{"id":82695,"date":"2020-01-01T00:49:30","date_gmt":"2019-12-31T23:49:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82695"},"modified":"2020-01-01T21:29:28","modified_gmt":"2020-01-01T20:29:28","slug":"nr-1-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/01\/01\/nr-1-2020\/","title":{"rendered":"Nr 1 2020"},"content":{"rendered":"

\n\tVad händer med Betelgeuse?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI sin trevliga bok Knockad av stjärnhimlen<\/em> (2018) spekulerar stjärnkompisen Lennart Hultqvist<\/strong> över hur vi kommer att reagera när Betelgeuse supersprängs och så småningom försvinner.\n<\/p>\n

\n\tNu händer någonting i "verkligheten" med den röda jätten: Det har varit för dåligt väder i Malmö för att jag själv tidigare skulle  haft chans bekräfta att Betelgeuse börjat tappa i ljusstyrka. Men i kväll (nyårsafton), på vägen till Festen, kunde jag se att stjärnan var några tiondelar magnituder svagare än Bellatrix uppe t h i konstellationen.\n<\/p>\n

\n\t Allt pekar ju på detta – härom dan skrev en astronom på The Astronomers Telegram<\/a> att stjärnan, som tidigare  varit stjärnhimlens 6-7:e ljusaste, nu visuellt sjunkit till 21:a plats! Den påminner mer om just Bellatrix än Rigel, som nu definitivt är Orions ljusaste stjärna. Förr tyckte jag det var dött lopp mellan röda Betelgeuse och den gnistrande blåvita Rigel.\n<\/p>\n

\n\tBellatrix är en bra jämförelsestjärna.\n<\/p>\n

\n\tParallellt med ljusförändringen sker också förändringar i stjärnans yttemperatur och andra märkliga skiftningar noteras: "The light variations are complicated and arise from pulsations as well from the waxing and waning of large super-granules on the star's convective surface." Det är som en sorts jättelika sotflagor täcker Betelgeuse.\n<\/p>\n

\n\tPå facebook återgavs detta bildbevis härom dan:\n<\/p>\n

\n\t\"81583786_10214977304895696_7114807295137021952_o[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Rachel Weed via https:\/\/www.facebook.com\/groups\/967346390096320\/<\/em>\n<\/p>\n

\n\tOch ljuskurvan hos AAVSO visar på en magnituds nedgång<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tHär finns ytterligare en ljuskurveförändring över tid hos Astrobob-sajten::<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"Betelgeuse-light-curve-2008-2019-AAVSO_V2[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJag brukar skryta för folk att jag jagar potentiella supernovasmällar med fältkikare, och det är ju ett givet tillfälle att syna Betelgeuse just nu. Det är tänkbart att ett ljusminimum närmar sig och att ljuskurvan sen vänder upp igen. Det har hänt förr. Märkliga nedsläckningar inträffade redan på 20-talet.\n<\/p>\n

\n\tÖverhuvud taget pratar forskarna mycket om vad som händer innan en kärnkollaps-supernpova briserar och hur man kan detektera kommande smällar i god tid. Betelgeuse ligger nära nog för att dessa markörer ska kunna observeras.\n<\/p>\n

\n\tHST är också inkopplad genom Harvard-berömda Andrea K Dupre<\/strong> och andra. Därifrån inväntas med stor spänning resultaten.\n<\/p>\n

\n\tObs.<\/u> Svenska observationer följs t ex på Astronet.se-sajten.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tLjuseko från SN 1987A<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår supernovaforskare i Stockholm Jesper Sollerman<\/strong> rapporterar om ett ganska fantastiskt fynd: Att kolleger tillsammans med honom själv upptäckt att supernovan i Stora Magellanska molnet kallad SN 1987A genererat ett ljuseko, som fångats upp 33 år efter smällen. Det är som att supernovan, den närmaste till oss sen Kepler-smällen 1604, upptäckts en gång till.\n<\/p>\n

\n\tAT2019xis klassas objektet som, men nu visar det sig alltså att alla parametrar stämmer in på ett ljuseko från supersmällen 1987.  Det är inte första gången, vad jag förstår, som ljusekon uppfångats här, men processen bakom upptäckten är ganska intrikat, mycket spektrografi och ljuskurvor som överlappas och passar sensationellt väl ihop. Även SN-forskarna uppträder här som en sorts – forensiker!\n<\/p>\n

\n\tResonemanget kan följas här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"1577807813504blob\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Blås upp bilden genom att DUBBELKLICKA.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSjälva upptäckarbilden såg ut så här – lycka till i identifikationen:\n<\/p>\n

\n\t\"frameLMC517.02.I.382.54.673.62.8834.70609[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Bildkälla: http:\/\/ogle.astrouw.edu.pl\/ogle4\/transients\/imagesSELECTED\/frameLMC517.02.I.382.54.673.62.8834.70609.gif<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tFel Sophie Brahe<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet är bra att intresset för Tycho Brahes<\/strong> lillasyster Sophie<\/strong> Brahe<\/strong> verkar vara i tilltagande, det är mindre bra att hon så ofta blandas ihop med Sophie Akselsdotter Brahe<\/strong>. Senast skedde det i Historiskan <\/em>nr 4 2019 – jag har påpekat felet för chefredaktören Eva Bonde.  <\/strong>Rättelse kommer säkert.\n<\/p>\n

\n\t\"Historiskan-1904-webb[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet nya årets första elakhet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSf.författaren Ahrvid Engholm<\/strong> har skrivit en bitsk sf-novell. Jag undrar sååå vem han avser med unga Tootsie Greenberg…\n<\/p>\n

\n\tVill du tanka ner novellen så kontakta Ahrvid via ahrvid@hotmail.com.<\/font>\n<\/p>\n

\n\t\"take+me+to+your+leader[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: https:\/\/www.voltageleadershipconsulting.com\/blog\/2018\/2\/20\/take-me-to-your-leader\u200b<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad händer med Betelgeuse? I sin trevliga bok Knockad av stjärnhimlen (2018) spekulerar stjärnkompisen Lennart Hultqvist över hur vi kommer att reagera när Betelgeuse supersprängs och så småningom försvinner. Nu händer någonting i "verkligheten" med den röda jätten: Det har varit för dåligt väder i Malmö för att jag själv tidigare skulle  haft chans bekräfta att… L\u00e4s mer »Nr 1 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82695"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82695"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82695\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82741,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82695\/revisions\/82741"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82695"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82695"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82695"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}