{"id":82872,"date":"2020-01-24T12:41:11","date_gmt":"2020-01-24T11:41:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82872"},"modified":"2020-01-27T11:56:45","modified_gmt":"2020-01-27T10:56:45","slug":"nr-7-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/01\/24\/nr-7-2020\/","title":{"rendered":"Nr 7 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tio timmar f\u00f6r att fota &#8220;H\u00f6rluren&#8221;<\/h2>\n\n\n\n<p>Med full datakraft, optik och teleskopteknik har <strong>Hans Hilderfors<\/strong> gett sig p\u00e5 Jones \u2013 Emberson 1&nbsp; aka&nbsp; PK 164+31.1&nbsp; aka&nbsp; H\u00f6rlursnebulosan, en &nbsp;ljussvag och sv\u00e5rf\u00e5ngad planetarisk nebulosa (PN). &nbsp;Den ligger i stj\u00e4rnbilden Lodjuret p\u00e5 1600 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd &nbsp;fr\u00e5n oss. <\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; Som de flesta PN \u00e4r det ett litet objekt med en vinkelstorlek p\u00e5 endast 6\u00b4. &nbsp;P\u00e5 grund av detta samt dess l\u00e5ga ytljusstyrka \u00e4r den sv\u00e5rf\u00e5ngad fotografiskt och p\u00e5 gr\u00e4nsen f\u00f6r vad min utrustning i Malm\u00f6 klarar av. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"784\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-1024x784.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-82875\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-1024x784.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-300x230.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-768x588.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-200x153.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-1536x1177.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/PK-16431.1-Final-1-1-2048x1569.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Foto: Hans Hilderfors<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\">&#8211; Den uppt\u00e4cktes 1939 p\u00e5 fotografiska pl\u00e5tar av <strong>Rebecca Jones <\/strong>och Richard <strong>Emberson<\/strong> vid Harvard College Observatory och namnet PK kommer fr\u00e5n de tjeckiska astronomerna <strong>Lubos Perek <\/strong>och <strong>Lubos Kohoutek <\/strong>som 1967 uppr\u00e4ttade en stor katalog \u00f6ver alla d\u00e5 k\u00e4nda PN i vintergatan.\u00a0<br>\u00a0 <br>&#8211; PN bildas som bekant vid slutet av livsl\u00e4ngden f\u00f6r en stj\u00e4rna med liten massa, mindre \u00e4n 8 solmassor, \u00a0d\u00e5 dess yttre lager slungas ut i det interstell\u00e4ra rummet och resterna blir en liten dv\u00e4rg centralt bel\u00e4gen i den bildade PN. \u00a0PK 164 har som de flesta PN en cirkul\u00e4r form och dess centralstj\u00e4rna \u00e4r en bl\u00e5vit dv\u00e4rg med magnitud 16.8 \u00a0som ligger centralt och syns tydligt i bilden.\u00a0<br>\u00a0&#8211; Exponeringstiden f\u00f6r bilden \u00e4r sammanlagt drygt 10 timmar f\u00f6rdelat p\u00e5 tv\u00e5 kv\u00e4llar, 19\/1 samt 22\/1 i \u00e5r.\u00a0 RGB 72 x 0,5min vardera, H\u03b1 36 x 10min, OIII 30 x 5min. Bildstorlek 35\u00b4 x 27\u00b4.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p>Vill du bl\u00e5sa upp bilden p\u00e5 din sk\u00e4rm rekommenderas denna g\u00e5ng Hans inl\u00e4gg p\u00e5 astronet: <\/p>\n\n\n\n<p>http:\/\/astronet.se\/view_image.php?id=5999&#038;mode=large<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"768\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-1024x768.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-82895\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-200x150.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/Jones-Emberson-1-Annotated-2-2048x1535.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><br>&nbsp;PS. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\">Som den noggranne amat\u00f6rastronom Hans \u00e4r har han \u00e4ven identifierat ett antal galaxer i omr\u00e5det.<br><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00f6k tid p\u00e5 James Webb!<\/h2>\n\n\n\n<p>Alla fakta om hur det g\u00e5r till att ans\u00f6ka tid p\u00e5 kommande rymdbaserade&nbsp;James Webb-teleskopet finns nedan, ber\u00e4ttar <strong>Peter Linde<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/jwst-docs.stsci.edu\/jwst-opportunities-and-policies\/jwst-call-for-proposals-for-cycle-1\">https:\/\/jwst-docs.stsci.edu\/jwst-opportunities-and-policies\/jwst-call-for-proposals-for-cycle-1<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Teleskoptiden l\u00e4r dock redan vara kraftigt \u00f6verbokad&#8230;<\/p>\n\n\n\n<p>Upps\u00e4ndning i slutet av mars 2021.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tio timmar f\u00f6r att fota &#8220;H\u00f6rluren&#8221; Med full datakraft, optik och teleskopteknik har Hans Hilderfors gett sig p\u00e5 Jones \u2013 Emberson 1&nbsp; aka&nbsp; PK 164+31.1&nbsp; aka&nbsp; H\u00f6rlursnebulosan, en &nbsp;ljussvag och sv\u00e5rf\u00e5ngad planetarisk nebulosa (PN). &nbsp;Den ligger i stj\u00e4rnbilden Lodjuret p\u00e5 1600 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd &nbsp;fr\u00e5n oss. &#8211; Som de flesta PN \u00e4r det ett litet objekt&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/01\/24\/nr-7-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 7 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82872"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82872"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82872\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82897,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82872\/revisions\/82897"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82872"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82872"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82872"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}