{"id":82491,"date":"2019-12-09T21:53:59","date_gmt":"2019-12-09T20:53:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82491"},"modified":"2019-12-10T19:47:01","modified_gmt":"2019-12-10T18:47:01","slug":"nr-90-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/12\/09\/nr-90-2019\/","title":{"rendered":"Nr 90 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tMysteriet V A Firsoff än en gång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack särskilt till Hans Bengtsson<\/strong>, som hjälpt oss hitta fram till ett par bilder på den märklige, mystiske och fotografskygge månforskaren, författaren,  svensköversättaren m m V A (Vladimir <\/strong>aka Valdemar Axel) Firsoff. <\/strong>\n<\/p>\n

\n\tSå här  presenterades han i en bok om bergsbestigning i Skottland:\n<\/p>\n

\n\t\"21552047581[1]\"\u200b<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEn del av förvirringen kring Firsoffs förhistoria tror Hans och jag beror på Patrick Mooore<\/strong>, som skrev en runa över honom 1981 för  Royal Astronomical Society<\/a>. När den gode Patrick påstod att Firsoff hade svenska rötter ("Swedish descent") var han  ute och reste. Rötterna fanns med all sannolikhet i Ukraina, vilket även framgår av en artikel om Firsoff i British Astronomical Associations tidskrift.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJag har en fantastisk släktforskare i min svägerska Martha Johansson (f Horn) <\/strong>och när jag bad henne jaga Firsoff i Sverige fann hon inget på honom men väl några, intressant nog,  "Firsoffs" födda i Finland efter sekelskiftet 1900.\n<\/p>\n

\n\tEtt exempel på en ganska tidstypisk Firsoff-ill av månkratern Aristarchus med omnejder:\n<\/p>\n

\n\t\"Firsoff-StrangeWorldOfTheMoon_0054[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBennu sprätter ut partiklar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAsteroiden Bennu har visat sig kunna sprätta ut partiklar, senast dokumenterat  av NASA:s rymdsond OSIRIS-REx. <\/a>\n<\/p>\n

\n\tVisst fototekniskt mixtrande ligger bakom bilden:\n<\/p>\n

\n\t\"PIA23554_modest[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n
\n\t\tBildkälla: NASA\/Goddard\/University of Arizona\/Lockheed Martin<\/em>\n\t<\/dt>\n<\/dl>\n

\n\tStarlink vs AAS<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAmerican Astronomical Society har fått nån sorts diplomatisk kontakt med Elon Musks <\/strong>stjärnsläckare, berättas här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRapporten illustreras av denna bild från årets första uppsändning – den totala ljusnedsmutsningen av galaxhopen NGC 5353\/4:\n<\/p>\n

\n\tDet påpekas diplomatiskt i bildtexten att dessa satelliter stör mest precis efter uppsändandet och att de när de nått sin högsta höjd stör mindre.\n<\/p>\n

\n\t\"Trails<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Victoria Girgis\/Lowell Observatory\u200b<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPå ett kommande AAS-möte<\/a> ska problemen ventileras.\n<\/p>\n

\n\tEta Carinaes aktivitet tilltar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200bBåde röntgen- och gammautbrott noteras inom Eta Carinae-systemet.<\/a>\u200b<\/a>\n<\/p>\n

\n\t"Nian" på tapeten – är den ett svart hål?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär European Planetary Science Congress höll hov i Genève i september<\/font><\/a>, var även Mike Brown<\/strong>, Pluto-dödaren men framför allt Planet 9:s förespråkare, på plats. Han berättade då enligt utsända att han numera räknat ut att nian sannolikt är mindre än man först antog (kanske sex ggr jorden) och att dess bana ligger närmare solen än tidigare antagits, 300-350 AU.\n<\/p>\n

\n\tEn av konsekvenserna: Att Planet 9 är mera lättupptäckt än vi tidigare trott.\n<\/p>\n

\n\tEnligt Brown är det inte osannolikt att planeten redan finns "fotad" på arkivbilder från de stora teleskopen i världen.\n<\/p>\n

\n\tW-bloggen rekommenderar läsning av artikeln "Solsystemets niende" <\/font><\/a>i danska veckotidningen Weekendavisen.<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"9TzpajGjc[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Planet 9?<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/em>PS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tOch så rekommenderar vi absolut denna rapport om 9:an som ett primordialt litet svart hål (massa 5-10 ggr jordens), kanske i en fotbolls eller ett bowlingklots storlek:\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/arxiv.org\/abs\/1909.11090\u200b<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mysteriet V A Firsoff än en gång Tack särskilt till Hans Bengtsson, som hjälpt oss hitta fram till ett par bilder på den märklige, mystiske och fotografskygge månforskaren, författaren,  svensköversättaren m m V A (Vladimir aka Valdemar Axel) Firsoff. Så här  presenterades han i en bok om bergsbestigning i Skottland: \u200b En del av förvirringen… L\u00e4s mer »Nr 90 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82491"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82491"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82524,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82491\/revisions\/82524"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}