{"id":82779,"date":"2020-01-06T18:40:31","date_gmt":"2020-01-06T17:40:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82779"},"modified":"2020-01-06T18:44:31","modified_gmt":"2020-01-06T17:44:31","slug":"nr-3-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/01\/06\/nr-3-2020\/","title":{"rendered":"Nr 3 2020"},"content":{"rendered":"

\n\tÅrets första Mt Hindby-news:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tDelfinnebulosan infångad<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHans Hilderfors<\/strong> rapporterar att han 4 januari fångade in <\/commented>Sh2-188 aka Delfinnebulosan.\n<\/p>\n

\n\t– Delfinnebulosan är en något ovanlig, mycket ljussvag planetarisk nebulosa (PN) i stjärnbilden Cassiopeia. Den betraktas som ett av de mer extrema exemplen på interaktionen mellan PN och det interstellära mediet (ISM). Den är som brukligt i grunden nästan cirkulär till formen men centralstjärnan rör sig snabbt i riktning mot ”Delfinen”.\n<\/p>\n

\n\t– Den expanderande gasen från centralstjärnan kolliderar med det interstellära mediet och gasen lyser starkare i centralstjärnans rörelseriktning på grund av ett ”chockvågsfenomen”. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\tFör den intresserade har Hans  bifogat en artikel från 2006 <\/a>som beskriver en ”triple-wind model” som förklaring till utseendet på Sh2-188.\n<\/p>\n

\n\tSom vanligt råder vi läsaren – klicka upp bilden på din skärm eller app.\n<\/p>\n

\n\t\"Sh2-188_final<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Foto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n

\n\t<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– När nebulosan först observerades på 1950-talet trodde man att det rörde sig om en emissionsnebulosa<\/u> och Stewart Sharpless<\/strong> infogade den därför i sin katalog över Hα-regioner. På 60\/70-talet ändrades tolkningen till att det var en supernovarest<\/u>. På 80-talet gjorde nya mätningar att uppkomsten bedömdes bero på massförlust från en stjärna till det ISM, således en planetarisk nebulosa<\/u>. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Åldern uppskattas till 7500 år och avståndet från oss till 710 ljusår. <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t– Bildbearbetningen var krävande på grund av att Sh2-188 är ljussvag. Ytljusstyrkan enligt Stellarium är, om det stämmer, ynka 29,7 mag\/arcsek^2  vilket jag antar är de bakre svagare partierna. Bildsignalen låg endast marginellt över brusnivån trots relativt lång exponeringstid.\n<\/p>\n

\n\tBildfakta:     Datum: 2020-01-04,   Plats: Trädgård i Malmö <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                   Optik:  Refraktor 130mm  f\/4,5 <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                   Kamera: Monokrom CCD med filterhjul <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                   Exponering:   Hα  26 x 600s,  OIII  12 x 600s,   RGB  32 x 30s vardera <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                    Summa exponering: 7h 24min <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t                   Bildfält:  56´ x 45´  med norr uppåt och öster till vänster <\/commented>\n<\/p>\n

\n\t Notera Hans exponeringstid: Drygt 7 timmar!?!<\/commented><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Årets första Mt Hindby-news: Delfinnebulosan infångad Hans Hilderfors rapporterar att han 4 januari fångade in Sh2-188 aka Delfinnebulosan. – Delfinnebulosan är en något ovanlig, mycket ljussvag planetarisk nebulosa (PN) i stjärnbilden Cassiopeia. Den betraktas som ett av de mer extrema exemplen på interaktionen mellan PN och det interstellära mediet (ISM). Den är som brukligt i grunden nästan… L\u00e4s mer »Nr 3 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82779"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82779"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82779\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82787,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82779\/revisions\/82787"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82779"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82779"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82779"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}