{"id":82923,"date":"2020-02-02T18:07:57","date_gmt":"2020-02-02T17:07:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82923"},"modified":"2020-02-02T21:39:10","modified_gmt":"2020-02-02T20:39:10","slug":"nr-9-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/02\/02\/nr-9-2020\/","title":{"rendered":"Nr 9 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Senaste nytt om Betelgeuse&#8230;<\/h2>\n\n\n\n<p>&#8230; st\u00e5r i <em>The Astronomer\u00b4s Telegram<\/em>, d\u00e4r stj\u00e4rnans utforskare vid Villanova University <strong>Edward&nbsp;F Guinan<\/strong> och hans kollega&nbsp;skriver. Det h\u00e4nder mycket och den korta rapportens avslutning om den astrofysikaliska f\u00f6rklaringen f\u00f6ljer h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;The light changes also could arise from changes in circumstellar dust and\/or variations in localized bright or dark regions on the star. Adopting a more refined determination of the dominant (probable pulsation) period of P = 430 days, the minimum brightness is expected on 21 (+\/-7d) February, 2020. The most recent photometric observations indicate that Betelgeuse is currently the least luminous and coolest yet measured from our 25-years of photometry. Observations made over the last few weeks indicate that current dimming could be slowing. Observations (of all kinds) over the next few months will be important. We are preparing a paper on these results for publication. &#8220;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Notabelt i rapporten \u00e4r det goda f\u00f6rh\u00e5llandet mellan yrkeasastronomi och amat\u00f6rastronomi i form av AAVSO, American Association of Variable Star Observers.<\/p>\n\n\n\n<p>Hela rapporten \u00e5terfinns h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=13439\">http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=13439<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Sj\u00e4lv tycker jag att Betelgeuse sjunkit ytterligare en tiondel ner i magnitudskalan, 1,6-1,7 magn vis, vilket v\u00e4l bekr\u00e4ftas av detta foto fr\u00e5n ig\u00e5r 1 januari (<strong>R J Cobain,<\/strong> Nordirland, fotot \u00e5tergivet p\u00e5 spaceweather.com): <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"730\" height=\"487\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/R-J-Cobain-2G7A8750sm_1580592075_lg1-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-82958\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/R-J-Cobain-2G7A8750sm_1580592075_lg1-1.jpg 730w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/R-J-Cobain-2G7A8750sm_1580592075_lg1-1-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/R-J-Cobain-2G7A8750sm_1580592075_lg1-1-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 730px) 100vw, 730px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Trafikolycka n\u00e4ra<\/h2>\n\n\n\n<p>Tv\u00e5 uttj\u00e4nta trotj\u00e4nare IRAS (Infrared Astronomical Telescope),&nbsp;upps\u00e4nd 1983, and GGSE-4 (Gravity Gradient Stabilization Experiment 4),&nbsp;upps\u00e4nd 1967, har varit n\u00e4ra att kollidera, enligt en rapport fr\u00e5n LeoLabs som <strong>Tomas Diez <\/strong>f\u00e5tt korn p\u00e5: Satelliterna missade varandra med 18 meters avst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/medium.com\/@leolabs_space\/the-iras-ggse-4-close-approach-a99de19c1ed9\">https:\/\/medium.com\/@leolabs_space\/the-iras-ggse-4-close-approach-a99de19c1ed9<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Labbet tjeckar 14 000 objekt i l\u00e5ga satellitbanor runt jorden.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Solhot mot jorden<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Jesper Sollerman<\/strong> tipsar om artikeln &#8220;N\u00e4r solen hotar jorden&#8221; i nyaste <em>Forskning &amp; Framsteg<\/em>:<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/fof.se\/tidning\/2020\/1\/artikel\/nar-solens-utbrott-hotar-jorden\">https:\/\/fof.se\/tidning\/2020\/1\/artikel\/nar-solens-utbrott-hotar-jorden<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Och jag som precis slutat prenumerera!!!<\/p>\n\n\n\n<p>Bilden nedan fr\u00e5n f&amp;f:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"627\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1-1024x627.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-82943\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1-1024x627.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1-300x184.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1-768x470.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1-200x122.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1-1536x940.