{"id":82525,"date":"2019-12-13T12:35:14","date_gmt":"2019-12-13T11:35:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82525"},"modified":"2019-12-13T12:39:49","modified_gmt":"2019-12-13T11:39:49","slug":"nr-91-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2019\/12\/13\/nr-91-2019\/","title":{"rendered":"Nr 91 2019"},"content":{"rendered":"

\n\tAnnorlunda julklapp:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tMånkalender från Malmö<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till vår "inbäddade" ASTB:are på Malmö Stadsarkiv, Pettzy Ahlström<\/strong>, som tipsar om denna månkalender från Malmöföretaget Typotopia:<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"78939582_2389561197837316_7152892380763389952_o[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBorisov-kometen än en gång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed en hastighet på 175 000 km\/s är den interstellära kometen 2I\/Borisov en av de snabbaste som nånsin obaserverats. Hubble-teleskopet har då och då spanat in himlakroppen, som här syns passera nära spiralgalaxen med katalogbeteckningen 2MASX J10500165-015202. Eftersom HST följer kometen har galaxbilden blivit lite suddig.\n<\/p>\n

\n\tAvståndet jorden-kometen vid detta fototillfälle var ca 326 miljoner km.\n<\/p>\n

\n\t\"heic1922a[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Bildkälla: NASA\/ESA\/HST<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDe senaste studierna av kometen visar att dess kärna är 15 ggr mindre än tidigare antagits, radien är mindre  femhundra m.\n<\/p>\n

\n\tHST:s pressrelis återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t100-bloggen om "astronomiska nobelpris"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår tidigare Uppsala-professor Bengt Gustafsson<\/strong> har skrivit ett hyperintressant bidrag till SAS 100-årsblogg. Temat: Astronomiska nobelpris<\/a>. De är flera än vad vi kanske tror!\n<\/p>\n

\n\tGustafsson påpekar att flera astronomer\/astrofysiker tidigare nominerats till fysikpriset men att de inte nådde ända fram. Han räds inte heller att diskutera en del tveksamma beslut från Nobelkommitténs sida.\n<\/p>\n

\n\tNoteras bör att Gösta Mittag-Lefflers<\/strong> förslag att Henrietta S Leavitt <\/strong>(period-lumonositetslagen) skulle tilldelas nobelpriset i fysik för 1926 inte är med Gustafssons översikt. Mittag-Leffler visste inte om att Miss Leavitt hade gått ur tiden redan 1921. Så fungerade informationen innan Postnords tid.\n<\/p>\n

\n\tHut går hem – Musk ändrar sig<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHans Bengtsson<\/strong> har fått syn på en märklig  intervju där Starlink-projektets ansvariga<\/a> säger sig vara omedvetna om vilka problem astronomin utsatts för – riskerar utsättas för – tack vare SpaceX´ "Megaconstellation" av satelliter. Är de helt tondöva?\n<\/p>\n

\n\tFrån och med nu kommer satelliternas yttre att förses  med betydligt diskretare, ickereflekterande färger när  de sänds upp, vilket närmast sker i slutet av december.\n<\/p>\n

\n\tPsst! Risk för "teknisk uheld"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPeter Linde,<\/strong> vår ordförande, meddelar att det finns en viss men dock risk framöver för störningar för vår baby Cassiopeiabloggen, detta till följd av en helt nödvändig uppgradering av systemet med WordPress. Håll tummarna för en smidig övergång! \n<\/p>\n

\n\t\"halla-tummarna[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: https:\/\/oskrivnablad.wordpress.com\/\u200b<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Annorlunda julklapp: Månkalender från Malmö Tack till vår "inbäddade" ASTB:are på Malmö Stadsarkiv, Pettzy Ahlström, som tipsar om denna månkalender från Malmöföretaget Typotopia: Borisov-kometen än en gång Med en hastighet på 175 000 km\/s är den interstellära kometen 2I\/Borisov en av de snabbaste som nånsin obaserverats. Hubble-teleskopet har då och då spanat in himlakroppen, som… L\u00e4s mer »Nr 91 2019<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82525"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82525"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82525\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82557,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82525\/revisions\/82557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82525"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82525"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82525"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}