_fotoMarkusMarcetic21-214x300.jpg 214w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/LindKarin_fotoMarkusMarcetic21-142x200.jpg 142w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/LindKarin_fotoMarkusMarcetic21.jpg 343w\" sizes=\"(max-width: 214px) 100vw, 214px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/LindKarin_fotoMarkusMarcetic21.jpg\">\u200b<\/a><em>&nbsp;Foto: Marcus Marcetic<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t* F&ouml;r att kunna analysera str&aring;lningen och spektrumen fr&aring;n dessa tidiga stj&auml;rnor har dr Karin Lind &nbsp;vid Max Planck Institutet i Tyskland, utvecklat en unik och avancerad datormodell. Nu ska hon anv&auml;nda denna modell f&ouml;r att g&ouml;ra en arkeologisk studie av galaxens tidiga historia. Hon kommer att analysera den kemiska sammans&auml;ttningen av atmosf&auml;ren hos miljontals stj&auml;rnor som har f&ouml;tts vid olika tidpunkter i olika delar av Vintergatan. Dessutom ska hon unders&ouml;ka hur gamla de &auml;r och hur de r&ouml;r sig kring Vintergatans mittpunkt.&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t* M&aring;let &auml;r att skapa en bild av hur Vintergatan utvecklades i sin barndom. Vilken massa hade de f&ouml;rsta stj&auml;rnorna och hur slutade deras liv? Hur byggdes Vintergatan upp med mindre galaxer som byggstenar? Och hur gick det till n&auml;r de kemiska grund&auml;mnena anrikades?&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t* Som Wallenberg Academy Fellow kommer Karin Lind att vara aktiv vid Stockholms universitet.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Nasa hittar Indiens &quot;m&aring;nskrot&quot;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tStoryn om hur Nasa:s &quot;m&aring;nvarvare&quot;, Lunar Reconnaissance Orbiter, identifierat nedslagsplatsen f&ouml;r den&nbsp;kraschade&nbsp;indiska m&aring;nlandaren Vikram, <a href=\"http:\/\/lroc.sese.asu.edu\/posts\/1131\">kan vi ta del av h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82433\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1-300x300.png\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1-1024x1024.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1-200x200.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/content_Vikram_Ejecta_1100px_scalebar1.png 1100w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Nasa\/LRO<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1919\/?lang\"><em>\u200b<\/em><\/a>Neptunusstor planet runt vit dv&auml;rg<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen har en j&auml;tteplanet hittats i en bana runt en vit dv&auml;rg, <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1919\/?lang\">rapporterar ESO.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tPlaneten f&ouml;r&aring;ngas i hettan, ett &ouml;de som i en os&auml;ker framtid kanske drabbar v&aring;r egen jord.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Stenkrossen och Mars<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;r astropedagog<strong> Peter Hemborg<\/strong>, som alltid har k&auml;nselspr&ouml;ten ute i trakterna d&auml;r humanism och astronomi m&ouml;ts, tipsar om denna satsning p&aring; Stenkrossen i Lund:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/IMG_20191204_143006399-2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_20191204_143006399 (2)\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-82443\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/IMG_20191204_143006399-2-225x300.jpg\" width=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/IMG_20191204_143006399-2-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/IMG_20191204_143006399-2-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/IMG_20191204_143006399-2-150x200.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/IMG_20191204_143006399-2.jpg 1944w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a>F&ouml;rest&auml;llningen p&aring; en timma tar utg&aring;ngspunkt i psykisk oh&auml;lsa, som drabbar fler och fler. Kansker &aring;terkommer Peter med en liten recension?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Karin Lind ny Wallenberg Academy Fellow Jesper Sollerman meddelar oss&nbsp;denna julklapp\/nyhet: * I stj&auml;rnors atmosf&auml;r finns ett kemiskt fingeravtryck av det gasmoln som en g&aring;ng formade stj&auml;rnan. Wallenberg Academy Fellow Karin Lind ska med hj&auml;lp av avancerade datormodeller kartl&auml;gga den kemiska sammans&auml;ttningen av hundratusentals av Vintergatans &auml;ldsta stj&auml;rnor, och dra slutsatser om hur dessa utvecklades&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/12\/04\/nr-88-2019\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 88 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82429"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82429"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82429\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82446,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82429\/revisions\/82446"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82429"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82429"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82429"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}