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fof200142-11-1.jpg 1862w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">&#8220;The Cow&#8221; &#8211; kosmiskt mysterium kan ha l\u00f6sts <\/h2>\n\n\n\n<p>Med hj\u00e4lp av teleskopn\u00e4tverket EVN, d\u00e4r Onsalas&nbsp;25-m teleskop ing\u00e5r, kan ha l\u00f6st g\u00e5tan om &#8220;The Cow&#8221;:<\/p>\n\n\n\n<p>Det kosmiska utbrottet AT2018cow f\u00f6rbryllade forskare n\u00e4r det uppt\u00e4cktes, men nya m\u00e4tningar talar f\u00f6r att en supernovaexplosion och en nyf\u00f6dd magnetar ligger bakom k\u00e4llans ovanliga egenskaper. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Jun Yang <\/strong>(Chalmers and Onsala) \u00e4r en av tre forskare bakom forskningen i Astrophysical Journal Letters. L\u00e4s mer hos JIVE:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.jive.eu\/cosmic-cow-explained-radio-signals-point-explosion-and-newborn-magnetar\"> http:\/\/www.jive.eu\/cosmic-cow-explained-radio-signals-point-explosion-and-newborn-magnetar <\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">ALVA bjuder in<\/h2>\n\n\n\n<p>ALVA Astronomy Club &#8211; lundastudenternas astronomiska f\u00f6rening &#8211; flaggar f\u00f6r ett f\u00f6redrag av&nbsp; prof. <strong>Melvyn B. Davies<\/strong> kallat &#8220;Other Worlds: The Search for a Perfect Home&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<p>Plats Astronomihuset, Lund, 13 februari &#8211; avspark kl 18.00.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">V\u00e5r SSS-skulptur sabbad<\/h2>\n\n\n\n<p>Naturligtvis, h\u00f6ll jag p\u00e5 att skriva, har v\u00e5r fina dv\u00e4rgplanetskulptur ute p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet sabbats. Skulpturen, som \u00e4r en del av skalenliga\u00a0Sweden Solar System-satsningen, ska repareras och s\u00e4ttas p\u00e5 plats igen, men n\u00e4r vet vi inte. <\/p>\n\n\n\n<p>Tr\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5kigt! Nu vet vi hur<strong> Zlatan <\/strong>k\u00e4nner sig.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Glada miner i Lund<\/h2>\n\n\n\n<p>Efter <strong>Anders Nyholms fantastiskt <\/strong>underh\u00e5llande supernovaf\u00f6redrag senast (30.1) hos ASTB, denna g\u00e5ng i Lund,&nbsp;drog ett antal gamla MARSianer till The John Bull Pub f\u00f6r att sl\u00e4cka t\u00f6rsten. D\u00e4r passade fr\u00e5n Stockholm&nbsp;nert\u00e5gade <strong>Carsten Nilsson <\/strong>p\u00e5 att reglera ett vad han f\u00f6r l\u00e4nge sen ing\u00e5tt&nbsp;med ordf <strong>Peter Linde<\/strong>. Peter, visade det sig, hade \u00f6verraskande nog r\u00e4tt, Carsten fel, varf\u00f6r pl\u00f6tsligt Peter blev en tunna \u00f6l rikare. Vad vadet handlade om \u00e4r en v\u00e4l f\u00f6rborgad hemlighet.<\/p>\n\n\n\n<p>Om eftersl\u00e4ckningen kan l\u00e4sas p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/ulfr.johansson\">Ulf R:s facebooksida<\/a>, h\u00e4r n\u00f6jer vi oss med ett litet bildbevis av fotografen <strong>Lars B Sj\u00f6str\u00f6m.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"469\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-1024x469.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-82925\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-1024x469.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-300x138.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-768x352.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-200x92.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-1536x704.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/IMG_20200130_221112-2048x939.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Senaste nytt om Betelgeuse&#8230; &#8230; st\u00e5r i The Astronomer\u00b4s Telegram, d\u00e4r stj\u00e4rnans utforskare vid Villanova University Edward&nbsp;F Guinan och hans kollega&nbsp;skriver. Det h\u00e4nder mycket och den korta rapportens avslutning om den astrofysikaliska f\u00f6rklaringen f\u00f6ljer h\u00e4r: &#8220;The light changes also could arise from changes in circumstellar dust and\/or variations in localized bright or dark regions on&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/02\/02\/nr-9-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 9 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82923"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82923"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82923\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82968,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82923\/revisions\/82968"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82923"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82923"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82923"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}